Etikett: SHRA Övik

Åke hittade snabbknappen!

Av , , Bli först att kommentera 11

Höll på stöka i köket, igår, och vis av tidigare erfarenheter, hade jag kylplåster i kylskåpet. Det behövs då människan (läs jag), envisas med att använda stekpannan som ugnsform, och givetvis glömmer bort vart den varit, då jag ställer upp den på spisen.

Mm, men tur att plåstren faktiskt fungerar. Ska fylla på lagret vid tillfälle, har bara 1 kvar nu. Är man snabb som tusan och lägger på ett plåster och låter det vara ett tag, längre vid svårare brännskador, så slipper man både blåsor och att ha ont. Fantastiskt!

Apropå snabb, så for Åke och Winstone till Botsmark igår, Åke hade fått lov att ta rätt på några pinaler han ska ha till MC projektet i garaget. Så berättade han sedan att han hittat en ”S”nabb knapp i hans SAAB.

Tryck in den, sa han, så går den som ett spjut. Jojo, då var det ju precis som på hans gamla Volvo. Seg och tråkig att köra, men jädrar då man tryckte in S:et, då ni. Jaja, då får jag väl testa den nån fler gång.

S står förövrigt inte för varken snabb eller speed, utan för sport, jojo, noga då. Och det innebär att då man väljer S, så växlar den långsammare och blir därför snabbare i starten. Den drar längre på växlarna…typ.

Hade beställt majblomma från Sally. I år kunde man göra det via nätet. Jag hade ju dock gillat dom mer, om färgen hade varit orange och svart… på riktigt! Men men, det går ju till nånting behjärtansvärt, så då är det bara att betala och ta det man får.

SHRA Övik, brukar ha bilutställning den här helgen. Men, precis som med mycket annat så ställdes det in. Och därmed går man miste om intäkter som inträdet hade gett. I år, har dom klurat och kommit fram till detta initiativ.

Dom säljer lotter för hundra kronor styck, och en lycklig vinnare kan sedan kvittera ut den här bilen.

Coolt va, och jo, jag köpte en lott, varför inte. Vinner man så blir man glad in i själen, och vinner man inte så har man ändå gett ett överkomligt bidrag. Klicka på bilden, som jag lånat från deras FB sida, om ni vill köpa en lott. Kan inte garantera att det finns kvar. Följande står att läsa på deras sida i detta nu. ”

Vilken dag!

På grund av den höga belastningen på lottförsäljningen måste vi tyvärr pausa försäljningen på klubben och vi telefon.
Vi håller på att samordna mellan dom som säljer och återkommer med information om det finns fler lotter kvar att sälja.” slutcitat

Önskar er alla en fin söndag!

Jag tankevurpade, ordentligt 🙃😝

Av , , 2 kommentarer 19

Åke berättade om en händelse för…snart 50 år sedan. Han skulle beskriva vart han och en kompis, gömt undan en grej. Och det lät typ så här.

Ja, det var därborta vid Vårdcentralen och där var ett hinder. Här visar han med händerna, en trekant med armarna, och eftersom föremålet i fråga, var i midjehöjd, så tänkte jag att det där…hindret, var ganska högt. Speciellt med lutningen han visade.

Mm , sa han, då han såg min rynkade panna (ja jag vet den är rynkig sedan innan men rynkorna blev säkert 1/2cm djupare), det var ju ett sånt där hinder man går över…oh lord, nu blev det avancerat.


Mina hjärna gjorde ett antal tankevurpor, där jag skulle försöka reda ut, hur detta skulle se ut och VARFÖR? Ehh, vem har ett hinder, som man faktiskt ska gå över, var det en bro, fast vart har det varit en bro vid vårdcentralen?

Nä, stopp stopp, sa jag. Nu önskar jag att jag hade ritat det där hindret, så du får se vad jag ser, med din beskrivning, jag tror inte att den kommer att överensstämma med hur det faktiskt såg ut.

Åke skrattade till och se, han kunde förklara lite enklare. Hindret var inget man skulle gå över, utan det var ett hinder på en hinderbana…oj, ja då fattar ni att det kan bli missförstånd ibland.


Och tänk er om Åke varit med i Gäster med Gester….haha, spännande.

Fast jodå, jag vet, det är inte alltid så enkelt att förklara hur saker ser ut, speciellt om man kanske missar en liten detalj i beskrivningen. Och än värre, om lyssnaren har en aningens livlig fantasi.

Vi tog nåt gott till kaffet igår kväll. Winstone fick stå modell.


Sen skulle jag försöka få med Tano, men det är svårt att få dom synkade, eller att dom ska få plats på samma bild. Men man ser dom då.


Diskussionerna runt bilderna som Robban i Amerika, mejlade fortsätter på fejjan. Och nu la Anders Bostic Envall, ut en bild han tagit på en karavan, på väg ner till Övik, under bildandet av SHRA Övik.


Så roligt med äldre bilder, det var ju inte alla som hade en kamera med sig. Lite enklare idag, faktiskt.

Hoppas på en fin söndag för er alla och en ännu större önskan om att det INTE ska komma mer snö nu…STOPP det räcker ⛔❌

Nu fick vi veta 😃

Av , , Bli först att kommentera 21

Fick ett samtal, för 3 veckor sedan, det stod Miami på displayen, så jag svarade inte. Nopp, säkert nån lurendrejare. Gick en minut så ringde samma nummer igen… men jag ignorerade. Det enda konstiga, var att den som ringde, lät det gå fram en massa signaler 🔊🎵🔊🎶🔊

I vanliga fall, så lägger dom ju på efter 2 signaler, i tron om att man ska ringa upp. Jag höll på med middagen just då och brydde mig inte om det där.


Såg sedan att jag fått ett röstmeddelande, och vi lyssnade av. Hej, det här är Robban, jag ringer från Amerika, och har några frågor till dig.

Ehh, ok, what? Det första jag sa då vi lyssnat klart, var, jag känner ingen Robban, eller Robert, och absolut ingen som är i Florida. Mysko, och där fick man sitta och fundera. Vilket jag fortsatte göra några dagar, sen skickade jag ett sms, och skrev att jag undrade om han verkligen ringt till rätt person. Fick inget svar och allt föll i glömska.

Men igår, på kvällskvisten, så ringde n´Robban igen. Han förklarade att han hade nån konstig voicemejl och hade inte kunnat se smset och så där. Så började han förklara, först vem han var och sedan undrade han om jag visste vilka dom och dom var.

Namnen han nämnde har jag hört förut, mer än en gång och det är ju Åke som känner till dom. Och sedan sa han att han varit med från begynnelsen av SHRA Övik. Ok, då fattade jag lite av kopplingen, Åke var ju också med på uppstarten av SHRA här i Umeå, 1975.

Många frågor, hur, vad varför… Jo han hade googlat SHRA och hittat min blogg 😁 Och sedan letat upp numret.

Han var med och tävlade i Piteå, första gången dom fick köra på den banan, och han satt banrekord och vann. Han mejlade 2 bilder till mig, där han möter han Rais. Och ja, jag förvarnade honom att bilderna skulle läggas ut 😅 Här kör han Camaron.


Han heter då Robert Johansson och han var, tillsammans med Ronnie Pettersson, sponsrad av Söderströms i Övik. Kul att man blir påmind om hur liten världen är och hur man kan knytas ihop, även om man inte vet vem den andre är 😊

Varför han ringde mig var att han ville ha tag i Brälla, och ni kan ju gissa att det handlar om…tadaaa…bilar… 🚘🚙🚗🏎 (bilderna tagna av Elisabeth Jonsson Viklund)

Så nu är den kontakten vidare förmedlad. Dom där bilderna la jag ut i Umeå cruising gruppen, alltid kul med lite kuriosa och bilder som inte alla sett. Mats P Karlsson hade 2 tidningsurklipp från tidningen Dragstrip -77, med artikel om Robban som han bidrog med. Jag lånar dom och lägger ut, här också.


Jag gjorde en test igår, nåt dom gör på TikTok…förstås Där man ska ta upp handen mot hunden, som om man tänkt klappa dom, men man rör dom inte. Och sedan ser man hur dom reagerar. This is Winstones reaction!

Och med den önskar jag er alla en fin lördag!

Vilket Monster

Av , , 2 kommentarer 4

Som ni vet så är jag ju inte så förtjust i den där energi drycken, Monster, och det beror mest på att den lockar barn som tycker det är en cool logga och ett fränt namn. Barn behöver inget extra tillskott med koffein, anser jag och dessutom kostar dom skjortan.

Nå, på skoj har jag sagt till Nicco att hon skulle ta och ringa till Monster och fråga om dom ville sponsra hennes mammas Camaro, mot en dekal kunde hon få sig några burkar…så där. Det lät inte helt oävet för henne, hon var som sugen på det, men visste inte riktigt vad sponsring innebär.
 
Nu råkade det finnas en Monster bil i Kubbe. En typ av golfbil som användes som dragbil till en Junior Dragster.
 
Sedan såldes det t-shirts och givetvis fanns det sådana med Monster på. Hon fick sig en sån, ja vaddå, en tröja är en tröja, med eller utan reklam. På lördagskvällen då vi var nere vid starten för att kolla på listorna så stod den lilla bilen där och framme i rutan fanns det som små flaskor som det stod Monster på. Åke frågade killen vad det var för något och genast hade han fått sig en sån shot och Nicco fick två burkar Monster samt en shot,  hon med. Hm…ja vad säger man, jag sa då ingenting, inte då i alla fall.
 
Sen pratade vi en del om detta Monster och jag frågade Nicco vad hon trodde. Det är ju nämligen så att hon säger att drickan är fantastiskt god, men om man gjorde drickan exakt likadan, med samma smak, men man tog bort koffeinet och döpte om den till….vitamintrollet. Hade du köpt den då?
 
Aldrig i livet sa hon, och där har vi svaret på vad det är som säljer.
 
Apropå detta med kvalettan som fick möta kvaltrean i Kubbe så handlar det om vilken stege som används. Om det var en haltande sportsman stege så ser reglerna ut så här:web.sbf.se/regler/up/1/DR_Stegar_Sportsman.PDF
Samt Et stegen som ser ut så här: web.sbf.se/regler/up/1/DR_Stegar_ET.pdf
 
Och då stämmer alltihop. Det som blev lite missvisande var att den fjärde bilen hade kört sönder, så dom var bara tre tävlande. Och nu vet jag dessutom att en soloresan innebär bara att man ska bevisa att man kan ta sig över startlinjen och då får man köra och göra, nästan hur som helst. Sedan trycker man lite på det här med att man aldrig får köra fortare än den tid man satt, men det stämmer ju inte riktigt det heller. Är man till exempel i final och bägge två skulle breaka ut så vinner ändå den som körde minst för fort, om man säger så.
 
Nog om detta, Kubbe är min favorit tävling nummer ett, och jag skulle tycka att det vore kul om dom kunde ha två tävlingar istället, men man förstår att det är svårt nog att dra ihop till en tävling. Vilket jobb dom gör, alla volontärer och SHRA Övik samt alla som kommer från SHRA Skellefteå med tidtagning och assistans. Nu får man bara hålla en tumme att det blir en tävling nästa år igen, då ska jag banne mig vara där.
 
Nu önskar jag er alla en bra dag, regnet till trots.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten