Etikett: sideboard

BAAAM så låg vovven där…

Startade upp gårdagen med en halkig promenad bort till Storgatan och runt Sandåkern. Svårt att hålla upp hastigheten i stegen då Winstone tvärnitar, titt som tätt och jag vill inte dra då det är isbana. Lite rädd är jag allt han ska halka omkull och göra illa sig…igen.

Åke gick på sedvanligt fika på Ullas och då passade jag på att springa upp med en byrå, dra ut och flytta på alla andra lådor, tömma stringhyllorna, och sånt där. Från lite ordning till riktig oreda/kaos på 30 minuter.

Så blev det plötsligt dags för lunch för mig, om jag skulle hinna äta innan jag skulle hämta upp Ingegerd. Vi drog till Dollarstore. Köpte tvättmedel, skurmedel, lite sockerfritt godis till Åke och nån påse till mamma. Även denna matta som jag har i hallen.


Tripp tripp rassel och BAAAM, så låg vovven där.


En billig, tunn sak. Winstone brukar ligga där, på gott och ont. Jag vet inte ens om man kan tvätta såna där mattor 🤔

Kanske får göra en Elsie till sommaren. Hon bar ut mattorna och Nicke fick blåsa av dom med högtryckstvätten.

Kostade även på att köpa en stor Dollarstorepåse, och den ska jag nu lägga ner min crocpot i så slipper jag trassla med att försöka dra papperspåsar över den. Bra att ha den dammfri, tänker jag.


Sen blev det kaffe uppe hos mamma, innan hemfärd. Här väntade mer förflyttning av saker, sladdragning, planering. Vi är inte klar än men det är på G. Denna sideboard är Ikeas Amiral, från 2001, vad jag kan hitta på nätet. Skivan är massiv ek, så där har vi kanske vikten på den.


ZZ Top tavlan fick byta plats och eventuellt kommer det att komma upp nåt annat också, ska klura på den.

Dont mind the vovves utdragna utseende. Var tvungen att använda mindre bild för att rymma allt och då blir det lite fisheye varning på bilderna.

Annelie ringde igår kväll och ville tvinga ut mig i blåsten för att fota Jupiter och Venus. Men jag behöver inte, sa jag, jags er ju alla andras bilder. NEEEJ, sa hon, det är inte samma sak, detta måste upplevas av var och en. Så jag gick ut på balkongen, inga planeter, men det var inte helt molnfritt.

Klädde på mig och gick ut, vände på huvudet och tittade mot väster, där bakom tallarna är vårt hus och Niccos bil. Såg ju absolut ett ljussken där bakom.


Fortsatte längre bort och plötsligt bakom molnen, så kom planeterna fram. Så Annelie, mission completed och jag har nu sett dom med egna ögon 👀😅


Nu snöar det för fullt och jag är glad att jag hunnit gå över 2km med Winstone. Nu ska jag pyssla och få in LP skivorna i en back som ska in i den nya möbeln. Önskar er alla en fin fredag!

 

-Gud hör bön 🙏, vrålade Åke!!

Av , , 2 kommentarer 12

Gick en prommis utmed Strandpromenaden igår. Strålande fint väder, men som oftast förtas lite, då det har en tendens att blåsa. Lite mer därnere vid älven också.

Såg på håll, ett äldre par som satt på en bänk. Kvinnan ställer sig upp, tar mannen under armen och han ska resa sig upp, men han sätter sig ner igen. Dom gör om proceduren, men med samma resultat. Jag ser att kvinnan ser lite orolig och hjälpsökande ut.

Det kommer en kille som springer förbi mig, han är ute och motionerar. Jag tänker förstås att han sett vad som händer och kvinnan söker ögonkontakt med honom men nä… han passerar i en grisblink.

Klart jag frågar om dom vill ha hjälp och kvinnan skiner upp och säger ja, absolut, han ska bara ta sig upp från bänken. Vi tar han under armarna och han är uppe på nolltid. Han säger på ett ursäktande sätt, att det blir så där då benen inte bär. Ja, svarar jag, men vad ska man göra. Dom är jätte tacksamma för hjälpen, som tar 10 sekunder av min dag, men som betyder så mycket mer för dom.

Jag ångrar att jag inte fortsatte säga att jag tycker ändå dom gjorde det bra. Att sluta vara ute och röra på sig är nog mer förödande än att behöva en liten hjälpande hand för att komma sig upp.

Sen kommer givetvis en tyst undran från mig. Varför hjälpte ingen till, innan jag kom fram? Bryr man sig inte? Är man egotrippad eller blundar man bara för omgivningen? Jag blir ändå lätt störd då jag tänker på det. Vi är ju inte ensamma därnere på promenadstråket, jag kan väl ändå inte, vara den enda som noterade detta, eller?


Visst, kvinnan flaggade inte med sina armar att hon behövde hjälp, men det kanske inte är så lätt heller. Man vill inte vara till besvär. Men det ska inte heller vara så svårt att fråga om nån behöver hjälp. Jösses, och kan man inte själv, av olika orsaker, så kan man väl ändå erbjuda sig att få tag i nån som kan.
Nåja, dom kom sig upp och dom tågade på, bara fint där dom fortsatte sin promenad i det vårlika vädret.


Innan jag åkte iväg på jobbet såg jag en bortskänkes annons. En stor sideboard i teak. Det var redan folk som kommenterat så mina chanser att få den där, trodde jag var obetydliga. Men det fanns ett mobilnummer så jag slängde iväg ett sms.

Åke förberedde bilen, men det kom inget svar. Jag såg chansen att få den där försvinna i cyberspace. Är på jobbet då det plötsligt plingar till. Möbeln är kvar och jag får ta den om jag vill…och ja…OM jag vill. Vi pratar på telefon och jag får veta att den är aptung och finns ute i Boviken/Sörmjöle.

Här får jag engagera en lätt motvillig Nicco, att ställa upp med bärkraft, och ge Åke info om körväg, nummer och så vidare. Nu står pjäsen i vår hall.

Jag är jättenöjd, och har aldrig skrattat så mycket som när Nicco skulle berätta om allt elände dom fick uppleva på dom 2 timmarna.


Om NÅN, någonsin i framtiden, kommer och säger att dom fått en sideboard att hämtas i Sörmjöle, och frågar om min hjälp, så går jag och gör nåt dumt med mig själv. Så började Nicco, då hon skulle berätta…

Dom körde fast och gled baklänges, Nicco fick nån flaschback från nåt avsnitt av Vägens hjältar. Nån kom ut med en grushink, Åke sa högljutt att -Gud hör bön 🙏 Dom fick låna varsitt par icebugs för att ens ta sig över gårdsplan, dom såg en lastbil bromsa så hårt att den slog i räcket efter E4an. Möbeln var inte bara aptung, utan ännu tyngre. Ja, jag vet inte allt hon sa, för jag skrattade nästan så jag grät 🤣

 

Nu väntar en rejäl flytt av andra saker. Vi har redan bestämt att vi ska ha den nere hos oss. Tanken från början, var att den skulle få stå däruppe. Såååå, rockad av saker, är att vänta. Och lamparmen har kommit så snart kanske vi har en ny lampa med.

Men jag ska börja med prommis, sen åker jag och Ingegerd på äventyr, så jag får greja då jag kommer hem. Tur att man är ledig i dagarna 4.

Ha en fin torsdag, allihop! Och kom ihåg att titta er omkring, på era promenader, ni kan gå miste om både det ena och det andra.

Maria Lundmark Hällsten