Etikett: skidåkare

Det var oväntat!

Av , , Bli först att kommentera 14

Så blev det broddar på, igen, ingen ordning alls. Nån skrev i Umeå tipsgrupp, att det var den halkigaste morgonen ever. Fast, hm, is och sedan vatten på det, kan väl inte bli halkigare, än is och vatten på det, just saying.

Har redan varit ute och testat halkigheten och det kändes precis likadant som förra gången då det snöat, sedan töat och regnat och frusit och regnat igen. Nå, det är ju tur att man vet om det i alla fall, inte som cyklisten vi fick bakom oss, på morgonpromenaden.

Det såg rangligt ut, och då killen passerade, satt han inte på cykeln utan använde den som stöd och åkte som skridskor vid sidan om. Han kan ju inte ha räknat med ogrusad halkbana, eller så var det precis det han gjort. Och har han tur kanske han kan sitta på cykeln då han ska hem.

Jag tror då inte att jag kommer att se någon skidåkare nere på strandpromenaden idag, det gjorde jag nämligen igår, och det var då första gången:

82588358_10157781161721585_802930177343488000_oGick där vid sidan om och hörde ett ljud som jag faktiskt kände igen, men det var som malplacerat. Så kommer den där mannen på sina skidor, det var ljudet från skidor och stavar som jag hörde, skrattade till då jag såg honom, verkligen oväntat, men han hade då hittat av precis rätt tillfälle.

Vit och ren snö, och inga spår alls, där han åkte, nu blev han dock tvungen att byta sida då han passerade, men han gjorde då inga inbromsningar för det 🙂

Tänkte på Niccos gamla kille som var här och hälsade på, han bor och bodde i Stockholm och hade väl inte vistats så mycket norröver. Satt vid vårat köksbord då det plötsligt cyklade förbi en människa här utanför, så snopet, det var ju snö, för tusan.

Och i nästa ögonblick kommer det faktiskt en skidåkare och åker förbi, hahaa…snacka om ytterligheter, endast i Norrland, kan man väl nästan säga om den. Och det tyckte jag även då jag fotade den här skylten, mitt i sommaren, uppe i Arvidsjaur:

13726708_10154342443616585_9035384174535617099_n
Avslutar med lite visdomsord, igen, men nu handlar det om hundar, och vad vi kan lära oss om dom. Ha en fin dag och kom ihåg, det ÄR halkigt, idag med!
16-saker...lag_

Scenen utspelas framför våra ögon…varje dag

Av , , Bli först att kommentera 14

Nu ska jag se, om jag kan låta bli att lägga mig i andras uppfostran av deras barn…hm…jo, men det kan jag, däremot så får väl alla ha sina åsikter, gissar jag.
När man sitter ute på vår gård, så passerar det x antal bilar, bussar, ibland lastbilar, drösar med cyklister och ett och annat barn på skateboards, kickboards, sparkcyklar och cyklar för nybörjare…ni vet, dom där utan trampor. Och för det mesta, då det gäller barn på cyklar, så har dom även med sig en förälder, eller två.

Ja just ja…Adam lyckades ju även pricka in att vara här under vintern och fick se både cyklist och skidåkare, passera vårt grindhål, inom loppet av någon minut…he was in chock!!! 😀

Nå, så sitter jag ute igår, jag hör någon som ropar, och ropet stegras till vrål, så tittar jag upp och ut från Ica parkeringen, kommer en pojke på cykel utan trampor…i full karriär. Efter springer mamman (gissar jag), höggravid och försöker få tag i pojken men han ger tusan i vad hon skriker.

HÖR DU MIG? HÖR DU MIG? Skriker hon…nä, uppenbarligen inte, eller så tänker jag att han har lagt på, han vill inte höra.

8272075_f520

HÄR är den bilden

Ut på vägen där det kommer flera bilar, och lyckligtvis ser dom pojken. Mamman får tag i honom, mitt på vägbanan, och där stannar dom och tjafsar…uppehåller trafiken…hon har även en hund i koppel, som står 1½ meter bakom mamman.

Dom förflyttar sig till refugen, men ingen bil kan ju fortfarande köra, med en hund på ena sidan, och en labil mamma med en ännu instabilare son, som ingen vet vart han tänker fara.

Så går dom äntligen över hela vägen, hon släpper pojken, som lägger i högsta växeln och susar iväg, åt vårt håll. Jag hör att hon säger nej, vi ska ditåt. Sen passerar han över vår väg, i 120, inte en blick åt höger eller vänster, full fart…spar tid.

Nu dyker det upp en annan tjej, jag gissar att det är en väninnan till mamman. Hon ropar hela tiden pojkens namn…-Sören…jag vill bara säga en sak! Sören! Sören! Sören, jag vill bara säga en sak. Så går rösten upp i falsett och plötsligt börjar hon springa. *Sören är förövrigt ett fingerat namn. 😀

Ja, jag vet varför hon springer, han stannar förmodligen inte och far med sparcykeln över nästa väg, utan att se sig för…OJOJ!!!

Ni hör ju, världens dramatik på vår gata i stan! Det värsta är, att jag kan känna med mamman, paniken, man är livrädd att barnet ska bli överkört, man får tunnelseende, därför ser inte hon allt, som jag sitter och noterar.

När jag sedan berättar händelsen för Nicco, så säger jag att hade det där varit jag, så hade jag greppat pojken och gått över vägen med honom, SEN…hade jag haft ett samtal med honom, och frågat om han ville behålla cykeln, eller om vi skulle slänga bort den. Två alternativ, och ville han ha kvar den, så skulle han bli tvungen att lyssna…jag skulle berätta om hur farligt han betedde sig, och konsekvenser som kan bli, om man inte lyssnar.

Sedan hade jag avlett honom, hela vägen, med att fråga saker, jag skulle berömma honom om hur duktig han var på cykeln, och kanske hur snäll han var som nu lyssnade blablabla…ja, ni förstår.

Sen förstår även jag, att det jag säger att jag skulle göra, kanske inte alls hade funkat ändå, av andra anledningar. Han kan ju ha problem som vi inte vet…men då hade jag förmodligen tagit av honom cykeln…punkt slut, end of discussion!

MinionsHÄR är bilden lånad

Vilken dramatik vi kan se från vår gård, tyvärr är detta ingen happening, utan jag ser varje dag, barn som cyklar rätt över, dom har föräldrarna med sig, 20 meter bakom…ingen koll, överhuvudtaget. Ursäkta men jag tycker det är fruktansvärt dåligt. Kliv av cykeln, och visa era barn att det är precis så dom ska göra. När dom är tillräckligt vuxna att kunna hantera en cykel, samt ha vidvinkelseende och kan beräkna en bils hastighet, då kan dom klara sig själv…dom flesta i alla fall, hommelkusar finns det överallt.

p-1-a-farting-minion-on-a-hoverboard-is-the-greatest-toy-you-never-knew-you-hadBild lånad HÄR

Önskar er alla en trevlig fredag!
20770204_10155553124111585_7173803855159443671_n

Allt, rubbet, hela konkarongen!

Av , , Bli först att kommentera 15

Skulle göra en utskrift på skrivaren igår, men det bidde ingen, den ville att jag skulle byta färgpatroner…fast den talade inte om vilka patroner den ville ha. Dessutom kunde jag inte se nån indikation, på om dom var tomma eller inte…nä, jag får nog lov att köpa hela alltet och byta rubbet.

Med ordet rubbet, kom jag att tänka på den där som ville ha rubbet på sin hamburgare eller vad det nu var han beställde. Och killen i korvmojen, hade nog aldrig hört det ordet förut, han svarade, lätt irriterat och med armarna utsträckta : ”Vi har senap, vi har ketchup, vi har bostongurka, vi har räksallad, rostad lök, vanlig lök, sallad, tomat, vi har majonnäs, men vi har INTE rubbet”.

image1778HÄR ramlade jag över den bilden

Inte så lätt alla gånger med vårt språk, och våra slanguttryck, och ibland med lätt, bondskt uttal.  Och då tänker jag på Niccos kille, Adam, som säkert får höra både det ena och det andra konstiga sakerna.

Så tänker jag på då han var här i julas. Vi sitter i köket, och plötsligt cyklar det förbi en människa, Adam låter lätt snopen, pekar och säger…en cyklist! Ehhh, ja, dom brukar cykla här. Och strax efteråt kommer en på skidor, hahaa…det var däremot snopet, för oss.

Men jag kan ju tänka mig att detta blev lite exotiskt, på ett nalta eljest vis, först en cyklist mitt i vintern, sen en skidåkare på cykelbanan, lite som det där vykortet med en isbjörn utanför tågstationen 😀

umea+c+isbjorn+461HÄR finns den bilden

Nu, ut i solen, med hunden, får se om vi stannar ute på gården då vi kommer tillbaka, ser ju ut att kunna funka, men jag har inte stuckit ut näsan än, så jag vet inte om man blir lurad…återigen, för varmt är det ju då man sitter inomhus med en sol som skiner in genom fönstret. Önskar er alla en toppen dag!

Maria Lundmark Hällsten