Etikett: svansen

Det är ett nytt ord!

Av , , Bli först att kommentera 10

Håller på lära Winstone ett nytt ord…Lukta! Och han lär sig otroligt snabbt, tar man fram en godbit, blir han som vanligt helt tokig, snurrar runt runt  och håller nästan på att ta ned en, så sträcker man fram godbiten och säger –Lukta!!! Så lugnar han ner sig direkt, sänker nosen och tittar bara på en, och sedan på godbiten, sniffar lite, men håller sig.

Igår satte jag ner matskålen, han är uppjagad men sitter vackert och väntar på ett varsågod. Man ser nästan hur det rycker i skinnet på honom, så säger jag –Lukta! Och han såg ut, typ så här:

Foto1405

What the fuudge!!! Vadå lukta, jag vill ju äta, knäppskalle!

Nej, han gick inte fram och luktade, han satt och tittade på mig som om jag inte var klok, tills jag sa varsågod, vad som blev annorlunda var att han koncentrerade sig på mig, istället för på matskålen, vilket annars brukar vara det vanligaste.

Apropå att han snurrar runt som han gör, vi lade tidigt märke till att han ytterst sällan, viftar på sin svans, nästan som om den inte funkar, men han kan få fram ett litet vift, då han är glad, jag tror han har fel på roten och detta gör nu att hela han snurrar istället för svansen…hahaa, vad tror ni om den teorin? 😀

Vi gjorde inga utflykter igår, annat än hundpromenader. Jag bakade en mjuk pepparkaka och bondkakor, kan vara gott att finna i jul. Ikväll är det Allt för Sverige special, där dom bjudit hit 4 tidigare deltagare, ska bli kul att se. Men innan dess, ska jag träffa Anna på en lunch, sedan jobba och sen…blir det tv tittande en stund. Önskar er alla en trevlig måndag!

016

Bästa placet i lägenheten

Av , , Bli först att kommentera 8

Trots att man var vaken alldeles allena för en stund sedan, så fick man inte ha toaletten för sig själv.

Detta är ett av Eloise favvo ställen att sova på, fråga mig inte varför. Om man sen ska sätta på kranen så ligger hon bara kvar och tittar på vattennivån som stiger upp över svansen. Inte har hon vattenskräck precis.

Snöpligt

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi tog oss ett kvällsbad igår, vattnet var så hett att man frös av värmen, det är skönt.

Enya, en av katterna, brukar agera badvakt och kom i vanlig ordning in och lade sig brevid badkaret, sen går hon in på kattlådan och gör hennes behov, och där satt hon oss på pottkanten.

När hon kommer ut stinker det i hela badrummet och jag ser att det hänger något från hennes yviga svans…skit. Hon valsar iväg med svansen slängandes hit och dit och vi skriker i munnen på varandra, neeeej, kom hit.

Jag tror att vi får stiga upp nu sa jag och medans vi stod där och sköljde av oss, kom hon tillbaka, jag ut ur badkaret och greppade första sak jag hittade och försökte med mild röst, locka in henne i badrummet, komsi komsi, kolla här, sen var hon tillräckligt nära så jag kunde nå henne. Då blev det behandling med saxen. Att försöka tvätta bort kattskit från deras päls, är totalt bortkastat, det går inte, man får klippa bort det istället. Tur att dom har mycket päls att ta av.

Snöpligt var det då.

Hemskt uttalande…

Av , , 4 kommentarer 1

 

Javisst är katter gulliga…till utseendet men inte alltid i alla saker dom gör.
 
När våra katter var mindre så höll dom på driva mig till vansinne. Varje dag var det nya saker, var det inte blomjord runt golvet så var det söndertuggad post, öppnade skåpdörrar, en dag kom jag hem och redan i hallen möttes jag av glödlampor, följde lamporna in i köket och där var dörren öppen till soporna, och naturligtvis hade jag en burk där, med förbrukade glödlampor, som nu var tom.
 
Ja att jag nu skriver att dom var värre då dom var yngre, är en lätt överdrift, men nu har man väl lärt sig att inte jaga upp sig över dom rivna tapeterna, dom söndertuggade reklambladen eller dom nerknuffade sakerna. Dom är idag 4½ år men jag talar om för dom, några gånger i veckan, att dom faktiskt är kastrerade men dom lyssnar inte på det örat.
 
En av dom allra värsta dagarna så sa jag något som låter väldigt hemskt, men jag menade ju inte att det var något jag skulle kunna tänka mig att göra men det kändes bättre då jag sagt det. Jag sa: Om ni gör en sak till så kommer jag att dra av er skinnet och hänga upp er i svansen!
 
Nu råkade ju Jennifer vara hemma och som ni vet så har barn väldigt stora öron. Hon sa ju genast att jag inte skulle få göra det och jag sa precis som det var, att jag bara var less på dom men jag skulle väl aldrig kröka ett pälsstrå hos dom.
 
Det går några veckor och sedan börjar Jennifer på juniorerna, en typ av lekgrupp som håller till i kyrkan. Där får dom frågan om dom har några husdjur, och Jennifer talar då om att hon har 2 katter men att mamma ska dra av dom skinnet och hänga upp dom i svansen…*suck*
 
Det var Jennifer själv som talade om detta då hon kom hem, jamen sa jag, det sa du väl inte…i kyrkan och alltihop? Det begriper du väl att inte kommer jag väl att göra det där heller? Nä, svarade hon, hur skulle jag kunna veta att du inte skulle göra det, du sa ju så. Åhhhh. Vad säger man? Jag fick då upprättelse då jag talade om detta för ledarna i kyrkan, och jag hoppas ju verkligen att dom vet att barn ibland kan få till det ordentligt.
 
Vi hade ju en katt innan dessa två, som Åke döpte till Kisen. När Jennifer så kom till dagiset dagen efter vi fått hem honom och fröknarna där undrade vad katten hette så höll hon ner huvudet och sparkade i gruset och såg ut att skämmas lite, mja, sa hon, det är så löjligt namn. Nämen vaddå, sa Tomas, vad heter katten. Ja viskade hon lite försynt, han heter fisen. Hahaha, där ser man vad lite språk och hörsel problem kan ställa till med.
 
Nä numer försöker jag hålla tand för tunga men det är svårt ibland, man kan inte alltid hålla sina tankar för sig själv, fast jag skulle ha gjort det angående katterna. Ha en bra dag!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten