Tina hade en kupong, ät 2, betala för en, så vi träffades på NUS och hade höga förväntningar på vårrullar med ris och sweetchilisås…men fy sjutton, dom var inte goda. Hade säkert legat på varmhållning ett bra tag, mjuk äcklig smet, runt innehållet.

Tina tog resolut våra tallrikar och gick och bytte ut dom mot grekiska biffar, med potatis och tomatsås…tror ni det var bättre? Nopp, ingen mänsklig hand har tagit på dessa biffar, och saltet hade dom glömt till potatisen. Men då har vi testat den maten och kommer inte att göra om det.

Jag tänkte på det här då man ska beskriva en annan människa, eller en maträtt, ja kanske lite vad som helst, så säger man ofta, antingen tycker man om den/det, eller så gör man det inte.

Men det stämmer väl inte egentligen, att det bara kan vara antingen eller. Man kan ju faktiskt träffa människor som inte säger en någonting överhuvudtaget, man är helt oberörd, eller man kan äta saker man tycker mindre bra om, för att blidka en som faktiskt älskar just den maten. Men skulle man absolut inte ha tyckt om det…som fisk till exempel, så låter man ju helt sonika bli, eller hur? 😀

Jag och chefen, pratade om just fisk, och jag sa att jag verkligen inte, tycker om den, luktar ve och fasa och smakar därefter. Men som barn kunde jag äta rökt abborre eller sik, det gick bra, men rökt fisk smakar inte så mycket annars än rökt skinka, och inlagd sill, funkar, går säkert åt en hel…liten burk här, på ett år, och samma där, den smakar ju egentligen inte fisk, utan som inlagd gurka med annan konsistens.

Men så tänkte jag också på detta med alla ben en firre innehåller, och kom ihåg då lillbrorsan, Lars, som vid tillfället var runt 6 år gammal, vi var uppe i stugan i Malå och det var fisk till lunch. Jag åt antagligen ingenting för jag brukade aldrig vara hungrig då det serverades fisk, men jag satt där och plötsligt så har han satt ett ben i halsen.

Det blir kalabalik, till slut tar pappa över hela situationen, tar fram en tång, och håller upp munnen på Lars, det han kan, och stoppar in tången och får tag i ett jättestort ben som satt sig tvärsöver, rätt långt in, men ut kom det och kanske…detta har satt sina spår, och inte bidrog det till att jag skulle börja gilla fisk, ännu mer.

Nä, det är tur det finns andra alternativ 😀

Jag hälsade på ”gammbossen” igår också, och vi satt och surrade bort en stund. Det är absolut inga problem, kan jag säga, tiden gick fort så det blev en lite senare middag, men den var kanon (apropå matprat) jag gjorde potatismos, och till den serverade jag minutbiff, med stekt bacon och lök till, samt en pepparsås, perfekt fredags middag. Önskar er alla en fin lördag, med följande tips på hur man kan ha koll på köttet: