Jag skrev ju igår att jag kan konsten att roa mig, jo, och igår roade jag mig kungligt i tandläkarstolen. Jag skulle få en tid, tidigare, men jag har avbokat den och sedan stått på en sån där kölista, om någon inte kan komma, i sista stund.

Den här tanden, sa tandläkaren, att hon bara ville fixa till, den såg ful ut, lagningen alltså, så jag tänkte att varför ids man göra det…jag struntar väl i om fyllningen är ful, ingen ser den. Och jag vet, tro mig, att just den där lagningen var det problem med, att få dit.

Nå, så ringde dom för två veckor sedan och hade en tid samma dag. Jag ville INTE, usch, så jag sa att jag har en tid i mars, den tar jag, sen kan ni ta bort mig från kölistan, men det gjorde dom tydligen inte. För i förrgår ringde dom och i chock så sa jag ok, jag kommer väl då och därför hamnade jag där igår.

Och mycket riktigt, då hon började greja med den och läsa om den så kom hon fram till att det inte ens satt en riktig fyllning där utan bara ett provisorium, inte konstigt att den såg ful ut, har dessutom suttit där i 2 år. Hon började borra bort men kunde inte gå ner dit hon ville, roten är som i vägen, så hon lät det som satt där, sitta kvar och lade en lagning ovanpå, inga garantier för att det håller och det kommer endera dagen att bli tandvärk, jaja, den dagen den sorgen, kan ju hända om 3 år, vem vet 😀

Då jag kom hem hade något djur roat sig, uppenbarligen, då pallen låg på golvet och ena benet var av:

Fick sedan höra av Åke att det var Eloise som hoppat sönder pallen, kvällen innan, jo, hon kan, hon också. Benet var bara lagat, sen en tidigare incident då Åke faktiskt satt sig på pallen lite hårt, så där, och då gick det av, och blev sedan fixat.

Och slutligen en till som kan hitta på saker…Winstone:

Hans leksak som han fick i julklapp, ihop sydd, utan ett ben, och nu…ännu tommare inuti.

Önskar er alla en trevlig fredag!