Etikett: taxi

Det bjöds på mycket, igår :D

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 februari 2016 kl 09:59, Bli först att kommentera

Fick ett kort från barnbarnet, Sally, i fredags, och det var tur, för jag hade glömt bort att det är min namnsdag, idag. Och hade jag inte kommit ihåg det, så hade jag missat en go´fike dag, jodå 😀 Och nu måste jag ju redigera detta inlägg, Sally heter ju också Maria, och Theresé med, så Grattis till Järlåsa, hoppas er tårta smakar lika bra som min Duokaka 😀

Go´fika, bjöd Tina på, igår, vi gjorde Mekka, och jag valde en lunchmacka.

Vi åkte också upp en sväng på Ume hotel, där hon och hennes make, Christian, bosatt sig för helgen, och där bjuds det på fin utsikt över Umeå.

Och kvällen bjöd på ännu mer gott. Vi gick med Tina och Christian, på Costas, där vi hade bokat bord för 4. Det enda att beklaga, var väl väntetiden på maten, vilket tog över en timme, så man ska då inte komma dit och vara hungrig. Fast dom avskriver sig allt ansvar på det, då det står att man kan få vänta, och det beror ju givetvis, på vad det är för tryck i köket.

Det är då trevlig miljö där och maten var god, fast sällskapet var ännu bättre 😀 Och nej, jag har bara en bild därifrån, och det var Tina som tog den.

Vi bröt upp därifrån och gick vidare till en krog där det var fullproppat så vi chansade på Plaza istället och se, där fanns det ett litet bord ledigt, lämpligt att sitta vid och ta sig en liten förfriskning.

Sedan lämnade jag och Åke, sällskapet och gick vidare upp till Bus Stop, där SHRA Umeå, tidigare hade haft sitt årsmöte och nu var det bara drickbart vid borden.

Avslutade kvällen där, och tog en Taxi hem. En väldigt bra dag och kväll, med andra ord, den kan vi göra om, en annan gång. Fick förövrigt veta av Thord, som vi satt med på Bus Stop, att han visste vem som lyft upp fågeln i tallen, kul, för då kan jag fråga sedan, hur det gick med pippin 😀

Ha en fin söndag, alla mina vänner!

Kunde ha gått riktigt illa

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 maj 2015 kl 08:17, 2 kommentarer

Nu har det hänt, flertalet gånger, att jag fastnat med stroppen som sitter i jackan, i bilen, i sätet, utvändigt, i kofångare och så vidare. Det verkar inte ha så stor betydelse, heller, vilken jacka jag har, finns det en stropp, så hakar den i någonstans.

Nå, när jag skjutsar Nicco till tåget, och har släppt av henne, så dubbelcheckar jag alltid att hon är någon meter eller två, från bilen, innan jag gasar iväg, och detta kommer sig nog av mina egna erfarenheter att kunna fastna, men också av vad jag fick höra för över 30 år sedan.

Det var ett gäng kompisar från Bräntbergskolan som drog iväg till England, där hade dom haft det jättekul, men det kunde ha gått riktigt illa. En av kvällarna skulle dom ut och hade tagit Taxi, dit dom skulle. Glada och uppspelta, betalar dom för resan och hoppar ur taxin, men en av tjejerna får inte med sig hela jackan innan dörren smälls igen och taxin drar iväg.

Hon springer jämsides, det hon kan, och lyckas rycka loss jackan från dörren, där hade hon väl enorm tur, att den inte satt hårdare än så, Men det blev en skräckupplevelse för henne.

Nu är jag ett steg närmare att hyra ett loppis bås på Mariedal. Jag har skrivit in mina uppgifter och tänkte kika in där idag, och se om jag kan boka upp mig på ett bås, senare i veckan. Dom har ju båskundernas timme, men den är förlagd på kvällen och då jobbar jag. Måndag har dom dock en timme på förmiddagen, så det funkar ju.

Ja, allt går ju så länge dom inte hyr ut måndag till söndag, utan som jag förstått det så tar man en dag som passar. Nu gäller det väl hellre att börja stöka och böka i alla saker man har och prismärka, så det är klart tills man ska dit igen och ställa upp alltihop. Ska bli kul att se om det kommer att bli någon förtjänst.

Önskar er alla en toppen måndag! Bilden till trots 😀 Jag har ju egentligen inget emot måndagar, det blåser ju bara till så är det fredag igen.

Minnet svek, ett kort ögonblick…

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 januari 2015 kl 08:54, 2 kommentarer

Nicco hade taggat mig i denna bild, syftade väl på att det mycket väl skulle kunna vara så här 😀 Och faktum är, att detta hände en gång, men jag kom inte ihåg, att jag hade en racecar in the garage, hahaa…

Bilen startade inte, och jag hade bråttom iväg till jobbet. Panik, vad gör man, ingen buss som går och typ 20 minuter tillgodo, jo, jag ringde Taxi. I bilen, då vi passerar järnvägstorget, och jag berättar för chauffören om anledningen till varför jag tar taxi till jobbet, så kommer jag på, att vad fasen…jag hade ju Camaron i garaget, och vad hindrade mig från att ta den??? *Suck*

Fast det hade dock varit ett litet problem, bilen som inte startade (kommer inte ihåg idag, vilken av dom) stod parkerad framför garageporten, så det hade ändå varit lite problematiskt att ta sig ut med den, speciellt om det inte hade passerat några som hade kunnat hjälpa mig att putta bort den, nå, det löste sig ju, den gången, får se om jag kommer ihåg att vi har resurser, nästa gång det blir panik.

Nu över till något helt annat. Då jag och Tina var i Spanien, så gick vi upp på den välbesökta fredags marknaden. Stånd och folk överallt, mellan husen, högljutt och livat:

Så vänder jag mig om och ser en frän grej:

Nu är denna bild tagen på ett närmare håll än vad jag såg den på, men jag trodde alltså att detta var något stort konstverk, som man till exempel kunde sätta ute på terrassen, på väggen. Och se, det finns ju här i Umeå med:

Ja, jag vet, Tina visste minsann vad det var, prover på olika tavellister, jojo, så kan det gå, om inte glasögonen är på 😀

Hoppas på en toppendag för er allihop!

½ 8 inledning

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 november 2014 kl 09:51, Bli först att kommentera

Nu kör jag lite ”halv åtta” hos mig stuk på inledningen av blogginlägget. Förrätten: Fluffig luft i mängder med ett osynligt glas luftbubbel alá Lundmark-Hällsten med Norrländsk sfär.

Huvudrätt: Marias potatistårta med stött mos blandat med purjö, norrländska, fritt gående äggulor samt smör gjort i självaste Umeå, samt hemliga kryddor, till detta serverades fläskytterfilé gryta med knorr, och en sallad på grön somrig gurka, röd tomat på kvist, gul sol paprika och grönskimrande, isande isbergs sallad med crisp.

Efterrätt: Marabou mjölkchoklad parfait med Norrmejeriers fluffiga grädde samt röda, färska guld hallon och som pricken över i:et en Baileys biscotti serverat i Iittala glas, samt hemkoke kaffe i retro muggar. Jo, det gick ner, alltihop 😀

Mycket trevlig kväll, så det kan vi göra om flera gånger. Kul sedan då Ingvar beställde taxin och dom fick vänta i säkert 30 minuter innan dom hittade hit, alltså man kan ju bli galen. Vilken adress ska man uppge då man inte har infarten från adressen som brevlådan står på?

Och det må väl vara, kan man tycka, man kan ju säga det till den man talar med… men dom begriper inte. Hur många gånger har jag inte gjort just det, sagt bägge adresserna, mitt emot kyrkan, STOR buss på gården (om det varit under sommaren), men nä, ALLA svänger in på sidan av huset och försvinner neråt Blomstervägen, igår svängde dom in till Tord, två hus vid sidan av oss, och vände och försvann, hahaa. Kan man annat än skratta 😀

Apropå grytan med knorr, så kommer det sig av att vi såg på Plus i veckan där dom tog upp detta med svenskt vs danskt fläskkött. Jag föredrar svenskt, har alltid gjort det, och efter att ha sett det där programmet, så gör jag det, ännu mer.

I Danmark klipper dom av svansarna på grisarna, för att dom inte ska bita av varandras svansar, väldigt osmakligt, och detta görs inte i Sverige, men här biter dom inte varandra i svansarna, och vet ni varför? Jo, för här kostar dom på att ha strö i båsarna, så grisarna får böka runt i den och sysselsätta sig, dom får något att göra.

Man får ju lust att bilda en klubb med slagordet: Ge grisarna strö och förströelse!!! Eller gör som med gamla åsnor, adoptera en gris och se till att den får strö under den tiden den lever. Hur kostsamt kan det vara?

Dessutom är den svenska fläskfilén och ytterfilén finare, man märker det då man skär upp den, mindre senor och hinnor och den håller ihop bättre. Men jag förstår också att folk köper danskt, det är billigare…tyvärr.

Nog om detta, önskar er alla en trivsam söndag!

Tack Ingvar och Anna för påfyllning till barhyllan, den kommer väl till pass till jul, ps, la ni märke till hur jag använde pass ordet nu 😀 ds.

Rivstart…

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 januari 2014 kl 13:00, 2 kommentarer

Vilken rivstart på morgonen!!!

Foto: Niccolina Hällsten

Eller….nja, ingen rivstart med Jeepen i alla fall. Fick inte upp förardörren, knappen hade frusit fast. Runt på andra sidan, tar i det jag har och se, dörren gick upp.

Klättrar över allt elände och startar bilen, ser då att det blinkar att passagerardörren är öppen *STORSUCK*. Sparkar upp förardörren, går ju lätt då man har nåt att putta med, springer runt på andra sidan och försöker stänga dörren, men den vill inte, den studsar bara tillbaka upp igen.

Jag kliar mig i huvudet, en nanosekund senare tar jag motorvärmarsladden och trär in den genom dörrhandtaget på insidan, och planerar att knyta fast den runt något hållbart…. ja… JAG VET, jag är inte laglig alltjämt.

Men så ska jag ju dit och fippla i låset med mina stelfrusna fingrar och lyckas med konst stycket att låsa fast nån jädrans järnpinne så dörren står ut typ 15 centimeter, jamen det är ju JÄTTEBRA!!!

Jag inser då, i alla fall, att jag kan inte köra så där, dessutom måste jag ju lämna bildörren olåst då jag kommer fram på jobbet, och inte för att vi har något av värde i den bilen, men strömmen skulle ta slut, eftersom innerbelysningen inte slocknar. Jag ringer Åke för att få tips men då tiden tickar och jag har ett arbete som väntar så ger jag upp och ringer taxi, kommer på jobbet 190 kronor fattigare, men enbart 10 minuter försent, så…

Nåja, det är ju inte alla som får åka taxi till jobbet… eller hur 🙂 Och nu är det snart helg så Jeepen ska få tillbringa någon dag i garaget, för upptining…slutet gott, allting gott! (fast jag är ju inte hemma… än)

Som en båt utan bottenplugg

Av Maria Lundmark Hällsten, 22 december 2013 kl 09:26, 2 kommentarer

Varnar för extrem halka

Publicerad idag kl 19.19 (uppdaterad idag kl 19.29)

Umeå Polisen varnar för extrem halka i Västerbottens kustland på grund av regn på kalla vägbanor.

Polisen manar lördagskvällens bilister till att ta det ytterst försiktigt i trafiken.

Jo, den rubriken läste jag allt på vk.se vid ett tiden i natt, hemkommen från familjen Jonssons, det enda jag undrade över var, varför dom varnade bilisterna…jag kan tala om att det var halkigt för dom gående också, och det var något man blev varse först då man kom ut på gångbanan.

Vi bestämde oss i sista sekund, att gå hem till dom, det är inte så långt, jag gissar på en kvart i tid, och det hade slutat regna. Vi kom ut till vår brevlåda och där höll Åke på vurpa och dra med mig i fallet, men vi klarade oss.

Gick 20 meter och skulle över stråvägen, då föll jag på sidan, nu gick det bra, slog i höften litegrann och är glad att jag inte tog knäet den här gången, det gör fortfarande ont där. Sedan slirade vi vidare 20 meter till och då sa jag stopp, ska vi gå hem till dom så kommer det att ta 2 timmar, i den här takten, så vi halkade oss över bilvägen till centrum, och där stod vi pall till Mats Karlsson kom och hämtade upp oss…lycka!

Det hann även passera en cyklist på vägen och hon la ikull sig på sidan där, det var så halt, och man såg det inte. Det gick bra för henne med, hon hoppade upp, precis så där som man gör, snabbt… borstade av sig och trampade iväg igen… jag skulle dock inte ha satt mig på en cykel igen.

Det blev en trevlig kväll, vi testade en Tegnér glögg, den var kan rekommenderas, och sedan den där Whiskey glöggen vi hade köpt, som jag skrev var så söt. Efter det blev det kaffe och cognac… lite grogg och sånt där, jag gjorde en första test ever, att hälla upp ett glas vin till Helena från en bag in box, det har jag aldrig testat förut, och det tyckte hon kul, hon fick instruera och jag utförde ordern 🙂

Brälla, Lena och Jitte var också där. Samtalen varierade från skola till förskola, musik, bilar, tvprogram till djur och böcker.

Lena jobbar ju på förskolan och där är det ju som vanligt, stora barngrupper och lite personal, även fast skolpolitikerna lovat att dom inte ska vara större än 15 barn, jo tjena. Jag berättade att jag själv aldrig gått på någon förskola eller fritids eftersom mamma alltid var hemma, däremot på den vanliga skolan. Och där hade vi 33 lärarvikarier, mellan ettan till trean, vår ordinarie lärarinnan fick cancer och åkte in och ut på behandlingar.

Inget hon kan rå för, men jag undrar ibland om det är anledningen till varför jag aldrig fastnat för skolan? När man hade vikarier så gjordes sällan något seriöst, man flamsade på och den stackars vikarien visste inte ens vad man hette, jättekul, halva dagarna gick åt att försöka lura personen ifråga, till allt möjligt som vi sa att vår fröken minsann gjorde.

Och egentligen är det väl under dom där första åren som man borde tycka att det är roligt att lära… och där kommer grunderna ifrån, har man inte dom så blir det tufft att hänga med sedan. Alltså röstar vi för mindre barngrupper på förskolorna och mindre skolklasser, alla måste få synas och höras, och alla har rätt till lika behandling, men måste få ses som olika individer som behöver få göra en del på sitt sätt.

Oj, nu kom jag på vad jag drömde, jag skulle till Finland och åkte världens minsta finlandsfärja, och där skulle jag stå och tala inför deras politiker om vad och hur dom skulle behandla pensionärerna. Hahaa… jag fick 500:- av en pensionär där på båten, för hon tyckte att det jag skulle framföra betydde så mycket… det värsta var att det var först då, jag fick veta vad jag skulle till Finland och göra. Jag vet att jag tänkte: Vad har jag nu hittat på? Vilken tur att det var en dröm 🙂

Nu ska jag strax ut och testa mina nya skor, var tvungen att åka på skokanonen igår, eftersom mina gamla vinterkängor (köpta ifjol) tog in vatten som en båt utan bottenplugg, vid minsta blöta utomhus. Nu blev det nåt med inbyggda broddar, det visste jag inte ens, jag frågade hon i kassan om hon trodde att skorna var halkiga, och då visade hon att man kunde fälla ut dom där broddarna. Ja jag vet, kunde jag ha gjort igår, men Åke hade inga broddar på sina skor och jag hade aldrig ställt mig där ute på ett ben och försökt få ut dom… vi visste ju inte om halkan, innan vi for. Önskar er alla en fin fjärde advent och tackar Jonssons för en trevlig glöggkväll!

Vi cruisa ett varv

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 oktober 2013 kl 08:30, 2 kommentarer

Vi kom helt osökt in på ämnet Taxi, i förrgår… och det berodde på att det började regna då vi satt på Mammas, och vi skulle ju gå hem. Men det är ju inte många meter hem, därifrån 🙂

Nå, jag kom nämligen ihåg då vi för en massa år sedan hade varit ner på klubben (Nailheads), efter en Wheels-dag på fältet, vi ville ju ner på stan och se på cruisingen, dom allra flesta hade redan dragit, förutom jag, Åke och Mats ”Masken” Karlsson, så vi började handgå, och i slutet av vägen fanns då ett Taxibolag.

Detta var innan mobil tiden, så någon telefon hade vi inte med oss eller i närheten, och man kunde ju som inte gå in där… till växeln, men vi kikade in genom fönstret och fick ögonkontakt med en av dom som satt där, gjorde tecknet för telefon, nickade och pekade på platsen där vi stod, så hon fattade att vi därmed hade beställt en taxi.

Och en bil dök upp efter en liten stund, no problems! Vi sa att vi skulle ner på stan och då vi kom dit ner tyckte vi att vi kunde cruisa ett varv också. Taxichauffören hade absolut inget emot det, och vi satt där med nervevade fönster och tjoade och vinkade.

Ett varv runt lilla stan, tog 30 minuter, så vi nöjde oss med det varvet och tackade för rundan och hoppade av. Vad vi gjorde sedan kommer jag inte ihåg, förmodligen hittade vi några vi kände och fick åka med dom ett tag innan hemfärd (det var väl det vanligaste, på den tiden). Numer kör vi ju själva om andan faller på, men det är oftast roligast att sitta hemma på gården och kolla in alla bilar som passerar.

Ja nu är bussen borta från gården, ser jätteskumt ut så man tittar ut genom det lilla fönstret, den har ju faktiskt stått där nu i 1½ år, så det ser ut att ha blivit lite större tomt än man vant sig vid… fast vi har ändå 4 bilar på gården… hm. Jaja, som man bäddar får man ligga, brukar man ju så vackert säga. Nu är det frukost, tror jag och sedan får vi se vad jag ska hitta på. Önskar er alla en fin måndag!

Ingenting ovanligt… för oss!

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 december 2011 kl 10:18, 2 kommentarer

Oj vilken röra det blev igår. Ska börja med att skriva att Nicco… i förrgår, fick en massa utslag som började i ansiktet och spred sig med rekordfart över hela kroppen. Jag gissade på nässelutslag, dels med viss erfarenhet då Theresé, en gång i tiden haft likadana, och inte måttligt heller. Det lade sig i alla fall och vi tänkte inte så mycket mer på det.

Vi gjorde inte så mycket igår, var ut en sväng, min kusin André från Malå, kom förbi, han skulle kika på en bil. Vi åt middag och sedan skulle vi gå iväg till familjen Jonsson och den lilla glöggbjudningen.

Nicco kom ner och sa att utslagen kommit tillbaka, vi hade tidigare läst detta lilla stycke om utslagen: I ovanliga fall kan nässelutslagen övergå i en allergisk chock. Först kan man till exempel känna att läpparna och tungan domnar, eller att man blir röd i ansiktet. Man kan även få klåda som ofta börjar i hårbotten och som sedan sprider sig till ansiktet, näsan och tungan. Det kan även klia i händer och under fotsulor. Om man får ovanstående symtom ska man ringa 112 för ambulans eller snabbt söka hjälp på sjukhus. Får man inte behandling kan man snabbt bli sämre.

Nå, jag sa till Nicco om det skulle bli sämre så skulle hon ringa till mig, och med dom orden halkade vi iväg mot Dragonfältet.

Vi var först på plats och det dröjde inte länge så dök Jitte upp och därefter Brälla och Lena. Först blev det kaffe med tillhörande radiokaka och saffranskaka, sedan sattes glöggpannan igång och vi fick smaka både fjolårets med saffrans smak och årets med choklad/kaffe smak.

Sedan dukades det tunga artilleriet upp, det var bara att välja vad man ville ha, gin eller Explorer eller annat drickbart. Mats plockade fram en likör vi skulle testa, med namnet Fireball:

Det är en kanelsmakande whiskey men gå under likör. Mycket god med aningens hetta efteråt.

Då ringde Nicco. Hon kände av det i överläppen och hade fått det i hårbotten osv. Jag ville att hon skulle ringa sjukvårdsupplysningen och höra vad dom skulle säga. Och så klart, dom ville att hon skulle åka upp på Ålidhems hälsocentral. Vi räknade ut att snabbaste sättet var att hon och Rickard (hennes kille), skulle komma till oss så skulle vi ta taxi därifrån och så fick det bli.

När klockan var snudd på halv tolv skickade jag ett sms och tackade för kvällen, vi insåg att det inte skulle bli nåt mer festande för vår del så…

Innan vi ens var inne så hade utslagen lagt sig, hon hade lite på benen och under fotsulorna. Läkaren sa i alla fall att den troligaste anledningen till detta var den avslutade penicillinkuren, det var det mest typiska att det dök upp nässelutslag en vecka efter avslutad kur.

Hon fick ta sex kortisontabletter och ett annat piller och idag ska vi upp på apoteket och hämta ut en kur hon ska äta under fem dagar så ska det ge sig. Vilket avslut på kvällen.

Sen blev det lite twilight däruppe på vårdcentralen då jag ringde efter taxin. Dom skulle komma på tio minuter. Med några minuter kvar fick jag ett sms. Umeå taxi kommer med taxi nr 63 om tre minuter… avsändare Mats Jonsson. Ehhh…

Jag visade Niccolina vad som stod, smällde igen mobilen, tog upp den igen och skulle visa Åke och Rickard som lät ytterst tveksamma till att det faktiskt stod Mats Jonsson, dom var inne på att det var han som skickat det men hur skulle dom veta att vi ens ringt till taxi. Och gissa vad… nu fanns inte sms:et kvar.

När taxin dök upp så var jag tvungen att fråga om dom skickat ett sms, och det stämde, jamen det försvann ju? Ja svarade killen, det är ett flaschsms, och det ligger tydligen inte kvar. Aha, men det stod att det var från Mats Jonsson och det var från hans mobil, jag senast fått ett sms ifrån, så där var det nog min mobil som spökade. Det skulle ha stått Umeå taxi.

Taxikillen var en rolig snubbe, han berättade om allt möjligt från Jesus på korset och varför vi firade hans återuppståndelse med att äta ägg och varför??? Sedan flöt samtalet över till någon hårdrocks festival i Haddingen där det var stökigt värre under ett tag och efteråt var det ingen som visste om det hadd vatt nått.

Hem kom vi och i säng tog vi oss, tror jag tittade på klockan sista gången vid halv två, kan ju vara en av an ledningarna till varför vi sov, aningens längre i morse. Som sagt, när det gäller oss så kan saker och ting aldrig gå som planerat utan man ska alltid räkna med det oförhappandes som brukar inträffa. Det blev i alla fall en innehållsrik dag som vi förmodligen inte kommer att glömma.

Önskar er alla en fin fjärde advent!

Knäppgökar finns det gott om

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 mars 2011 kl 08:27, 1 kommentar

Finns det något mer irriterande än folk som kör om i 120, för att sedan kladda sig in mellan två bilar innan vägen smalnar av eller för att dom skulle byta fil och trodde att dom vann en pokal för deras snabbhet. För försten till rödlyset eller till avtagsvägen, vinner inte, dom ser bara dum ut, i alla fall i mina ögon, dessutom sparade dom inte ens en sekund i tid, så man kan ju undra vad dom tänkte med?

Ett typiskt sådant ställe just nu, är nere vid järnvägstorget, där det numer bara är en fil, i och med byggnationerna. 200 meter innan så sitter det skyltar som varnar för att det kommer att bli snävt, där framöver, lik förbenat så kommer det, 5 gånger av 10, en bil som ska tränga sig in, trots att han/hon redan vet, att det kommer att bli tajt. Jag kör den där vägen minst två gånger om dagen, då jag jobbar och detta är inget ovanligt.

Senast i förrgår, hände det samma sak igen, och denna gången vek taxibilen ut, 50 meter innan rödljuset, körde om och trängde sig in framför huven på mig (han har tydligen inte läst min blogg för visste han vilken bil han nu lekte med så skulle han inte ha tordas), och sen, efter 10 meter så ska han göra en u-sväng för att gena in framför busstationen, över refugen osv. vilket innebar att han stoppade upp bakomvarande trafik, vilken j-vla knäppskalle, säger jag, då hade han kunnat lega kvar i kön och gärna så han hade varit sist, då hade det inte blivit något stopp. Men det är väl så där om man inte har så höga studieskulder, som dom brukar säga, nere i Järlåsa.

Nog om detta, nu över till något mycket trevligare, nämligen bildutmaningen nummer fyra, min hobby. Inte så svårt, det får givetvis bli två bilder på min favvo bil, Camaron, vilken jag kör dragracing med (till er som inte visste det), bild nummer ett, har Theresé knäppt och bild nummer två, tog Niccolina på oss då vi var på väg till starten, i Fällfors:

Och med detta så lämnar jag er för denna gång ha det gott och på återseende!

Fortsättning på läkarintyg

Av Maria Lundmark Hällsten, 18 mars 2010 kl 08:05, Bli först att kommentera

* Patienten har bedömts som osammanhängande

* Poängterar att det är viktigt att patienten håller sig ren mellan fötterna

* Druckit ett glas rödvin på kvällen tillsammans med en kokta hummern

* Lastbilschaufför med god kondition som åker en mil utan att bli andfådd i vanliga fall

* Patienten har varit placerad på ett hunddagis i Gävle med stöd av socialtjänsten

* Öron skymtar bleka bakom vax

* Fick dock besked om att hjärtat var bra, men att hon skulle återkomma om hon blev medvetslös

* Lymfkörteln skickades samma dag som patienten i taxi till Uppsala

* Har börjat få blodiga små matskedar i avföringen upp till 15 gånger varje dag

Etikett: taxi

Det bjöds på mycket, igår :D

Kunde ha gått riktigt illa

Minnet svek, ett kort ögonblick…

½ 8 inledning

Rivstart…

Som en båt utan bottenplugg

Vi cruisa ett varv

Ingenting ovanligt… för oss!

Knäppgökar finns det gott om

Fortsättning på läkarintyg

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten