Etikett: tejprulle

Mormors marmorerade tejprulle, var värd guld…😁😅

Av , , Bli först att kommentera 13

Ingen kan allt, det vet vi, men många kan veta, väldigt mycket. Nu pratar jag om arbetsledarutbildningen jag går på. Intressant och lärorikt, på många sätt och vis. Jag gör redan en stor del av det vi får lära oss. Fast ibland är det bra att bli påmind, och se det från ett annat perspektiv, så man fortsätter vara på hugget. Och nånting nytt kan man alltid få till sig.


Dessutom får vi ju lära känna varandra lite bättre. Vi besitter ju en massa erfarenheter om vi slår ihop oss. Man kan alltid lära av andra och få tips och idéer.

Vi får också göra praktiska övningar, något som passar mig då jag är en som lär mig genom att göra det. Här gör vi detta för att *känslor, är något som vi alla arbetar med. Och för att veta precis hur dom kan kännas, så får vi uppleva dom på plats.

Ledord för arbetsledare är bland annat, *Trygghet, *Nåbar, *Snäll (ett leende kommer man långt på), *Respekt som ska gå åt bägge håll, *Guida, *Lyhörd *Motivation.

Efter en dag med fin utsikt. Och trivsam, miljö.


Så fortsatte eftermiddagen med bra samtal och middag med eftersnack med Bson. Så blev det kaffe och kokosboll med mer prat och sedan gjorde jag en snabbkoll på mina minnen på FB. Gissa vad som dök upp där. Gårdagens datum 2020.


Och gårdagens datum 2021.


Mja, faktiskt lite av det vi pratade om just igår. Det var lite roligt, tyckte jag.

Apropå roligt, eller små roligt kanske, så såg jag den här bilden på FB igår.


Ibland är bild och text, så klockrent. Det var ju precis så där. Sen är det ändå lite sorgligt, att många, jag säger dock inte alla, som växer upp idag, inte har samma känsla för dom små sakerna.

Dom vill nog ha större grejer för att känna att deras ”ha begär” blivit stillat. Jag blev tvärt påmind om den där marmorerade tejprullen, vi barn fick av min mormor. Och vad den betydde. Det kunde ju för tusan, snudd på, bli bråk över dom, ifall man inte kunde hålla reda på vilken tejprulle som tillhörde vem. Vi var rädd om den.

Sen vet jag inte riktigt vad, det var som gjorde att vi tyckte den var så rolig att få. Vad använde vi den till, liksom 🥸🤔

Jaja, ingen vet ju som sagt var allt, och därför behöver man inte heller ha svar på precis, allt 😅

Förbereder mig inför dagens utbildning, och fick med mig en hemuppgift. Ska klura på den tillsammans med en…tadaaa…kaffe!


Ha en fin tisdag, allihop!

Ljudlös med ett munspel i munnen…🎼

Av , , 2 kommentarer 16

Gjorde som jag skrev igår, tog dagen som den kom. Gjorde pepparrotskött, nåt jag aldrig testat förut. Högrev måste ju vara det mest, tacksammaste köttet att jobba med, då det gäller grytor, av alla dess slag.

Och oh ja, det blev jättegott, så ni kan gissa vad som finns i Åkes lunchlåda för dagen och min middagslåda… *nickar*


Nicco tog med sig Åke för att testköra Åkes Van. Och nu är det ägarbyte på gång. Den stannar i familjen men med annat namn på ägarbeviset. Jojo, fort var det gjort! Och nu är det Åke som måste kolla sig om efter en ny bil. Förhoppningsvis inget åbäke.


Föreslog att han kunde köpa min Audi, men… tror inte att han lyssnade på det örat. Lite roligt att den här dök upp som 2 års minne idag.

Med texten, ”Bulten som håller generatorn i Camaron, har gått av, så för att inte bli billös, skjutsade jag upp Åke på hans jobb och tog hans bil, The Volvo…oh my lord!
Finns inget åka i den inte. Man tror att man kan gasa på lite men icket, tar det normalt 3 sekunder att lämna vår infart och komma ut på vägen i rätt riktning, så tar det 10 med Volvon, man hinner bli rädd att nån ska köra in i en.

Men så visade Åke att det finns en race knapp, hahaa..

.Och ja, den fungerar, nu växlar ju bilen ner och fick en extra boost. S:et kanske står för speed eller nu är det ju en Volvo, då borde den ha ett svenskt ord, hm…sport…spännande…special. Nä, jag vet inte, seriöst! Men den funkar 😃

Och den Volvon, använde han som delbetalning till The Van, så hm, hoppas det blir nåt lite roligare, den här gången.

Såg en utmaning på TikTok. Och efter att ha kollat in samma sak på youtube, så inser jag att det är en gammal utmaning, fast jag har missat den totalt. Man ska sätta ett munspel i munnen, sedan ska nån annan smacka dig på benet, och du ska inte ge några ljud ifrån dig.

Det jag nu såg, var en snäll variant. En mamma som höll i en träslev och duttade till. Dottern började skratta och då lät det ju för roligt. På youtube, blev det ju bara pinsamt, varför ska man tävla i att slå så hårt man kan. Nä, men jag tycker att själva grejen med munspelet, var kul.

Kan man inte köra en annan variant som inte inkluderar ett redskap? Måste fundera på den. Man borde kunna använda det i nån typ av spel, eller mja, det blev nog lite för avancerat. Alla deltagare bör nog ha sitt egna munspel också…nä. Jag lägger ner mina funderingar.

Men återkoppla gärna om nån av er, har nåt roligt förslag där detta kan ingå.

Såg den här bilden.


Och visst var man nöjd med det lilla, eller man fascinerades av små saker. Man behövde inte så mycket då man var barn. Och här återkommer jag igen, till den där tejprullen. Vi barn fick, ju varsin, av vår mormor, och den var lätt marmorerad. Hela sommaren skulle det sedan bråkas om vems tejprulle som var vems.

Vet inte varför vi var så roade av denna rulle. Kan det ha att göra med att tejp användes till specifika saker, och nu fick vi göra vad vi ville med den.

Nä, nu väntar Winstone på utgång. . Ser inte ut att blåsa lika vilt som i helgen, så man kanske klarar sig mössfri. Sen blir det frukost med gårdagens Robinson på datorskärmen. Hoppas på en bra dag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten