Etikett: tvärnit

Helvete, människa 🤬🤯

Av , , 2 kommentarer 17

Åkte upp en tväris till mamma, då jag var och shoppade resväskan. I uppförsbacken på Marieberg, hamnar jag bakom en mopedbil. Den gick ju inte snabbt som i snabbt, men framåt och lite hit och dit.


När vi kommit över krönet och vägen gör en rätt skarp sväng så är människan plus mopedbilen, över på andra sidan mittlinjen. Klart man funderar vad som händer. Så ser jag nåt jag hört talas om, på nåt idiotprogram på teven, om folk, som sitter och sminkar sig, i bil, medan man kör. Här ser jag en stor sminkborste som sveps över ansiktet medan hon speglar sig själv.


Vi svänger bägge två av mot Mariehem, och här hamnar halva bilen utanför vägbanan så det dammar upp jord och skit där hon kör. Nu håller hon en sprayflaska i näven och fixar håret…

Slutligen ska hon svänga höger in på en parkering innan mig, fast jag tror först att hon ska göra en vänstersväng för hon glider återigen över mittlinjen, sedan gasar hon på, tvärnitar och svänger höger… Helvete människa, jag önskade ju att jag hade fått filma färden eller att Polis hade legat bakom dig istället.


Detta kom upp igår, då vi satt ute och intog vår lunch, och en el sparkcykel kör över vägen och framför den som kör den, står ett litet barn och håller i sig i styret. Det ser inte alls ok ut, och det är inte heller lagligt. Behövs så lite för att barnet ska trilla av, och det spelar ingen roll hur försiktig man än må vara. Det är som om det inte finns konsekvenstänk.

Fast… jag sa till Åke, att hade han varit 25 år, och Therese hade varit 4-5, så hade han, förmodligen, gjort likadant. Kan onekligen hänga ihop med ålder och visdom…ehh… eller nåt åt det hållet.

Vi gled över till ämnet cykel, och nu får ni en fråga, utan att fundera, vet ni om man får skjutsa någon, på en cykel, vavavavvavavavavava…


Jag visste svaret, man måste vara över 15 år för att få skjutsa ett barn, under tio år. Det är hjälmtvång, upp till 15 år. Du får skjutsa 2 barn, om det finns plats, fast då måste dom vara under 6 år och du, över 18. Och NEJ, på en el sparkcykel, får man inte skjutsa någon alls.

Fast även här, minns vi hur vi själva cyklade, och skjutsade folk. Fasen ibland satt det ju folk på styret Hur kan det komma sig att det inte hände olyckor, heeela tiden. Men å andra sidan, man kan komma långt om man inte upplever rädsla över att nåt ska hända, fast, hade man gjort det så hade man låtit bli.

Annelie ringde igår kväll, hon tyckte att jag skulle få följa med henne ut till hönshuset. Ja inte in real, men i luren. Vi pratade i 2½ timme, haha. Så jag följde med både dit ut och sedan ner i sjön, och här menar jag ner i sjön.

Hon skulle vittja nån mjärde, säger till mig, om du nu hör nåt konstigt ljud, så har jag plurrat. Så hörs ett konstigt ljud, lite skrik, och sedan blåsljud på mobilen. Jodå, hon trampade igenom, fast hon dokumenterade i alla fall, hahaa…


Oh my guard, människa, du ska inte ut på den där isen, det har jag sagt förut.

Även om du gillar isvaksbad, så kan det olyckas då man faller i, om man slår skallen i nåt. Fast jag vet också att du inte är nån duvunge, utan fixar det mesta, och is i magen har du också.

Idag ska jag jobba, fast, jag börjar min arbetsdag på en kurs i HLR. Det passar väl alldeles utmärkt, när jag nu bloggat om ämnet folk, som utsätter sig för fara, på ett eller annat sätt. Rätt var det är, kan det komma att behövas återupplivningsförsök av nåt slag.

Hoppas ni får en fin måndag!

1 fot eller 2 fötter…

Av , , Bli först att kommentera 14

Vi filurerade lite igår kväll på det här med att vara tvåhänt, det visade sig att även Adam, är det. Det diskuterades hur man dukar, vilken hand man håller gaffeln, eller hur man skulle hålla i ett gevär eller pistol. Så tänkte jag även på hur jag kör bil…och hur jag gjort ända sedan dag 1 med körkort.

När jag kör automat (vilket jag gör 99% av alla gånger eller till och med mer) så använder jag bägge mina fötter. En på bromsen och den andra på gasen. Nu vet jag att man får lära sig att om man kör automat så använder man 1 fot, inget mer.

Teorin om varför man bör göra det, kan vara att man inte ska tabba sig, om man kör manuell, och sedan byter till automat. Är man van vid att trampa ner kopplingen för att växla upp till tvåan, kan det kännas pinsamt om man gasar på med en automat och sedan trampar ner bromsen istället, för man tänker att man ska växla, fast man inte behöver det…tvärnit!!!

Sen har jag hört andra som sagt att det skulle vara omöjligt att köra med 2 fötter i en automat, eftersom man använder olika tryck på pedalen för olika saker, och där tänker jag, att om det skulle vara så, så kanske jag med min tvåhänthet fixar det för att jag fixar att multitaska…jahaja! 😀

20821160_1483793451709505_189841969_oNicco Lundmark Hällsten fotade

Nå, det får vara som det är, jag kör som jag alltid gjort, det känns tryggast, sen får andra lära sig sitt bästa sätt att köra på, det är nog säkrast så.

Hittade en radda bilder på varför man har barn, här kommer 2 av dom, tyckte dom var för roliga 😀

20800254_10155553120841585_4993636131244572489_n 18813935_10155553121751585_1894468418833684558_nOch visst är det kul att man idag, oftast har en kamera till hands, fatta vad grejer man missade förut, innan man hittat igen kameran så hade ögonblicket du ville fånga, tagit slut för längesedan. Nu räcker det med att rycka upp mobilen så har du då i alla fall 50% chans att fånga den där stunden.

Att ta kort på Eloise, då hon kör soffhäng, är inga problem, hon rör inte en fena, även fast jag lägger upp saker där…obrydd katt! 😀

20776355_10155551702136585_2421371337463225197_oDen här bilden knäppte jag igår, kvart över sju på kvällen…solen lyste och det var lite sommar i luften, i alla fall:

20769996_10155553120161585_8142598161794229822_nOch dessutom passade jag på att plocka in lite blommor, så förlänger man sommarkänslan:

20800256_10155552174346585_2997004176835738911_nÖnskar er alla en bra dag!

Nu så…

Ska börja med att berätta vad som hände i fredags, efter vi varit ut och käkat på West-side. Åke körde Buicken och jag åkte, vi tog ett varv, eller två, nere på stan.  Kommer runt grön eld och åker gatan ner, där man passerar Mecka.

Jag noterade redan uppe vid övergångsstället en mamma på cykel och hennes son, gissningsvis i 4 årsålder, på en egen cykel. Dom åker upp på trottoaren och ligger snäppet före oss. Det står fullt med bilar, parkerade på högersidan…som vanligt.

Rätt var det är kommer mamman utsusande mellan två parkerade bilar, jag hinner se pojken som givetvis hakar på, säger åt Åke med lätt panik: Passa pojken, han kommer att komma ut på vägen!!!

Och det gör han…mitt på vägen, för han har inte sin mammas talang att snudd på, smeka bilen med sin cykel då hon svänger i färdriktningen. Åke tvärnitar så det skriker i bromsarna (och där rök min axel än en gång).

Jag blir seriöst…så j-vla förbannad, vad tänker mamman med??? Ingenting, eller? Hur kan hon ens tro, att sonen skulle fixa det där, och ut på en trafikerad gata. Vi säger ingenting, utan försöker smälta vad som precis hade kunnat hända, och där hoppas man att mamman kanske skulle lärt sig något, att hon fick hjärtat i halsgropen, men nä…tyvärr.

Vi kommer ännu längre ner, ska göra en högersväng nere vid Lottas och där kommer första gänget på cykel som ska rakt fram, nu är det lite roligt men efter så många år i stan, så vet man vid det här laget att 99.99% av alla som passerar precis där, tror att det är ett övergångsstället…men det är det INTE.

Men i alla fall så stannar Åke, släpper förbi dom där cyklisterna, jag ser i ögonvrån att pojken kommer utför, jag säger till Åke stå still nu, för han kommer igen. Hör mamman ropa: Stanna…Stanna…Bromsa!!! Och pojken får stopp, precis vid kanten, och mamman kommer efteråt.

Varför? Hade det där nu varit jag så skulle jag tagit mitt barn, redan vid första incidenten, och pratat allvar (fast jag hade skämts ögonen ur mig eftersom jag hade vetat att jag felade först, ingen ska komma ut mellan två bilar på det där sättet). Sedan hade jag aldrig släppt iväg barnet igen, utför och hör och häpna, nu var dom ju uppe på trottoaren igen. Jag hade allt vackert gått och lett cykeln till säkrare ställe att prova mina barns kunskaper på. Usch, vilken hemsk upplevelse!

Igår var det i alla fall en trevligare upplevelse, jag fick min eldstad 😀

Vi åkte som sagt var till Blå Eld i Tavelsjö, och hoppades att vi skulle hitta vad vi letade efter, men inte. Dom har mycket fina grejer men inte dom där betongplattorna jag skulle ha. Vi tog ett sista varv och då ser jag en stor, tjock, kruka, Åke säger nåt om att han såg den där då vi kom, men han trodde inte att den var intressant.

Vi kikar närmare på den, och ser att botten har släppt, det har väl stått vatten i den under vintern och den har frusit sönder. Åke ropar på Bosse, som äger stället (eller om det är hans fru som gör det) och frågar efter ett pris. Och jag kan säga så mycket, att priset var så bra att vi inte ens kunde pruta på det, tack så mycket, Bosse med fru, vi kommer garanterat att komma fler gånger 😀

Vidare upp till ett plantage, där Åke dealade med ägaren om hagtorns buskar, han köpte 20 stycken och fick hämta dom här i Umeå.

Så hemma igen planterade han häcken eller rättare sagt fyllde ut där det såg halvdåligt ut. Sen preppade vi eldstaden med grus och sand, lade lite fint runt botten och vips, en eldstad att koka kaffe på!

008Lite kul också att en granne kom och gick förbi då vi tänt upp, hon stannade och sa att ni har nog missförstått det där, det ska vara blommor i krukan 😀 Jo, vi vet, svarade vi, men vi har det som grill/eldstad. Hon tyckte det såg mysigt ut, även vår andra granne som gick förbi och godkände projektet.

Sen plockades kaffepannan ut och det kokades kaffe, och ”Kul-Janne”, Ingegerd, Jan A och Kerstin kom hit för att dricka det med oss…och lite annat 🙂 En trevlig lördagskväll, med andra ord. Önskar er alla en fin söndag!

Väldigt få, lyser upp tillvaron!

Av , , 4 kommentarer 17

 

Jag fattar inte hur det kan vara tillåtet att ens sitta på en cykel, om man både är döv… och blind. Att vara döv, är ju en sak… man har ju ändå ögon att se med, men att vara båda delarna och bara braka på, det är för mig, obegripligt. Och som om det inte vore nog… dom har heller inte råd med vare sig reflexer eller lysen.
Jag skulle backa ut från vår gård för några kvällar sedan, är jättenoga med att kolla att ingen kommer på cykelbanan, slänger i backen och gasar, bara för att få tvärnita då det kommer en cyklist rakt över vägen och cyklar upp på vår infart, den människan får cykla ut på gräsmattan. Jag blir faktiskt så jäkla arg att jag tänkt köra upp och vråla åt människan om den har ny lärt sig trampa och inte vet hur man stannar eller svänger.
Vi var faktiskt med om, en gång i tiden, att bli på cyklade då vi satt i bilen. Vi hade varit ner på stan och köpt en loftsäng till Niccolina. Kom och körde på E12:an mot Västerslätt (detta var på den tiden då det fanns ett trafiklyse, just norr om E4:a bron), det har varit rött för oss, så Åke saktar ner och sedan slår det över till grönt och han gasar på.
I samma veva dyker det upp en cyklist från vänster, Åke svär, jag har inte hunnit uppfatta någonting då jag inte ens sett cyklisten, han gasar på, i tron om att han ska hinna förbi, jag tittar bakåt, hör en smäll, ser armar och ben fladdra i bakre sidorutan, hinner titta i backspegeln och ser en lastbil och tror ju givetvis att den ska braka över människan som ligger där och sprattlar.
Åke tvärnitar, hoppar ur bilen och killen som cyklat in i oss, skyndar sig till cykeln, tar tag i den och försvinner som ett skott i fjärran. Åke arg som ett bi och vrålar till honom, jamen det gick bra, ropar killen tillbaka… ja vadå det gick bra… hur gick det för vår bil då??? Men inte stannar den killen inte, han är borta med vinden.
Och visst, det gick bra och det är ju absolut huvudsaken, bilen må ju så vara, men även cyklister ska ju ta sitt ansvar, och det gjorde inte denna killen. Och jag ser varenda dag, folk som trampar runt och över hälften, kör svart, dvs utan lysen och reflexer, även gående suger på att lysa upp tillvaron, och då tycker jag, om det nu är så dyrt att investera i ett reflex, att dom kan stanna några meter ifrån vägen dom ska över, och vänta tills det är fritt fram, istället för att kuta rätt fram och tro att man hinner se dom.
Nåja, det var det om det. Idag jobbar jag, längtar inte alls… jag skulle vilja gå i säng igen, men så får man väl inte säga 🙂 Fortfarande ont i halsen, 15:de dagen idag, usch vilken pest.. . och pina. Men det kommer väl att ge med sig, inom kort, hoppas jag. Önskar er alla en fin måndag!
ps. "Kul-Janne" roade sig med att vända på mitt lilla meddelande som jag lagt ut på ordlös lördag, så här ser det ut… vänt åt andra hållet ds.
 

Var dom inte nykter, eller?

Av , , 2 kommentarer 8

 

Jobbet har ju flyttat en bit upp, på ålidhem, anledningen till flytten är att det ska göras ett stambyte där chefen bor så boendet på den nya adressen är bara tillfälligt. Dom har även bytt ut alla fönster samt balkongdörrar.
Igår tog vi en promenad dit ner, till ”gammlägenheten” och passade på att städa ur kylskåpet, innan det är dags att flytta tillbaka, då var en sak ur världen.
På baksidan har dom byggt en jättefin altan till chefen, för att hon ska ha möjlighet att ta sig ut. Det hade hon tidigare också, möjlighet att ta sig ut, alltså, då satt det en ramp därbak, men ingen altan, så det var ju att köra ner henne direkt på gräsmattan.
Så denna altan är ju guld värd. Nu ville hon ut och provtesta utsikten, underlaget m.m. Jag öppnade dörren, drog fram rullstolen till öppningen och tadaaa… sen blev vi stående där.
Det blev tvärnit i dörren, den är för smal och hon tar sig inte ut den vägen. Nämen hallå, kan man smälla av för mindre. Jag kunde verkligen inte hålla mig för skratt, detta är alltså en handikapps anpassad lägenhet, jomen tjena.
Vi gick ut igen och jag frågade en av arbetarna vem jag skulle tala med, han tyckte att vi skulle gå ner till kontoret som är i en av barackerna på området. Så det gjorde vi. Vi fick tag i en av cheferna för bygget och han såg uppenbart överraskad och lite lätt besvärad ut då jag påtalade problemet och undrade om dom som gjort ritningen, hade varit på storfest och sedan gjort uträkningen måndagen efter partyt.
Det blir definitivt en plump i protokollet, sa han, och detta har ju någon skissat och räknat ut, men visst är det fantastiskt att dom inte har ett standarmått då det gäller handikappsanpassade saker, eller så får dom väl åka ut och mäta hjälpmedlen som används om dom vill få det att gå ihop.
Det räcker nog inte med det här heller, chefens granne, som också ska ha tillgång till altanen sitter h*n med, i rullstol och jag kan ju inte tänka mig annat än att dom satt dit samma dörr och fönster där också…jodå.
Detta kan ju bli ett rätt så stort problem för dom, balkongen sitter dessutom ihop med fönstret, så det är inte bara att byta ut dörren, eller hur dom nu har tänkt lösa det här.
Annars var det väl en rätt så vanlig dag i våra liv, den kom och försvann i en hast. Idag är jag ledig och dessutom är timmarna oplanerade så jag kan hitta på att göra precis vad som helst, yeees! Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten