Etikett: Ulla

Ljuset, ljuset…

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 april 2021 kl 08:53, 2 kommentarer

Dom la ut denna bild i gruppen, foton och minnen – från Malå kommun, för några dagar sedan. Med texten: ”Så här såg det ut på Malåborg i början på 60 talet, när Floyd Pattersson hade en uppvisning tillsammans med sin bror Raymond. Enligt Assar Näslund var de över 5000 personer som såg på, plus alla som plankade in över staketet och de var många sa Assar.”

Och jag tänker 5000 personer i Malå, där det på 60 talet, var mellan 1100-1800 invånare, räknat på ett tidsspann över 1960-1970. Jisses, vilken trängsel!

Malå har väl alltid legat mig varmt om hjärtat…i omgångar. Som barn var det ett paradis, som tonåring, inte lika paradisaktigt men ändock. Idag är det ju en plats att bara vara på. Ingen semester utan att ha få vara där under nån vecka eller två och tre.

Samtidigt som det kan kännas tudelat, när man nu bor i hus. Även om det är hemma, och man är här så många dagar på året. Så vill man ändå vara här då man bara är ledig också. Vi har det ju nästan för bra för att vara sant.

Det enda som kanske saknas här, är väl närheten till vattnet, som vi har i stugan.

Tvärån räknas ju knappast. Det är sjön, i stugan, som drar, alla gånger. Och ljuset förstås. Det är en annan känsla där.

Ulla som jag fick brevet av, ringde igår, från sitt nya place, och den nya staden, hon nu bor i. Rätt coolt, och tufft, tänker jag, att bara packa ihop och flytta, inte bara en eller två mil, utan typ, 30.

Men vi är ju alla olika, jag och Åke har ju kompat ihop i över 36 år och är det nåt vi är helt överens om, så är det att vi inte flyttar, söder om Tegsbron. Men det handlar ju mer om väderstrecket.

Fast för egen del är det väl att skulle jag flytta till ett nytt ställe. Så skulle jag aldrig hitta hem. Jag skulle vara vill, varje gång jag lämnade hemmet. Inbyggd GPS kanske, fast med tendenser att alltid göra tvärsemot, så hjälpte den nog föga.

Utan att säga nåt jag inte får, så kan jag berätta att jag gick vilse förra veckan. Fick exakta direktiv, skulle åka nån hiss, sedan vänster, rätt fram, höger och blablabla, och det var skyltat.
Mm, jag gjorde så och jag hittade skyltningen men… plötsligt står jag vid en återvändsgata, utan skylt. Ja, jag säger ju det…HUR??? Jäkla tur att det dök upp 2 personer som jag kunde fråga, hahaa…

Fint väder idag med, så underbart. Hinner vistas lite utomhus då, innan arbetet kallar. Ha en fin lördag, allihop!

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 april 2021 kl 07:43, 2 kommentarer

Stod i badrummet och målade över skavanker i mitt ansikte…eller nä, så kan jag ju inte säga. Jag ändrar mig och skriver att jag förstärkte min skönhet, med lite ansiktskrämer och mascara.

Nå, det roliga var att jag gjorde detta till ljudet av en gök. Vad jag funderade, men så kom jag ihåg Niccos larm. Jodå, hon har nån sån där uppvaknings lampa med fågelläten. Mja, det kanske inte är så dumt att få vakna till det. OM, man nu vaknar, vill säga.

Jag började tycka att den lät uttråkad och jag förväntade mig nästan att den skulle ge upp till slut och sen skulle det komma in en tupp, på högsta volym, eller varför inte en vrålande björn. Jisses, då vaknade man nog med hjärtat i halsgropen.

Underbart väder ute går, verkligen en försmak på vad vi har framför oss. Tano och Winstone fick hänga med mig på altanen.

Och sedan fick jag kaffebesök. Helena Jonsson, kom förbi, och det var mycket att prata om. Det är väldigt sporadiskt att vi pratar. Det har runnit mycket vatten under broarna sedan sist. Livet tar sina vändningar, och ibland hinner man inte landa innan det är dags för nästa tur.

Det var i alla fall trevligt och tiden rusade iväg.

Fick ett brev i lådan, det är ju inte ofta, men ack så roligt. Det var från Ulla, som nu har flyttat till annan stad. I alla saker som ska flyttas från ena stället till det andra, hittade hon denna bild, och tänkte på mig. Konstnären heter Jan Davidszoon de Heem

I brevet följde det även med en text som hör till målningen, här kommer delar av den. ”Den är en allegori över livets förgänglighet, och det är föremål där, som ska symbolisera tidens flykt och fåfängan i all mänsklig ambition. Hans målade rosor, sprider ingen förförisk väldoft, men dom kommer aldrig att vissna och dö.”

Jag tycker ju bilden på målningen, är jättesnygg (weird) och den kommer att få en plats i vårt hem. Tack Ulla! 🥰

Nä, lite kaffe på det här och ett avsnitt av Robinson, så kan man ge sig ut med hunden, efter det. Laddar för jobbarhelg, vilket innebär middagsplanering…och lunch. Får se om det är nåt jag kan börja med eller om jag är bekväm, och kikar i frysen istället.

Ha en underbar fredag, allihop!

Kryddat, nå så jävulskt, hehe…

Av Maria Lundmark Hällsten, 11 juli 2020 kl 09:07, 2 kommentarer

Gräs, gräsmatta, kvamme, daggkåpa…mer grönt, tjocka rötter, mygg, mygg, större mygg, giftigare mygg… jobbade lite utomhus igår.

Jag handdrog läs klippte med händerna, allt gräs mellan altan och sjön, uppskattningsvis en yta på 14-18 kvm, och höjden varierande från 10 cm till 1 meter. Känner mig, eller kände mig åtminstone för tillfället, väldigt handvass.

Körde gräsklippare och mer än ett varv, Theresé, tyckte att vi skulle spara en oas av klöver, till alla humlor, och djurvänner som vi är, så gjorde vi det:

Stötte på en humla som kämpade som tusan för att kunna lyfta:

Såg att han hade ett extra last, ett löv som fastnat på benet. Så jag greppade en kvist och skulle klämma fast bladet. Men så flög han plötsligt iväg…väldigt lågflygande och jag ropade ett…NOOO, och spanade in vart han landade. Notera att jag skriver han, en hon, hade ju fattat, liksom 😀

Men han hade lyckats tappa bladet under färden, så jag kunde, med gott samvete, fortsätta med mitt, så fick han fortsätta med sitt. Mission completed!

Jo, jag fick ju ett kryddat paket från en älskad vän, Tina. Hon skickade det åt mig och jag hann få det i brevlådan innan vi lättade ankare från Umeå. Tyvärr hade en burk av dom bästa kryddorna ever, från Spanien, fått nåt hårt genom sig, så allt i paketet var nalta kryddat.

Men, det var 4 som klarat sig. Mm, kryddade potatisgratängen med en av dom, som vi åt till middag. Till och med Theresé undrade vad jag använt, gjorde också ett kryddsmör med, dessa kryddor, supergott.

Fanns även en krydd doftande liten börs med Vanhedens Vicks stift i, en bok, miniontvättlappar och en rolig vaxduk. Love it Tack Tina <3

I samma brevlåda, samma dag, fanns ett brev från en annan kär vän, Ulla, som skickade en rolig disktrasa, (här är det lite internt, men) … och jag skickade en hälsning tillbaka till henne:

Tack Ulla <3

Solen lyste till och från, men mera från än till, så att säga. Lätt kyligt i luften så det gällde att hålla igång med lite arbete, för att inte frysa fast.

Älskar i alla fall att det aldrig blir mörkt, klockan är här, 22:48

Och här, 1 timme senare…ingen direkt skillnad:

Ha en fin lördag, allihop!

Helt obegripligt…mind blowing…

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 maj 2020 kl 08:55, Bli först att kommentera

Det är så mycket jag inte kan begripa, faktiskt, och en av alla saker är hur…HUR man kan bita sig själv uppe på tungan? Det är liksom beyond my imagination and totally mind blowing.

Nåt jag gjorde igår, och nu känns det som en liten knöl däruppe, irriterande, men samtidigt fascinerande, hur ett sår på tungan, kan läka så fort. Fast det är ju en väldans tur, må jag ju säga.

Stökade nere i källaren, och som jag skrev igår, det blir en rockad, och plötsligt är det 3 av rummen som måste röjas. Fast som vanligt, det är ju bara positivt i slutändan, men ett jäkla jobb att ta sig dit.

Hittade min glassmaskin, oanvänd, som jag fått för typ 4-5 år sedan oanvänd. Sålde jag nyss på FB, och en råsaftcentrifug,som jag ska lägga ut idag. Roligt att man kan få en slant också, samtidigt som nån annan kan ha glädje av det.

Varmt och skönt ute idag, fast det är såpass tidigt som det är, har nyss varit ute med Winstone, så jag vet.

Min vän Ulla, la ut en länk om fåglar, och hur mycket koll man har på den. Faktiskt rätt roligt, jag fixade 17 av 30, snyggt Maria, jag suger ju på fågelarter 😀
Men sen kan man också klicka på ljudet, så får man höra hur dom låter. Kul! Klicka på bilden så kommer ni dit.

Nu är det slut på Robinson för den här gången, och det var absolut rätt vinnare. Så otippad men så värdig, på alla sätt och vis.

Och även om jag följt programmet, slaviskt, så är det alltid skönt, då det är slut. Kan det vara för att man då slipper ha en tid att passa. Och när man inte hunnit se ena dagen så blir det plötsligt 2 avsnitt man ska ta igen och ibland 3, och då börjar det kännas små jobbigt.

Den här bilden tog jag för 7 år sedan och Winstone var då lite drygt, 4 månader, han såg nalta barnslig ut, eller hur 😀

Kontra idag

Ha en fin dag, allihop, och passa på att njuta av det fina vädret, ni som bor där solen skiner!

Tjurskallar finns, lite här och där :)

Av Maria Lundmark Hällsten, 25 april 2020 kl 08:55, Bli först att kommentera

Fixade gårdagens ärenden med bravur, jag kan dock inte skriva tjopp tjopp så var det gjort, allt tar tid, spelar ingen roll. Man ska från A till B till C och så vidare.

Tror jag var en av tre stycken kunder inne på Akademibokhandeln, rätt fin affär, finns mer än bara böcker, men jag strosade inte runt utan uträttade mitt ärende och åkte hem. Däremot vet jag nu vart jag ska gå, nästa gång jag är ute efter nån liten present 🙂

Satt och tittade lite småfilmer på FB och den här tjejen, hon kan nog gå långt, ni vet, den berömda tjurskallen:

Det är nästan, men bara nästan, jag skulle kunna gissa att jag var lite så där, som barn, jag med, hahaa… tjurig alltså, och kanske kanske, lite så, idag med, jag vet. Jag gillar att trycka på att jag har rätt, men jag vet också att jag kan ha fel…(skit också) men det behöver vi inte gå in på, här.

Men det klingar fortfarande i öronen, sen barnsben. Ja dom där Hällstenarna…eller Ja dom där Lundströmmarna, tjurig as hell, och där har man ju att släkta på både Hällsten och Lundström, en bra kombo 😀

Har fått veta att dom kottiga träden, tillhör Al släktet. Ulla gissade på klibbal eller gråal, och Rickard kommenterade att det var en al, i vilket fall, och kanske mer troligt med gråal.

Han själv, brukar koka lite av kottarna och lägga i akvariet, som prydnad. Men där skulle man vara noga att inte stoppa ner för mycket, då brukar vattnet mörkna.

Pratade med Nicco igår kväll och hon hade fått höra om vart det smutsiga stället på kroppen är, och nu skulle jag gissa. Men nej, det visste jag inte. Mjo, vissa delar av den glasögonbeklädda befolkningen, stoppar in skalmen i munnen medan dom funderar eller gör annat, sedan sätter dom på sig brillorna igen och vart hamnar då saliven…mm, bakom örat.

Så tafsa inte nån bakom örat, men framförallt, betänk att du nu är så duktig på att tvätta och sprita dina händer men vad hjälper det om du envisas med att stoppa saker i munnen som du inte sväljer ner. Ok, risken för att du skulle smitta den vägen, är kanske minimal, men den finns.

Nicco tyckte detta var extremt äckligt, men då kom jag ihåg skoltiden, hur många satt inte och gnagde på blyertspennorna. Som Nicco sa, den som hade kortaste pennan och mest tuggade, var coolast, hehe, eller kanske inte exakt så, men man kunde då ha trott det.

Hon sa att det mest typiska var att man glömt pennan, frågade fröken om man kunde få låna en och javisst, det gick bra, och pennan man fick, var så kort att man knappt kunde hålla i den, den var svårt sargad av tandbett och givetvis, ovässad. Det var tider, det 😀

Hoppas på lite värme i solen idag, så man kan vara ute ett tag. Ha det gott, allihop!

Vad är ditt namn?

Av Maria Lundmark Hällsten, 10 april 2020 kl 10:31, Bli först att kommentera

Hade ett ärende till Godishuset, härom dagen, hm, och nu undrar ni säker, vad människan skulle dit och handla. Jag kan säga att det har med mitt arbete att göra men sen kniper jag munnen, nå, där hittade jag dessa. Ojoj, dom var inte att leka med, jättegoda, men med visst förbehåll, smaken är ju olika, så vad jag gillar kanske inte du tycker om. Tänk dock på, om ni nu äter såna där godisar i påse, att inte sätta den i munnen, utan ta den på en sked istället, om ni inte tvättat av påsen förstås.

Vrider mobilen lite och vem hittar vi väl där, ja vem hittar vi där…

Fick inte bara ett påskkort från Sally igår, i brevlådan:

Utan även boken jag köpt och beställt via Bokbörsen, en härlig dag:

Min Bra dag bok är snart slut, men så fick jag tips av min vän Ulla, om den här, som man kan fylla i egna tankar i, samma författare och lite samma stuk, fast det bara är citat. Men kul, för då kan jag fortsätta mina kvällsritualer ett år till 😀

Tog en quickwalk till Ullas och införskaffade 2 räkmackor som vi tar till lunch idag, och passade på att köpa en påskbakelse till min gammgammboss, Annika, ringde till henne för att höra om jag kunde gå förbi och släppa ner bakelsen på hennes balkong, men hon skulle iväg och besikta bilen.

Så då bestämde vi att hon kunde komma hit istället och vi satt ute i finvädret, med det självklara avståndet. Så underbart varmt det var, hoppas på samma väder idag.
Apropå kluringen igår, matte uträkningen, har ni löst den? Ett tips, titta ordentligt på hur häxorna ser ut, innan ni ger er på sista raden.

Mitt påsknamn är tydligen Springande solglimten påskkärringen, enligt Året Runt, och här kan ni kolla vad era namn är:

Och med den så önskar jag er alla en lååååång, fridfull och skön fredag!

Här var hon förbannad!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 mars 2020 kl 10:27, Bli först att kommentera

Den här bilden dök upp som års minne på Facebook, igår. Jag redigerar bort en av männen som kom med. Kommer dock inte ihåg om det var 1, 2 eller 3 år sedan. Vi satt i alla fall på Rhodos och käkade lunch, jag och Nicco.

Männen som satt bakom Nicco, pratade såpass högt med varandra att vi inte kunde undgå att höra vad det surrades om. En av dom satt och beklagade sig över sin fruktansvärt dumma fru/tjej, och hon var inte mycket värd.

Nicco är så uppretad då jag tar bilden och hon är på vippen att vända sig om och skälla ut dom. Hon tycker att dom går över gränsen, flera gånger och jag är absolut böjd att hålla med. Men det här är ett läge där jag inte är säker på hur man skulle ha hanterat det.

Man riskerar definitivt att hamna i ett bråk eller i en väldigt obekväm sits, då man lägger sig i andras affärer. Och det hade varit en helt annan femma om nu tjejen/frun, suttit med, och där blivit påhoppad. Då hade man haft nån att hålla om ryggen. Här skulle dom lätt kunna komma undan med att säga att vi inte vet vad dom snackar om.

Eller vad tror du, Winstone?

Mja, jag kan inte annat än hoppas idag att den tjejen kommit underfund med vem hon varit tillsammans med och givit honom på moppo och flyttat ut. Å andra sidan, så vet vi inget om vem hon är heller, men du behöver ju inte sitta och kasta dynga över den du är tillsammans med, det är väl bättre att du löser det hemma, med den personen du snackar skit om.

Så löser ni det eller bestämmer er för att ni inte var menade för varandra, end of story!

Apropå bilder på Nicco, så är detta en av dagens minnes bilder. Nicco hette ju som ni vet, Jennifer på den tiden:

Och här är ett urklipp på en liten intervju dom hade med henne på förskolan:

Hahaa…

Tänkte avrunda med väderrapport från Ettan, men det får bli med detta som tillägg, och jag citerar ett gammalt blogginlägg: ””Jag pratade lite med Sally igår, barnbarnet ni vet, som fyller två år om 1½ månad. Hon skulle äta horv till middag, gissar på horv och haharoner då, sen berättade hon om hajapappa, vilket naturligtvis är Barbapappa.

Kommer även ihåg att det var lite problem med bokstaven S också. Hon skulle ju tala om för mig att solen skiner, och det blev då: Holen hiner!” Slutcitat

Och så är det. mina vänner, solen skiner idag och jag tänker nog dricka en, eller två eller flera koppar härute, och sänder en tanke till min vän Ulla, som fyller år idag, Grattis säger jag även här, till dig!

Hade ingen bättre bild på Ullas Kondis, så den där får duga 🙂

Ha det gott, allihop!

Förstår ni vad jag säger?

Av Maria Lundmark Hällsten, 31 januari 2020 kl 08:17, Bli först att kommentera

Hann inte se nåt avsnitt alls igår, av finaste familjen, men upptäckte nu på morgonen att jag redan sett dom 2 första i säsong 3, så jag kunde hoppa över dom 😀 Inte alla kvar nu!

Den här annonsen såg jag alldeles nyss:

Och nu undrar jag, om det är fler än jag, som alltid fyller i eller svarar på det man läser? Själv satte jag ett frågetecken efter och då blev det inte en läcker flaska, utan en fråga om du har en flaska som läcker, i rostfritt stål.

Jag vet att jag ibland vrider på meningarna då jag skriver, fick jag höra i tidigt stadie, då jag började blogga. Det var nog både Nicco och Theresé som inte trodde att jag skulle fixa att skriva så nån förstod vad jag menade 😀

Det finns också gånger jag korrigerar mina meningar, då jag läst dom 3 gånger och inte får nåt flyt i dom. Å andra sidan, så sa jag för snart 11 år sedan, att jag kommer att skriva som jag pratar, och då innebär väl det att folk inte fattar vad jag säger, heller…jisses!!!

Ulla, som jag fick boken, en bra dag, av, kommenterade mitt inlägg om densamme, och skrev att hon kanske skulle köpa en likadan till sig själv så kunde vi jämföra, sedan, vad vi skrivit.

Så kom jag på, att jag faktisk, ska dela med mig av mina slutord, som jag skriver varje kväll, först citatet som står tryckt och hur jag sedan fortsätter. Och det blir precis som med flaskreklamen, jag läser och sedan kommer bara orden. Håll tillgodo!

Hur ni sedan tolkar det jag skriver, är upp till er, jag vet själv vad jag menade 😀

Nu tycker jag att vi fått tillräckligt med snö, alla barnen är glada, som får åka pulka, men till dom kan jag säga att det finns alternativ. Berättade igår, på jobbet, om hur jag som liten, var väldans otålig på att komma iväg till pulkbacken.

Mamma och pappa höll på med sista grejen innan vi skulle bege oss av, jag var väl runt 2 år. Pappa tar pulkan och sätter ner den utanför dörren och mig sätter han i pulkan. Jo, då kan ni gissa vad jag gör, och då jag berättade det igår så kändes det precis som om jag faktiskt kom ihåg hela scenariot, kanske jag gör det eller så har dom berättat det så många gånger att jag tror att jag minns.

Utanför dörren, finns en lång trappa med 16 trappsteg, innan man kommer ner till ytterdörren. Jag håller fast mig i kanterna på pulkan och sedan börjar jag vicka fram och tillbaka med den följden att jag till sist får övervikt i framkant och bränner iväg nerför trappen. Haha…

Det var ingen gråt där inte, jag tyckte det var kul och det lät säkert en hel del också, man behöver med andra ord inte snö för att åka pulka, hahaa… Men ok, jag ska inte rekommendera detta, det kunde ju ha gått illa.

Passar det inte at åka pulka kan man ju alltid göra en snögubbe eller…

Jag ska kaffedejta hemma hos mig idag, Helena kommer hit innan hennes arbetsapass börjar. Så skönt, jag behöver alltså inte bege mig ut annat än med Winstone, och första svängen hade jag tänkt göra nu. Så jag önskar er alla en trevlig fredag, och gör det jag hade tänkt.

På fredag är det kört! :O

Av Maria Lundmark Hällsten, 29 januari 2020 kl 08:57, Bli först att kommentera

Demonen på kylskåpet blev ej långvarig. Jag förstår inte riktigt hur dom tänker då dom gör såna där saker och sedan viker ihop dom och lägger i en liten platt påse. Det blir veck i plasten och är det veck, så är det veck, dom går inte bort.

Så, ett vitt tomt kylskåp, såg inte så roligt ut, nån liten grej får sitta där, behöver ju inte överbelamra skåpet. Sa hon och smålog för sig själv 🙂

God Assistans, dom jag är anställd hos, hade en utlottning på 5 signerade böcker som heter Operation Dödsviktigt, och jag hade turen att vinna en av dom:

Detta är en barnbok och man får läsa om hur barn hanterar döden eller hur dom resonerar kring den. Jag tänker att många av oss kan lära av barn. Dom är ofta rak på sak, eller underfundiga.

Vi vuxna kanske är mer inskränkta och lite det där, ”så här fick jag lära mig som barn, att det var, och då är det så”…punkt!

Dessutom tänker jag att jag kanske lär mig nåt nytt av att läsa den, och sedan kan man implantera lärdomen hos andra. Why not!

Apropå böcker, så började jag nån gång på 80 talet att skriva dagbok, Jo, jag har några stycken i gömmorna. När jag gluttar i dom idag, så tycker jag att dom är tråkiga, dagens väder, vad vi gjorde, blablabla. Men ok, det var ju lite jobbigare att sitta och plita orden för hand. Nu rasslar det till i knapparna på tangentbordet 😀

Jag skrev sällan mina egna påhitt eller åsikter, jag skulle vilja jämföra dom med plattformsspel VS dagens 3D spel. Man får lite djup i det man skriver, och bilder är också roligt att lägga till, för att understryka saker.

Nå, jag fick en bok av Ulla, då hon var här och hälsade på. Den heter rätt och slätt, ”En bra dag”. Och där ska man fylla i, dag för dag, olika känslor, man väljer om man gör det på morgonen eller på kvällen, och man kan lägga in egna tankar på slutet, efter ett annat, färdigprintat citat.

Jag hade glömt bort boken, men hittade den i sängbordet, förra veckan, och nu sätter jag mig i sängen då vi ska lägga oss, och sedan svarar jag på frågorna och skriver in några slutord. Tycker den är jättebra, faktiskt. Man håller igång tankeverksamheten, och jag funderar inte så mycket, allt jag skriver, går av bara farten, och det är kul 😀

Nä, jag ser ju på serien den finaste familjen och då såg jag att man bara kan se den till och med imorgon, så nu har jag lite panik. Har kvar tredje säsongen så det är väl bara att sätta fart och kolla, ska ju jobba idag också, så jag har inte hur mycket som helst.

Ha en fin onsdag, allihop!

Pizzeria surprise!!!

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 december 2019 kl 07:47, Bli först att kommentera

Hade en trevlig lunchdejt på Ullas igår, med Annika:

Tiden rusade iväg och det var bara att he sig hem och ut med hunden, planerade middagen och gick tillbaka till Ullas för bastugängsträffen. Det var jag, Monika, Birgitta och Kerstin, den här gången fick det bli en pariservåffla till kaffet:

Och samma sak här, tiden poffade till och det var dags att gå hem och starta upp middagen. Sen spenderade jag 3 timmar i mobilen…först med Nicco och sedan med Ulla, ja hon söderifrån, som inte har någon koppling till Ullas kondis 😀

Vi pratade om livets draman, lustigheter, hur vi växte upp och vad vart vi hamnade. Jag tipsade om en sida på fejjan, som lägger ut olika roliga, satiriska inlägg från verkligheten, åtminstone vad som sägs vara, sant, men man kan ta saker med en nya salt också.

Som den här, till exempel:

Kan ju vara sant, men kan även vara ett ploj, där man skrivit detta men bara för att skämta. Jag tycker då den är hysteriskt rolig och då kom jag på den ypperligt goda idén att starta upp en pizzeria surprise, you never know, what you going to get!!! Hahaa…

Fast Ulla trodde inte att man skulle överleva så länge, men, tänker jag, man kanske bara skulle ha öppet på helgerna, då folk festar till och vill lätta upp stämningen med en överraskning, hehe!

Apropå roliga saker så ramlade jag över denna lilla text, nu på morgonen, och jag ler igenkännande.

Fast jag är inte från en byhåla, kan dock bero på all tid jag spenderat i Malå, eller så kan det vara för att Umeå, inte är så mycket mer än en håla, fast betydligt större än Malå, och alternativ 3, det är absolut, en blandning mellan dom två ställena 😀

DU VET ATT DU KOMMER FRÅN EN HÅLA I NORRLAND!

*Det är trafikstockning för att 10 bilar väntar på att få köra om en traktor.

*Du mäter avstånd i timmar.

*Du ser folk ha på sig jaktkläder vid sociala evenemang.

*Du kör 100 km/t i en halvmeter djup snö och snöstorm utan att ens blinka.

*Minst en av dina grannar bränner sprit hemma och alla vet om det, t o m polisen för det är hans bror.

*Du har startkablar i bilen och vet hur du ska använda dem.

*Du tycker sexy lingerie är en silkespyjamas från Coop Forum.

*Älgar är bara en del av sceneriet.

*Du tycker en EPA-traktor är ett suveränt färdmedel för din son, mellan moppe- och körkortsåldern.

*Att ”klä upp sig” innebär att stoppa in flanellskjortan i dina jeans och sätta på sig ett par rena strumpor.

*När du träffar en ny person är din första fråga vem som är dennes föräldrar/syskon.

*Du kan namnge alla som du tog examen med.

*Du faktiskt har åkt 20 mil t/r för en fest.

*Skolorna stänger inte för att det snöar.

*Du i dina yngre dagar inte kunde köpa cigaretter i affären för expediterna visste exakt vem du var och din ålder.

*Det är status att vara tillsammans med någon från en annan kommun.

*Du har i princip inte något val än att vara ”buksvåger/svägerska” med någon du mer eller mindre känner.

*Du tycker att folk i storstan klär sig lustigt för att två år senare ”trendigt” ha liknande kläder.

*Du, i din ungdom, visste exakt till vilket uteställe dina vänner skulle en lördagskväll, det fanns bara ett.

*Du tar en promenad för att motionera och 5 personer stannar för att fråga om du ska ha skjuts.

*Helgspänning innebär att åka runt på ”björn-safari” i bilen för att kanske se någon björn nånstans i krokarna.

*Din lärare förväxlade dig med ditt syskon eller din moder/fader.

*Gula sidorna” består av 4 sidor.

*Du blinkar inte för att svänga eftersom alla vet vart du ska i alla fall.

*Du ringer till fel person men blir hänvisad till rätt nummer.

*Halva kommunen håller andan när ett företag hotar lämna orten. Och här var den texten slut

Idag ska jag ner på stan och sedan har jag, hör och häpna, en kaffedejt på eftermiddagen, jojmensan, men nu blir det inte Ullas utan ett place, söder om Tegsbron. Ha en fin fredag, allihop!

Etikett: Ulla

Ljuset, ljuset…

Att väckas av ett björnvrål, jojo 🐻

Kryddat, nå så jävulskt, hehe…

Helt obegripligt…mind blowing…

Tjurskallar finns, lite här och där :)

Vad är ditt namn?

Här var hon förbannad!!!

Förstår ni vad jag säger?

På fredag är det kört! :O

Pizzeria surprise!!!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten