Hör på nyheterna nu på morgonen, att hälsocentraler kommer att stänga under sommaren, på grund av personalbrist Primärsjukvården på Ålidhems hälsocentral ska tydligen hålla stängt under 8 veckor
Innebär det då, att ALLT akut, läggs på Akuten NUS?? Jag kan inte se nåt annat än gör man illa sig, så får man nog se till att det är så pass att man får åka plingplong taxin in. Fruktansvärt att det blivit så här. Och vart är alla arbetssökande ungdomar… är det inte här man måste locka in blivande sjuksköterskor, läkare och undersköterskor. Det går ju inte att få någon att vilja jobba inom vården, om man riskerar att få arbeta dygnet runt, utan chans att få gå hem eller planera sin fritid. Man kan inte ens längre, säkerställa att patienter får rätt vård.
Precis som med andra vårdyrken, är lösningen att uppgradera status. Man ska ju vilja jobba med detta. Ha något som drar, och ju fler som vill, desto mer folk får man in. Men börja då för ”någons” skull, i rätt ände. Inte genom att stänga ner…
Och till er övriga i befolkningen, håll er på benen, ät rätt, träna, gå försiktigt, riskbedöm allt ni gör, så ni slipper åka in.
Själv missade jag riskbedömningen då Winstone satt ute igår, ja även vi var därute. Då jag skulle in, får jag väl in foten i kopplet eller vad det nu kan ha varit. Jag håller saker i händerna, snubblar runt, gör en trippelsnurr, hinner tänka, JAMEN, DETTA GÅR BRA…nej nu blir det revben mot trappsteg, jomen, det kommer att gå bra…JAAA jag fixar det…NOT, och BAAAM, så landade jag på höger knä mot stenplattorna och armen mot trappsteget.
Men HEY, jag klarade mig med ett uppskrapat, lätt sårigt knä. Och lite ömmande rygg, säkert på grund av muskelspänning. Kände mig tvärt som ett barn, som precis ramlat på asfalten för man hade bråttom nånstans. På den tiden, hoppade man upp lika fort, borstade bort sandkornen och fortsatte järnet framåt.
Jag hoppade inte upp lika fort men nästan. Och jag stod inte och kände efter så länge heller. Det gjorde förbenat ont, men det gick faktiskt över, det där första, jätteonda. Man ska inte känna efter så mycket *nickar*
Bra för mig, att jag fixat gymkortet via nätet, ska in på Fitness24 idag, innan jobbet, och hämta mitt kort. Där får jag då tillfällen att träna så pass att jag kanske håller liiite längre
Såg och försökte fota dom första svanarna för i år, åtminstone för egen del, igår. Det seglade förbi 4 stycken under morgon promenad med Winstone. Fick 2 på bild, men såg ju knappt var på himlen dom var på grund av ljuset, haha.
Apropå denna morgon prommis, så avrundar jag med bild på Mr W, med sitt vårlika utseende, och önskar er alla en fin dag!
Precis innan jag skulle iväg på jobbet igår så halkade jag in på vk.se och hann läsa att man kommit på ännu en ny…otroligt dum och ogenomtänkt trend. Nämligen att sniffa torrschampo
Men SNÄLLA, vad håller ni på med? Är livet verkligen inte mer värt än en sniff på nåt äckligt torrschampo? Mår man verkligen så dåligt idag att det blir ett måste att söka nya droger för att fly verkligheten? Och vad är det som händer, som gör att det är på det sättet?
Kommer hem efter mitt arbetspass, och läser vad Fältarna här i Umeå, skrivit på Umeå Tipsgrupp. Här kommer ett längre inlägg och jag citerar dom.
”Vi vill uppmärksamma er föräldrar och andra vuxna att det här i Umeå påträffats gummibjörnar (godis) med THC i bland våra ungdomar Detta gör oss väldigt oroade. Det handlar om godis som både ser ut och smakar som helt vanligt smågodis men som innehåller antingen vanlig cannabis eller syntetisk cannabis som kan ha livshotande effekter.
De syntetiska cannabinoiderna som godiset innehåller kan vara uppemot 100 gånger starkare än naturlig cannabis och är samma cannabinoider som finns i Spice.
Effekterna av godiset med syntetisk cannabis blir samma som för de med vanlig cannabis, dvs. att man blir förvirrad och illamående, men de syntetiska cannabinoiderna kan även påverka hjärtat, orsaka njursvikt samt kan göra att man förlorar medvetandet.
Specialistläkare inom psykiatri varnar också för att knarkgodiset kan ge psykoser och paranoia i flera veckor, men också hallucinationer.
Det är också betydligt lättare att överdosera med cannabisgodiset. Effekten fördröjs jämfört med när man röker cannabis eftersom det tar längre tid för kroppen att ta upp ämnena och man kan då ta fler och fler godisar för att få den effekt man förväntar sig.
Ytterligare en fara med dessa cannabisgodisar är också att de är lättare att ta, det finns inte samma motstånd mot att äta godisar som att det finns mot att röka cannabis.
Det är som tidigare nämnt inte heller möjligt att särskilja cannabisgodiset från vanligt godis genom syn, lukt eller smak, vilket också gör det lättare att få i sig cannabis av misstag.
Sen vill vi uppdatera lite information om Kratom då det florerar bland våra ungdomar och verkar bli allt vanligare.
Kratom” är växtdelar från ett träd som hemma i Sydostasien (Mitragyna speciosa).
Bladen från trädet används till olika beredningar. Bladen kan tuggas, torkas och rökas eller omvandlas till pulver som stoppas i kapslar, tabletter, extrakt eller dricks som te. En del blandar kratompulver i mat eller dryck (smoothies)
I Umeå har vi främst mött det i form av pulver, även ibland pulver och kapslar. En ungdom fick med sig pulver och tomma kapslar att själv fylla dem med. Effekten är dosberoende, i låga doser stimulerande (ökad energi, vakenhet och snabb hjärtfrekvens och i höga doser mer euforisk och opioidliknande avslappning, smärtlindring.
Av de ungdomar som vi mött som använt Kratom tyckte en att det liknade ADHD medicinen så hen drack det på morgonen med varm dryck för att få mer ork och kraft. Annan ungdom fick med gratisprov när hen köpte cannabis. En tredje ungdom fick pulver samt kapslar att själv fylla det med när hen köpte cannabis.
Biverkningarna varierar från mild till medelsvår. Exempel på milda biverkningar är illamående, förstoppning, yrsel och dåsighet har också rapporterats. Fallrapporter tyder på att användning av kratom i kombination med andra droger kan ge allvarliga biverkningar, som t.ex. leverproblem eller till och med död.
Mycket är fortfarande okänt om de kort- och långsiktiga hälso- och säkerhetseffekterna av kratomanvändning.
Om du vet något som händer under helgen hör gärna av er så kan vi åka förbi och kolla läget.
Vi finns även till för dig förälder eller annan vuxen om du vill bolla något som ni funderar kring er ungdom eller bara allmänt.
Vi finns som vanligt ute till 02 både fredag och lördag. Vi nås enklast på messenger eller på 090-163034. 📞
I helgen är det Linnea, Marina och Barbro som kommer finnas ute med fältarbilen 🚗
Ha en trevlig helg
/ Fältarna ☀️ ” Slutcitat
Här blir det också en varning till föräldrar med yngre barn, att inte ta emot godis av andra eller stoppa sånt i munnen, om man hittar nåt på marken. Kommer ihåg då Nicco var barn, d¨florerade nån typ av drog som dom satte på märken som såg ut som frimärken, fast med emojis på. Fy för den lede, säger jag.
Och vilket jobb Fältgruppen gör för ungdomarna. Hedervärt! Bara synd att vi behöver dom, i den bästa av världar hade dom varit överflödiga.
Nu ska jag ut med Winstone och göra saker innan jobbet kallar igen. Ha en fin lördag, allesammans!
Magnus Ämting, var en av killarna som kommenterade inlägget om Raggartorpet på Umeå Cruising sidan på FB. Han skickade en bättre karta på stället där det så kallade torpet låg, en gång i tiden. Och med hans tillåtelse får jag dela den med er här.
Här citerar jag vad han skrev på messenger. ”Norra delen av I20 skjutfält, med Östra Tjälamark köptes in av staten runt 1970, enligt kollegor från I20 fanns där bara rester av att det legat en gård, men platsen benämns fortfarande Raggartorpet.” Slutcitat Tack för bild och text, Magnus
Och det där borde rimligtvis stämma rätt så bra. Lennart Fredriksson, pappa till Larry, har själv varit I20 hängiven under sitt yrkesverksamma liv. Och han ska då ha fått detta torp om han i gengäld, forslade bort det. Gissningsvis för att staten köpte upp området.
När vi ändå är inne på ämnet raggartor…raggare, så skickade en gammal kompis till Åke, Tony Lundström, en bild som gav Åke fina och roliga vibbar från tider i sin ungdom. Nämligen denna Willys Jeep.
Ska vi gissa hej vilt att dom hade jättekul med den, i ungdomens dagar. Bilden är tagen på Häradshövdingegatan där Tony bodde, det var förövrigt han, som ägde Jeepen också.
Han skrev också att denna kultmaskin kördes hela vintern..utan tak…haha, ja jösses. Nog är det skillnader på ungdom och äldre. Själv sitter man här och vill ut, men då det bär iväg så drar man sig ändå. Det sitter nog mindre fast, ju yngre man är. Kul med minnen som väcker ännu mer minnen. Jeepen lever förövrigt än idag, och finns i Nusnäs. Nej Åke, du kan inte köra den året om, jisses…
Ta bara vår folkbuss som vi kajkade runt med. Theresé var 6-8 år vilket innebär att det är 30 år sedan.
Inte var vi så planerande eller förutseende, vi drog bara iväg på turer runt Sverige. Idag kan jag knappast tänka mig en mindre buss än den vi har. Lite bekvämligheter vill man väl ändå ha, hahaa… ja, man har nog blivit lite till åren…kanske.
Idag är det Samernas nationaldag. Min kära vän och före detta chef, Annika Collén. Skickade ett mms med lite info från Vilhelmina och vad man kan göra om man är där i närheten.
Det fanns även med info om den samiska flaggan som är för alla samer.
Den godkändes den 15 augusti 1986 av den Nordiska Samekonferensen (Samerådet) i Åre och är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn i Troms i Norge. Samt samefolkets sång, skriven av sjösamen, Isak Saba, som var född i nordnorska Nesseby.
På den samiska nationaldagen ska den dock sjungas på samiska. Vers 1, 2 och 5 sjungs på nordsamiska, lulesamiska resp. sydsamiska.
Här är den nordsamiska texten
Sámi Soga Lavlla (NORDSAMISKA)
Guhkkin davvin Dávggáid vuolde
sabmá suolggai Sámieanan.
Duottar leabbá duoddar duohkin,
jávri seabbá jávrri lahka.
Čohkat čilggin, čorut čearuin
allanaddet almmi vuostái.
Šávvet jogat, šuvvet vuovddit,
cáhket ceakko stállenjárggat
máraideaddji mearaide.
Dálvit dáppe buolašbiekkat,
muohtaborggat meariheamit.
Sámisohka sieluin mielain
eahccá datte eatnamiiddis:
Mátkálažžii mánuheabit,
giđđodeaddji guovssahasat –
ruoškkas, ruovggas rođuin gullo,
juhca jávrriin, jalgadasain,
geresskálla máđiid miel.
Ja go geassibeaivváš gollut
mehciid, mearaid, mearragáttiid,
golli siste guollebivdit
suilot mearain, suilot jávrriin.
Gollin čuvget čáhcelottit,
silban šovvot sámieanut,
šelgot čuoimmit, šleđgot áirrut,
luitet olbmát lávllodemiin
geavgŋáid, guoikkaid, goatniliid.
Sámieatnan sohkagoddi –
dat lea gierdan doddjokeahttá
goddi čuđiid, garrogávppiid,
viehkes vearre-vearroválddiid.
Dearvva dutnje, sitkes sohka!
Dearvva dutnje, ráfi ruohtas!
Eai leat doarut dorrojuvvon,
eai leat vieljain varat vardán
sámi siivo soga sis.
Máttarádját mis leat dovle
vuoitán vearredahkkiid badjel.
Vuostálastot, vieljat, miige
sitkatvuođain soardiideamet!
Beaivvi bártniid nana nálli!
Eai du vuoitte vašálaččat,
jos fal gáhttet gollegielat,
muittát máttarmáttuid sáni:
Sámieatnan sámiide!
Och här, den engelska versionen
Sami People’s Song (ENGLISH)
Far up North ’neath Ursa Major
Gently rises Samiland.
Mountain upon mountain.
Lake upon lake.
Peaks, ridges and plateaus
Rising up to the skies.
Gurgling rivers, sighing forests.
Iron capes pointing sharp
Out towards the stormy sea.
Winter time with storm and cold
Fierce blizzards.
Sami kin, with hearts and souls
Their lands do love.
Moonlight for the traveller,
Living Aurora flickering,
Grunt of reindeer heard in groves of birch,
Voices over lakes and open grounds,
Swish of sled on winter road.
Summer’s sun casts golden hues
On forests, seas and shores.
Fishermen in gold, swaying
With the golden seas, golden lakes.
Silver Sami rivers gurgling
’round sparkling poles, shining oars.
Singing, men float down
Rapids, great and small,
And waters calm.
Samiland’s people
With unbending strength
Defeated killing enemies, bad trades,
Sly and evil thieves.
Hail thee, tough Sami kin!
Hail thee, root of freedom!
Never was there battle,
Never brother’s blood was spilled
Amongst the peaceful Sami kin.
Our ancestors long ago
Trouble makers did defeat.
Let us, brothers, also resist
Staunchly our oppressors.
Oh, tough kin of the sun’s sons,
Never shall you he subdued
If you heed your golden Sami tongue,
Remember the ancestors’ word.
Samiland for Sami!
Och inget kan väl passa bättre än att få avsluta med två bilder på min otroligt vackra faster Gunvor, iklädd hennes samedräkt, och önska er alla en fin måndag!
Förstår inte riktigt varför det blivit en grej att poppa musik i bilar som står still. Dom kan ju omöjligt höra vad dom själva tänker, ens en gång. Kul att umgås på det sättet…
Här kändes det som om dom parkerat under vårt sovrumsfönster, klockan 2 i natt, och där stod dom sedan och spelade några låtar. Inte fel musik, men lätt irriterande då man blir väckt och inte kan somna om, därför det bara fortsätter.
Låg och planerade hur jag skulle kunna hämnas. Gå ut och kolla reg nummer, ta reda på ägaren, lokalisera vart dom tog vägen, och sedan…typ NU, väcka dom med kastrullocks spelande, deluxe.
Fast, är det ens lönt, dom är ju förmodligen redan så hörselskadade att ljud inte skulle väcka dom, nämnvärt.
Jag är inte så gammal att jag glömt att musik är en viktig del i det sociala umgänget, kanske mer då man är yngre. Jisses, jag vet väl då jag poppade så hårt att den stora blomkrukan mamma hade på högtalaren i teverummet, föll i golvet och grannen längst upp i huset, plingade på och undrade om vi kunde dämpa ljudet. Detta var dock på dagtid, och stackars grannen, hade faktiskt jobbat natt.
Och ja, vi skämdes, även om grannen inte var elak eller arg på något sätt, och skruvade ner ljudet. Tror faktiskt inte, utan att försöka dra alla över den berömda kammen, att dessa bilspelande ungdomar, skulle bry sig ett skit, om jag kan sova eller inte. Men som sagt, jag säger inte att det gäller alla, det kan jag inte veta, utan vara gissa mig fram.
Undrar om dom skulle tycka att det var lika kul om musiken spelade upp i seriekopplade hörlurar istället. Då kunde dom brassa på ännu mer, och samtidigt höra samma musik och prata. Eller ta det ett steg längre…virtuella brillor, YEEES, då behöver dom inte ens en bil
Ehhh, nopp, skulle inte tro det. Det är nog inte det som är grejen, dom vill ju höras.
Ikväll är vi bortbjudna till en gammal klasskompis. Vi tar bussen dit, så får vi med både vovven och sängplatsen. Så synd att vädret inte var bättre än så här, men vad gör man. Jo man gillar läget och kommer förmodligen att ha lika kul och trevligt ändå.
Noterade något annat än hundar i rondellen igår.
Dom sommarfixar nog, hoppas dom gör nåt kul, som dom har i Lyckseles rondell uppe vid hotellet.
Hoppas på en fin dag för er alla, eller…. ja, jag hoppas era nästkommande 24 timmar blir njutfull.
Då Nicco var här i lördags satt vi och pratade om barn/ungdom, nu och förr. Förr som för typ 40-50 år sedan. Det här att man upplever att det händer så mycket mer idag, av någon anledning, samtidigt som det är svårt att veta varför, och på vilket sätt.
Det vi höll på med, back then, kallades busstreck, händer samma sak idag, är det rent djävulskap och straff borde utdelas. Våra busstreck, var nog inte så oskyldiga som namnet på dom, vill antyda. Nog gjorde vi saker som kunde ha gått käpprätt åt…
Fast, nånstans känner jag ändå, att vi brydde oss mer om varandra, ingen lämnades åt sitt öde. Betänk nu att jag skriver utifrån egna erfarenheter, nog vet jag att det knappast var alla, som i alla, som hade en plats tillsammans med precis alla andra. Men min upplevelse, är att det är ett kallare klimat idag.
Vi är visserligen betydligt fler invånare, allt går framåt, saker ska ske snabbare, barn ska växa upp och lära sig i tidig ålder att ta ansvar. Dom ska sysselsättas och det ska tränas och det ska vara aktiviteter. Mja, jag vet inte… vi umgicks hela gäng med barnungdomar från vår skola. Vi var ute och lekte, hela högen. Var det nån som hade en aktivitet, var det på sin höjd, nån karatelektion, eller nåt annat som gjordes en gång i veckan, typ.
Droger…njaee, jag visste av några få, som rökte ibland, men det var som deras grej, och det var inget som ens skedde framför våra ögon. Det gjorde dom som höll på, tillsammans med likasinnade, för stunden. Idag misstänker man droger så fort nån är mer högljudd än nån annan.
Vad beror det på? Okunskap? Egna erfarenheter? Vad du fått höra men inte vet? Rykten Eller folk på sociala medier, som har högljudda åsikter, men som egentligen bara är åsikter och tankar som man kokat ihop i sitt egna huvud och sedan sätter pränt på?
Alla diagnoser som sätts på barn, är verkligen på gott och ont. En feldiagnosticerad människa, kan verkligen fara illa, samtidigt som en diagnos även kan hjälpa, för då vet man vad man har att utgå ifrån. Diagnoser måste ju ha funnits förut också, men var dom lika många som idag? Och om inte, vad skulle det då bero på. Är det ens någon som vet?
Jodå, det är sånt vi grottar ner oss i, ibland. Jag berättade om nåt busstreck vi gjorde, då vi lurade en kompis att nån gubbe kidnappat vår andra kompis. Åke och jag skrattade då jag berättade om det. Jaa, det roliga var ju att kompisen blev lurad och vi som stod gömda, skrattade så vi höll på pinka på oss. Inte tänkte vi då, när det hände, på vad vi utsatte den stackars mannen för.
Så var vi bättre förr, eller var det lika illa…eller lika bra.
Nå, Nicco tyckte att det var fantastiskt ändå, att vi efter 38 år ihop, fortfarande kan berätta saker för varandra som vi inte berättat förut. Hahaa… jamen det är väl bra att man har ett lager av historier man kan ta av.
Facebook kryllar av små tester hit och dit, eller så här skulle du se ut om 50 år, den här personen är du egentligen, din skyddsängel är…and so on i evighet!
Jag klickade in mig på en IQ test, för nån vecka sedan, svarade på frågorna och kommer fram till slutet, där ska man då fylla i mejladress och mobilnummer och NEJ, det gör jag inte. Är inte intresserad av att få en massa dynga till min mejl eller på sms, utan tänker att det är synd om dom som fyller i det här, för nåt svar på deras test, lär dom aldrig få ändå, eller så får man betala för det.
I morse fick jag ett sms, ser ut så här:
Googlar på detta och ser att det är knutit till bland annat ett IQ test man kunde göra, men jag fyllde ju aldrig i mina uppgifter så vart har dom grävt upp det? Och nej, jag kommer inte att svara på detta sms, för tydligen är det precis vad dom vill att man ska göra. Fast jag har en STOR lust att skriva FUCK OFF tillbaka, men inte ens det kommer jag att göra för då tar dom väl det som en bekräftelse, eller vad tror ni?
Så ni är nu varnade, får ni detta, klicka inte på den markerade texten och svara inte. Håll koll på mobilräkningen så dom inte dragit pengar, polisanmälan kan man också göra, men räkna inte med en spänn tillbaka, precis som andra bluff företag så lär inte dom här sitta i Sverige heller och då är dom snudd på, tjoffe med sina bedrägerier. Jag ska se om jag hittar igen den där testen jag gjorde så ska jag anmäla den till Facebook och se om dom gör nåt åt saken, stort tvivel, men ändå. Kan ju även kommentar det inlägget med vad jag just skrivit här, bara för att.
Läser också att det är många ungdomar/barn som blivit lurade av detta så kan ju vara en idé att tala om för era barn om ni har några, vad dom ska undvika. Torsdag och jag är ledig, underbart, ända till måndag till och med. Blir väl en del städning med tanke på vädret ute, mycket sand och grus som dras in med hunden. Har lust att duscha honom men så undrar jag i mitt stilla sinne, varför…en promenad efter duschning så ser han likadan ut igen.
Imorgon ska några kollegor komma hit på fika, bara för att vi kan, så jag ska baka nåt, tänkte jag, eventuellt ska jag iväg på uppdrag som kontaktperson en stund idag och på lördag kommer B:son hit, men annars är jag oplanerad, även fast det kanske inte lät så 😀
Så var det lillebrors tur att fylla år, hela 45 år, till och med, och som alla gånger så behagar han att vara nere i El Stockholmo, där han har sin familj, så det blir ingen tårta för oss idag. Men men, ett grattis kan han ju få ändå. Grattis Lars!
Uppe hos mamma håller dom på att arbeta för fullt, ute på gården. Det ska bytas fasad efter 50 år, allt tegel ska bort och nya plåtar ska upp, så snart eller så småningom, kan vi inte längre säga att hon bor på den gula gården, utan den kommer att få en annan färg:
Another brick…out of the wall (kanske)!
Det roliga i kråksången var att dom påbörjade arbetet på huset mitt emot, sedan kom dom på att det blev fel, det var den andra gården det skulle börjas med, så…då lämnar man det så här:
Och i huset där mamma bor, ska det byggas ännu mer. Dom gör större utgrävningar nere i källaren där det ska bli några nya lägenheter, och det ska vara en typ av lägenheter för ungdomar…fast jag gissar då att det är ungdomar med rika föräldrar, om dom nu inte råkar på, att ha sparat ihop en liten förmögenhet själva, för det är inga billiga hyresrätter vi pratar om, utan insatslägenheter.
Jag fick ett recept av mamma på en drink hon blev bjuden på för några dagar sedan, och jag tänker nu dela med mig av den, helt oprovat, men med hennes rekommendationer.
Koka ihop 1 liter rabarber med 1½ dl socker och 1 tsk vaniljsocker. Mixa ihop allt till en slät röra. Blanda sedan ner 3 dl Grenadine mix och några droppar röd karamellfärg. Tillsätt 3-5 dl sprit, här har hon skrivit, av den billigaste Vodkan, men det är ju valfritt 😀 Och sedan fryser man ner alltihop i en plastburk. Vid servering skedar man ner 2-3 matskedar av moset, späder med Loka och sätter i ett sugrör…Voila!!!
Grenadine mix, kan man förövrigt hitta på matvarubutikerna, tror denna är köpt på Kvantum eller Maxi.
Det är bra att man får tips på vad man kan göra av det man har ute på gården. Rabarber har vi, monstruösa sådana, elefantöron kan bladen jämföras med. Röda vinbär dignar det fullt av och lite lite svarta. Kanske måste ta ett varv runt hörnet och se vad man kan ta rätt på.
Men innan dess, ska jag ha frukost, gå ut med Winstone, skjutsa upp Åke till ortopeden, och ja just ja, sen ska ja till frissan också, hm…det tenderar att bli en dag med lite at göra, ändå. Fast dagen är ju lång. Önskar er alla en bra sådan!
Vi satt på altanen i måndags, jag och Nicco, och konfererade lite. Det här man säger, att förr minsann, då tog man hand om varandra. Nu var det mer tal om ungdomarna av idag, och att många upplever ett kallare klimat. Lite mer var och en för sig, eller sköt dig själv och skit i andra.
Men stämmer det, verkligen? Hur mycket kan man egentligen skylla på informations samhället som tagit över en stor del av våra liv? Hur hade det sett ut, om vi haft Facebook, på 80-talet?
Det kanske inte hade varit så stor skillnad, människor är ju skapta på ett visst sätt, och saker vi gör och hur vi beter oss, sitter kanske rätt så inrotat i ryggmärgen. Fast visst finns det måndags exemplar, och människor som sticker ut och är helt annorlunda, det går aldrig att komma ifrån.
Jag tillhör en grupp som nog sagt att man tog hand om varandra förut, man lämnade inte en kompis i sticket, och så upplevde jag det. Men det kan ju vara så att man håller koll på varandra idag också fast med andra medel, som till exempel, via dom här, sociala medierna.
Man snackar via FB, twittrar, tweetar, smsar, skypar och allt vad det heter.
Jaja, svårt att veta hur det ligger till, men varför skulle vi vara mer empatilös idag, än förut?
Apropå att hålla koll, så fick jag svar från mitt DNA test igår, och där har dom koll på vart jag härstammar ifrån 😀 Ujuj…men längst ner står det i alla fall att jag är, 100%, Maria Lundmark Hällsten, och det känns ju tryggt 😀
Mycket trevlig kaffedejt med Eva-Marie igår, Café Victoria är ett mysigt ställe att sitta på. Vi har redan planer på en annan träff, men då blir det Vaniljdrömmen uppe på Marieberg 😀
Sen höll dagen på köra ihop sig, jag var nere på Café Station, klockan 18, och jag med mitt igenkännande av människor, såg ingen jag kände, utan jag ställde mig i dörren, skrev på FB att jag stod där, men visste inte om nån annan hade kommit.
Nå, det dröjde inte länge förrän en ur gänget dök upp och sedan satt en annan därinne vid bordet. Tyvärr så kom inga fler, och det är väl problemet med såna här träffar, att hitta en kväll som passar alla. Och då är det ju ändå bättre att sätta en tid och dag, och dom som kan, dom kommer.
Vi bytte bord, till ett mindre och satte oss precis vid ingången, med ett fönster ut mot gatan. Mycket prat och funderingar, hur olika vi upplevt saker och andra grejer känner man igen. Så plötsligt blir det ett stort tumult utanför fönstret, ett slagsmål är igång.
En kille slänger in en annan i rutan, sedan slängs det marschallhållare med tänd marschall i, på någon person, och en annan får en stor asfaltsklump i bakhuvudet och stupar utför vägen. Killen vid vårt bord, ringer polisen, medan jag rycker upp min mobil och tänker att jag fotar detta, men jag hinner inte.
Sedan försvinner dom som i ett slag, polisen kommer och vi får lämna uppgifter, och efter en påtår och lite mer prat så tackar vi för oss. Jag hinner hem till Kerstin så ringer polisen upp och vill hålla ett förhör, via telefon…och det tog sin lilla tid. Hinner skrapa trissen, Kerstin drog in 90 kronor till oss, och sedan är ”hemmahoskvällen” över. Ja, Kerstin visade deras nya projekt, lägga pussel, och det här, trodde hon skulle bli klart till midsommar, men det gick fortare 😀
Jag kommer ut till bilen så ringer polisen igen, och vill läsa upp mina uppgifter som jag lämnat. Och jag var tvungen att brista ut i skratt, det var nämligen så att jag fick frågan, tidigare,vad dom hette, dom som jag satt med. Men i allt som hänt, så kom jag inte ihåg det. Jag svarade att det var en grupp på FB som träffats, och vi hade bara setts en gång tidigare.
Så läser han: Maria får frågan om vad dom i sällskapet hette, men det vet hon inte. Hahaa…ja sa jag, det låter väl jätteknäppt, att jag inte vet vilka jag suttit och fikat med…mja, säger han, men det gör man ju som man vill.
Alltså hallå, jag undrar vad han tänkte…:D Nåja, namnen kommer jag nu ihåg, Josef heter killen och Christina, tjejen som jag satt med. Se…jag är inte helt tappad bakom en vagn 😀
Jag har vid många tillfällen passerat Östra station, både utanför och därinne, jag tycker det är en tuff byggnad, men allt detta glas. Och hur kan rutorna ha gått sönder?
Det är inte bara en ruta som splittrats, utan det finns även vid ingången därnere. Är det folk som kastar sönder dom…bara för att? Då har man lite att göra, och inte tänker man heller på vad det kan komma att kosta, om dom åker dit. Inga billiga glas och definitivt inget billigt jobb att byta.
Men ska man gissa på ungdomar, så har man ju själv varit det en gång i tiden, och inte vet jag om man tänkte så långt. Inte heller då man gjorde hyss, att det faktiskt var någon som drabbades av detta.
En kort period i livet, så lektes det med ägg, dom där äggen skulle ju på fönsterrutor, jättekul….eller, mja, jag vet inte, det spänningen handlade om, var att reta upp dom som bodde i den utsatta lägenheten och sedan komma undan med det.
Men som sagt, det blev en väldigt kort period, en gång, för att vara exakt. Vi var ett gäng som höll på, och en kille, Tonys mamma, råkade få nys om vad som pågick. Vi fick då det extremt roliga uppdraget av henne, att torka rutorna där vi varit och kastat, hon följde med.
Och det var mindre kul, vem vill stå och putsa fönster, hahaa…jaja, hon var samtidigt bussig, och då vårt uppdrag eller botgöring var avklarad så bjöd hon oss på parisare. Och det är ju precis så där man ska ta ungdomar och barn. Dom ska göra rätt för sig, men sedan också belönas, för detta gjorde vi aldrig om, men vi tyckte ju inte illa om Tonys mamma för det, vi kanske insåg att roten till det onda, var vi själva 😀
Och det törs jag nästan påstå, för det var andra saker man gjorde sedan, istället, och samma sak upprepades också, men med annat städuppdrag och annan belöning 😀
Däremot vet jag inte om jag eller vi i gänget, förstörde saker, rev sönder eller sparkade i delar, njae, men otyg var det ju ändå. Kanske bristen på internet, mobiltelefoner och annat, gjorde att vi var tvungna att komma på andra saker att roa oss med, vem vet 😀
Såg nyss i almanackan att jag måste på provtagning idag, så det får bli efter hundpromenaden. Sedan är det omläggning i eftermiddag, så får jag kanske min tid på fredag, då det eventuellt ska sys. Igår bokade jag in en tid på Krafttaget, för en rygg och nackmassage…det var ömsom skönt och sedan jätteont, men jag härdade och ska nu känna lite hur det känns och om jag ska boka in en ny tid nästa vecka.
Bosse på Hasses kunde inte ta Jeepen nu i veckan men på måndag ska jag lämna in den, så jag får fortsätta hålla gas vid stopp. Fick oförhappandes kaffebesök igår, Karin och mamma kom cyklandes hit från Mariehem. Så jag bjöd på kaffe och ett underbart gott mellanmål, och här är det varning för godsaker.
Det finns fullkorns kex, som heter Belvita, och kvarg som man kan hitta i den laktosfria hyllan, kolla här:
Ta ett kex, stryk på en tesked med kvargen och voila, lite cheesecake varning, gudomligt gott!
Önskar er alla en fin tisdag!
Presentation
Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.
Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 53
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone
Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier.
Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåtSenast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok: Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste kommentarerna