Fotade hus igår. Här är baksidan på ett hus mot Näckrosvägen. Och det bortersta balkong taket ser faktiskt ut att svikta lite, av snötyngden.
Och här är det en som fått sig en snögardin, haha…jisses.
Men det är nog inte alla som kan skratta åt vad snön kan ställa till med. Det gör säkert inte ägaren till detta garage i Vännäs. Tur att det är materiella ting som går till spillo och inga människoliv, inte i detta fall, åtminstone.
Jag lyckades med uppdraget igår och känner mig nöjd över min insats, även om man inte kan påstå att det var helt riskfritt. En av dom vi pratade med, på stället vi var, tyckte att jag var hängiven, nanting, som till och med hade med mig en spade. Jodå, man är om sig och kring sig.
Det är även dessa djur i det här klippet, och dom är dessutom lyckliga, haha. Kolla in katten som slänger sig framför fötterna på vandraren. Man hade ju inte kunnat fortsätta gå, inte jag.
Nu är min plan att åka och handla. Bilen är preparerad och körklar, med andra ord, uppvärmd. Infarten är både igentäppt med över en halvmeter is och snöblock…så jag hann ställa in resan, men efter 45 minuter kom traktorn och rensade just den biten. Så nu är vägen farbar igen. Hade jag hunnit hade jag rusat ut på bron och gjort lyckovågen.
Och med det lämnar jag detta inlägg och önskar er alla en fin tisdag!
Börjar med att dementera det jag skrev igår, att jag är vänsterhänt, jag är ju för tusan tvåhänt, snäppet värre 😀
Har ju hela mitt liv fått höra att jag är vänsterhänt, och kommer ihåg då vi skulle ha syslöjd för första gången och lärarinnan frågar om nån är vänsterhänt. Ja, säger ju jag, såklart, och hon plockar fram en sax för vänsterhänta.
Och nej, jag kan absolut inte klippa med nån sax med vänsterhanden, så redan där, borde ju nån ha fattat att jag använder mig av båda händerna. Själv vet jag att jag inte fattade nånting, fick inte till det i huvudet, varför jag inte kunde klippa. *stackars barn*
Hade lite överskottsenergi då jag kom hem igår, efter avslutat arbetspass. Eller kanske inte genast, surfade lite på nätet, kollade på teven och drack kaffe, sen kom jag på att jag kanske skulle höra om mamma äter middag med oss på måndagskväll, och då kanske en potatistårta, skulle sitta fint.
Så fram med pären, och rivjärnet, kastrull och stekpanna, och tjopp tjopp så var den gjord:
Pratade med Nicco om hur man r som människa, jag hade nämligen läst om saker som kan vara igenkännande för folk med lite högre intelligens.
Där, bland mycket annat stod det att man kunde vara glömsk vad gäller småsaker, och det beror på att man fyller huvudet med så mycket annat…check på den. Man pratar med sig själv och det gör man för att man problemlöser, går igenom och går vidare…check på den med.
Man är något av en nattuggla, och där menar dom att personer som inte nödvändigtvis håller sig inom den biologiska dygnsrytmen, besitter högre intelligenskvot…ja, jag är då inte beroende av nån biologisk klocka 😀 …så check på den.
Man är nyfiken, tar ofta internet till hjälp då man söker svar, man ändrar i recept och gillar att experimentera…yes thats me.
Man älskar logiska spel…YEAH, som korsord och sånt där, oh ja. Korsord gör jag lite av varje dag Sen brukade jag till och med lägga patiens i huvudet istället för att räkna får, om jag hade svårt att somna. Haha, lätt att fuska var det i alla fall 😀
Och slutligen, bästa ever, man är sarkastisk och där är jag, i ett nötskal, haha, kanske inte alla som fattar det, då jag är det heller men men…det ger sig tror jag, då man lär känna mig på riktigt. Forskare har hittat en länk mellan sarkasm och kreativitet och där upptäckt att sarkastiska personer är smartare än genomsnittet.
Jaja, jag tror också att alla är lite av allt det där, mer eller mindre. Eller hur? Och då vi nu pratade om just detta, så kom vi in på det där med nattugglor och att vi oftast är mest kreativa på kvällen, då man kanske egentligen, skulle ha gått och lagt sig.
Kan ju bli jobbigt och det är det också, många gånger. Kommer ihåg att jag i min ungdom, satt uppe mitt i nätterna och ritade, hade absolut mest flyt den tiden på dygnet. Men det funkar dåligt då man har ett jobb att sköta, och en vardag som rullar på, oavsett vad man själv hade önskat.
Nej, mina vänner nu ska jag fortsätta förbereda middagen, för snart ska jag iväg på uppdrag, som kontaktperson, ska även hinna ut med hunden och lite sånt där. Avslutar med roliga klipp på fyrfota vänner, så himla roliga 😀 Och önskar er alla en trevlig måndag!
Denna rubrik som VK la ut på FB igår, skapade en hel del kommentarer:
Det var nog Nicco som drog upp fjädern på mig och sedan fortsatte det bara, hahaa…
Bröstkarameller och kofot, ja, nu kan jag ju inte låta bli att tänka på alla konstiga maträtter vi har och vad dom skulle betyda om man tog dom bokstavligt, rakt av.
Hur vet folk ens att en finsk pinne är en kaka, grisfötter, vad är det, grisar har väl inte fötter, eller? Flååtkusar, en bondsk benämning på en häst…flottig sådan, ja inte en riktig häst nu då, utan ett anisbröd som man klipper upp så den får fyra ben, like a horse. Usch då 😀
Nu antar jag, apropå detta förslag, att ingen har patent på en form, som till exempel korv som faktiskt betyder och jag citerar Wikipedia: ”Ordet korv är fornnordiskt och betyder ”böjd” och ”stump” slutcitat
Så vad är problemet med att till exempel en veg korv heter sojakorv? Det framgår väl rätt så tydligt att det inte är en KÖTTkorv, den heter inte heller falukorv. Nå, ska bli roligt att se vad dom kommer fram till och vart gränserna kommer att gå.
Hade ett trevlig uppdrag som kontaktperson igår, vi åkte ut på PMU, kollade runt i hyllorna och tog en lång fika med surr och prat. Jag köpte 2 cd skivor och en bok, hela 40 spänn gick åt.
Efter middagen hade jag lovat att ta med mamma på Avion, hon var ute efter ett par specifika skor, men på alla skoaffärer som finns där, så hade dom inte hennes storlek eller så stöp det på modellen.
Nå, nu har jag grävt upp en annan skoaffär här i stan som faktiskt har dom rätta och enligt lagerstatus, även hennes storlek. Så nu ska jag ta med henne dit nån gång i eftermiddag.
Dessförinnan ska jag ju bjuda mina kollegor på fika här hemma. Dagen till ära är jag hundfri, det händer inte ofta, kan jag säga.
Så nu har jag hunnit dammsuga upp all skit han dragit med sig in, och torkat golvet. Känns nice med rent under fötterna. Tyvärr blir det väl inte så långvarigt, hunden kommer ju hem idag.
En ledig dag mitt i alltihop, hade ju kunnat vara alldeles underbart fast…det är idag vi ska ta bort Eloise. Så sorgligt men samtidigt så rätt! Man försöker hitta alla anledningar man kan för att rättfärdiga beslutet, och även om man vet, innerst inne att detta är det enda rätta, så är man så nära, att skjuta på det, en liten tid till, en månad…kanske 2, fast nej, det funkar inte, det är nu det ska ske.
Gick och funderade lite på morgonpromenaden, om det här att vara god man eller kontaktperson, stödfamilj och så vidare. Umeå kommun lägger ut, med jämna mellanrum att dom söker efter just såna personer, det är tydligen svårt att hitta några…hm…
Jag har sagt ifrån mig uppdraget som god man, jag känner inte att jag kan engagera så mycket som jag skulle vilja, och jag sa från början, att visst , jag skulle prova på och se om detta kunde vara nåt för mig men nej, det känns inte så.
Nu får man då frågan om jag vet nån som kan ta över, eller om ”kunden” känner nån annan. Med andra ord, dom har ingen på ”lager”, tänker man då. Jag slängde iväg en fråga till 2 personer som jag kan tänka mig, skulle passa kunden/klienten, utifrån hur jag känner dom.
Och snopen blir man då tjejen faktiskt gått en liten utbildning i att vara god man, men hon har inte blivit erbjuden nåt uppdrag…JASÅ…det finns brist på folk, eller hur var det nu?
Jag anmälde för över ett år sedan att jag kunde tänka mig att utöka tiden som kontaktperson, tror ni nu apropå det jag skriver om, att jag blivit erbjuden mer tid? Nej, korrekt, ingen har ringt och efterfrågat mina kunskaper eller min tid, eller engagemang, så jag tycker väl nånstans att Umeå kommun är fruktansvärt slapphänta, det finns folk, så ett tips i all välmening, utnyttja det istället för att lägga tid och pengar på att lägga ut annonser.
Och med det sagt, önskar jag er alla en fin torsdag!
Nu har jag fått provsvaren från kolesterolet provet och jag förstår inte, seriöst. Jag har provat googla, och får ju fram siffror och dom ser bara bra ut. Men det går ju inte att googla och få svar på, varför min läkare tycker att jag ska öka på medicinen.
Så här ligger det till och nu citerar jag från brevet jag fick: ”Total kolesterolet ligger nu på 3,9 och LDL, det vill säga det så kallade onda kolesterolet, har sjunkit från 3,3 till 1,9. Dock bör man få ner det onda kolesterolet ytterligare. Föreslår att du dubblerar Atorbirdosen…” slutcitat
När jag googlar så står det att riskgrupper, bör ha det onda kolesterolet, lägre än 2,5…ja, det är ju lägre än så. Varför ska det ner ännu mer då? Har även läst att man inte ska ha för lågt, heller. Vilket öra ska man lyssna på? Och varför ta mer medicin/tabletter, som kan ge biverkningar, för att pressa ner nåt som ändå ligger på det ”normala”.
Eller finns det inget som är normalt, är det så individuellt att man utgår från person till person? Och som jag förstått det, så är medicineringen livslång, hm. Ja jag vet nu, att det finns dom som läser vad jag skriver och kommer att föreslå att jag ringer och frågar läkaren, men det vill jag inte. Jag vill inte ha en tid att passa, jag vill inte bli uppringd då jag är på affären eller sitter helt oförberedd utan brevet framför mig.
Jag vet, jag är bara sån, men det kan ju hända att nån av er…faktiskt VET, hur det ska vara, så jag sätter er på prov 😀 Hur är era kunskaper vad det gäller det onda och det goda kolesterolet?
I övrigt finns inte så mycket att förtälja, jag är ledig…skönt! Har lite god man uppdrag idag, samt ska hämta BS:on från skolan, han ska vara här idag, bara för att, så man kanske ska baka nåt gott att ha till eftermiddagsfika. Annars tänker jag inte göra så mycket mer än att bara vara.
Jag åkte ut på ärenden igår, strax innan middagen, trodde att allt var löst, det skulle inte vara några bekymmer, överhuvudtaget, men ack vad jag bedrog mig. Åkte på Avion, uppdrag nummer ett, fixa en sak, som ingår i mitt uppdrag som god man.
Det funkade inte, och jag blev så tvärarg, så min nästa sak jag skulle göra, funkade inte alls. Jag drog iväg till Kvantum istället för att köpa mat. Gissa vad, jag kom hem med toapapper och risifrutti, kunde inte koncentrera mig så jag kom egentligen hem, med oförättat ärende.
Och då är jag nu så att jag vill lösa problem, med en gång, jag vill inte vänta, för då kan jag inte låta bli att fortsätta grubbla. Det största problemet på en söndag, är då att hitta nån som faktiskt jobbar.
Det blev telefonsamtal, meddelande till företaget på FB, mera telefon, logga in och ut på sidor, beställa tjänster, prata mera, jag var så arg att jag höll på explodera, då jag slutligen sa att jag ville ha ett namn, på den jag skulle hålla skyldig för detta. Vi åker härifrån,nu i veckan, jag tänker INTE, stanna kvar flera dagar för att nån annan gjort fel, aldrig i livet.
Då löste det sig! Det kommer att fungera på onsdag, enligt killen, så då kunde jag äntligen släppa detta. Om än det är så onödigt, visst kan folk göra fel, det gör vi nog alla, lite till mans. Men då det drabbar förste och andre man, då tycker jag att den skyldige får lägga ner lite på att lösa saken, och i det här fallet gick det ju, till slut.
Nu till en gåta eller mysterium. Innan Fällfors skulle jag in i i garderoben vi har i vår hall. Och vad hittar jag på golvet, nedanför?
Ett kokt ägg!!! Men hur??? Och vart kommer det ifrån? Inte ens Nicco hade en förklaring… Kul då det händer saker vi kan klura på, eller hur 😀
Theresé och Sally kommer hit på onsdag, stannar nån dag innan vidare färd upp till stugan. Nu längtar även jag dit upp, tänk att man faktiskt kan ta en stol och bara gå 5 steg så kan man sätta sig nere i sjön, om man behagar 😀
Det gjorde jag för några år sedan, då det var så otroligt varmt, jag satt i stolen och Sally låg på en badmadrass som jag kämpade och höll fast, så hon inte skulle flyta iväg. Gissar att om denna värme fortsätter, så kommer vi nog att tillbringa en del tid i vattnet.
Det värsta är att vårt hus, inte håller ute nån värme, det är hemskt, härinne. Igår var det 30 ute och 29,6 inne, jojo. Katten ligger vid vattenskålen, fast hon är ju lite som hon vart. Hon har ju alla möjligheter i världen att vara nere i källaren och där är det betydligt behagligare temperatur, men hon vill inte:
Fick ett litet uppdrag och grävde lite i det förflutna. Det handlade om den kvällen, den 26 april, 2010, då Åke fick gashäng på Camaron och klippte två bilar på Näckrosvägen…jisses vilken resa. Kort men intensiv.
Nu när jag ser spåren på vägen så fattar man att det var några gruvsamma ögonblick för Åke. Det är ju inte spår efter en burnout, utan bromsspår, där han har bägge fötterna på bromspedalen, men lik förbannat fortsätter bilen att gasa och fara iväg.
Jag gick längre bak i tiden och hittar denna text och bild, en vecka innan.
”Igår bogserade vi över camaron till verkstan så Åke fick plocka ner mellanaxeln, ta bort den ursprungliga turbinen och sätta in den nya. Här ser ni skillnaden på storleken:
Den till höger, den mindre, är den vi nu ska ha. Sen sitter den nya race startmotor på plats och nu ska det in en ny växelspak. Det går framåt, och nu sa Åke igår att han tyckte det skulle bli roligt att få starta upp den för att höra ljudet, jag hoppas verkligen att det blir just roligt, inte bra om det skulle bli okul :-)” Slutcitat
Jojo, okul var ju precis vad det blev! Oj vilken resa, både den på Näckrosvägen och det som fick bli efteråt. Men vi hade många hjälpsamma vänner som inte bara hjälpte till rent ekonomiskt utan även lånade ut delar så att jag skulle få tävla. Underbart, med såna vänner 😀
Jan A, fyndar saker på sina promenader, igår hittade han denna lilla sked:
Jag höjde genast mina ögonbryn för att vi har en exakt likadan sked. Den är asgammal, (typ 10 år :D) har haft ett färgglatt tryck på skaftet men det är bortnött efter många års användning. Så då tänker man ju hur stora är oddsen att det finns fler som jag…jag har velat slänga bort den där fula skeden men det har aldrig blivit av. Och uppenbarligen finns det fler som vill spara in i det längsta.
Nå, vi använde just den skeden i förrgår, då vi satt ute och grillade burgare till lunch. Jag går för att ta fram skeden, fota den och lägga ut den som kommentar på Jannes inlägg, men guess what…skeden finns inte i diskstället och inte i besticklådan. De är spårlöst försvunnen!!!
Jag visar Nicco bilden och ja, hon ser ju samma som jag, och inte heller hon förstår hur detta gått till. Hm… har den hamnat på gräsmattan, och sedan har nån skata stulit den och släppt ner den i Broparken, där fyndet gjordes??? Många frågetecken på den.
Tills det var middagsdags, och jag plockar fram dipsåsen som var kvar från förra dagen och se, där i skålen, låg ju skeden, hahaa…mysteriet löst, för denna gången 😀 Fast lite synd ändå, att jag får fortsätta dras med den, svårt att slänga saker som kan användas även om dom inte är fina 😀
Och vi anlände till Norum där det ska vinterförvaras, både buss och bil:
Allt tar sån tid, alla små saker som ska in i huset, täcken ner i källaren, torrvaror in i skafferiet (precis som om man inte hade tillräckligt fullt därinne sedan tidigare) och nu var det dessutom bara Åke som fick arbeta, jag fick titta på. Nå, jag hjälpte till att knyta fast presenningarna, så gott det gick, dom som ska ligga över busstaket.
Men nu är det gjort, och det kommer att se tomt ut på vår gård, i åtminstone ett halvår, och sen är allt tillbaka till det ”normala” igen.
Vilka fina dagar vi haft, kallt på natten men då behöver man förhoppningsvis inte vistas ute. Idag får vi se om det blir en vac pump till mig, verkar inte som om det är alltför vanligt, men jag hoppas ju att dom vet vad dom gör. Det ska vara spännande, alltjämt!
Nu ska jag iväg på ett litet uppdrag, ha det så gott allihop och må solen skina på era huvuden.
Jag tror jag stod på benen i åtta timmar totalt igår, av tio arbetstimmar, det känns, kan jag säga. Min rygg är ur led och fötterna något ihop plattade, men nu, mina vänner har jag varit och tränat… och int´ i fasen kändes det nåt bättre.
Det är ytterst sällan jag måste gå och lägga mig efter jobbet, men igår var det en sån gång. En halvtimme i sängen bara för att avlasta en stund, och hade jag varit schemalagd att jobba idag, hade det varit tvärnit. Tur att jag har tre dagar ledigt nu då.. eller ledigt och ledigt, det var ju ett skämt, det med.
Jag ska till tandläkaren om en timme, och det absolut värsta man gör hos en tandläkare är att sitta i deras missanpassade stolar. Jag måste preparera med nån typ av smärtlindring innan jag åker dit… men nä, ingen alkohol, det får bli nåt i tablett form istället, som börjar på I och slutar på N.
Deras stolar måste ju vara byggda för folk över 1.70, dom säger ju alltid att man ska hasa sig upp så huvudet kommer på kudden, men då jag gör det så får jag svanken 10-15 cm ovanför glipan där ryggen egentligen ska börja, och hur skönt är det då, på en skala.
Och då stämmer inte heller armstöden, dom hamnar för långt bort, vad stackarn ska man då hålla i för att man ska låtsas vara oberörd 🙂
Nå, efter det besöket har jag bara Winstone att bry mig om. Imorgon börjar dagen med tandläkaren igen, hur dum kunde man vara som accepterade det då… fy. Men då är det ju en himlans tur att tiderna där inte är så långa och när man är klar så kan man känna sig nöjd.
I lördags då jag åkte hem från jobbet tyckte jag att jag satt i obalans i Jeep stolen. Jag provade att vicka lite hit och dit och fram och tillbaka, men bestämde mig för att jag förmodligen inbillade mig. Igår, var det samma känsla fast hundra resor värre. Jag fick hålla i ratten i rondellerna i tron att sätet skulle lossna.
Åke fick i uppdrag att kolla in det då jag kom hem och det var ett litet fel, minsann, inte bara i mitt huvud 🙂 Två skruvar var lös under sätet, jamen jisses, vad säger man, skrev hon och skakade på skallen.
Önskar er alla en fin måndag!
Presentation
Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!.
Bloggar om: livet, funderingar och tankar.
Ålder: 53
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina.
Utbildning: grundskola
Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen: empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone
Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier.
Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåtSenast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok: Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.
Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste kommentarerna