Etikett: valp

ADHD hunden…

Av , , Bli först att kommentera 11

Winstone har ett hörn… alldeles eget, tycker han i alla fall, i vår tv rums soffa. Och där ska han klämma ner sig, minst en gång per dag och speciellt då någon sätter sig just i hans hörna.

Sedan har han saker för sig, där han ligger och ser ut som om han ska ställa sig på skallen. Rumpan rätt upp, huvudet rätt ner i kudden eller ibland under, och sedan sparkar han på den som sitter där, precis som om han försöker putta ner en från hans ställe.

Han kan också, rätt vad det är, skälla till så man håller på få en hjärtinfarkt, eller så börjar han nafsa efter ens fingrar och armar.

Här satt jag i hans hörn:

Foto0101Foto0100 Foto0102 Foto0104 Foto0105

Det uppskattades inte, men han ser så rolig ut, helt galen.

Då undrar jag, eftersom det faktiskt stod på den hundförsäkringen vi hade, att den även täckte om hunden har ADHD. Ehhh, ok, jag visste inte att hundar kunde ha det. Och hur ställer man den diagnosen? Kan detta vara ett ADHD beteende, som han håller på, eller är det bara valpbeteendet eller andra olater han lagt till sig?

Sen är han bara för kul, speciellt då vi sitter vid matbordet. I köket har vi satt en gräns, bortom spisen (lite Ceasar Milan style), och där får han vara, och han ska inte överskrida den gränsen. Det gör han inte heller, då vi tittar på honom, men jäklar om du vänder bort blicken, tio sekunder, då har vovven plötsligt förflyttats en halvmeter närmare, utan att ha ändrat position på kroppen.

Vi säger åt honom att backa, och då gör han det, även om han ibland sjådar på och försöker men tar sig inte en tum bakåt, det ser bara ut som det, men så plötsligt lossnar det, han backar, för att sedan upprepa det där smygandet tillbaka.

Och han sitter och tittar på oss, allihop och har ett minspel som ser så frågande ut. BACKA!!! Säger Nicco, där är din gräns!!! Han tittar på henne exakt som om han svarar: Vadå, gräns…är inte vi med i EU, det är väl gränslöst?

Jaja, han är för gullig, det spelar ingen roll 😀

Trevlig stund hos kusin Anna, vi träffs alltför sällan. Då vi var barn, så umgicks vi, nästan hela sommarloven, ibland fick jag åka ner och hälsa på henne i Stockholm och andra gånger stannade hon kvar hos oss i Malå, eller kom till Umeå. Idag bor hon med sin familj här i Umeå, takvåning i bågenhuset, med utsikt över stan.

Och det kan ibland bli så, då man hamnar för nära så pratar man mindre med varandra. Vi talades ändå vid på telefon, kanske en gång i månaden, då dom bodde därnere, nu händer det knappt aldrig. Man kanske blir bortskämd på nåt vis…dom finns ju ändå här, i närheten. Ja, jag vet inte alls, det var bara en teori.

Ni får ha en underbar dag…jag börjar se fram emot midsommarhelgen nu, ledig, träffa gamla gänget, och bara ha det gott.

 

Att man får göra så….otroligt!

Av , , 6 kommentarer 13

 

Jag, Nicco och Rickard, var på djurmagasinet i förrgår och införskaffade hundbädd och mat/vattenskål. Vi stod en stund och diskuterade hur pass stor valpen kommer att vara då vi hämtar hem den, och måttade lite med händerna, men det är som halvsvårt ändå att gissa sig till.
Sen stod jag där vid en hylla och kollade på nå saker då det plötsligt bjäbbade vid sidan om mig, jag vände mig om och där står en kille och håller i världens sötaste hundvalp, jag ler och nickar som om för att säga att den var gullig, är på väg att fortsätta med mitt då jag uppfattar att hunden är helvit och väääldigt lik den ras vi valt.
Så jag frågar, men du, vad är det där för ras? Ja sa killen, det är en japansk spets, jag har hämtat hem den nu, från Strängnäs så den är 8 veckor. Ja, ni fattar, vad var oddsen för detta. Att vi skulle råka stå just där och då och få se hur stor vovven kommer att vara. Det finns tydligen 7 stycken japanska spetsar i Umeå och snart 8 då 🙂
Bilden lånad från http://www.chezzays.com/hundar.html och därifrån kommer pappan till Niccos hund ifrån.
I och med detta hund köp och kontakt med kenneln så har Nicco dom på Facebook, där det nu skulle göras en speciell grupp osv. Nicco förklarade hur detta går till och man häpnar ju, fattar inte ens hur det kan vara möjligt att man får göra så där.
Och här kommer nu en lite förklaring till er som inte har facebook, mig inräknad. Vem som helst kan alltså starta upp en grupp, vilken som helst, låt oss säga att jag gör det och kallar gruppen för ”Alla som avgudar Maria Lundmark Hällsten”, sedan klickar jag in alla mina vänner där och då är alla dom med i den gruppen, oavsett om dom vill eller inte.
Sen kanske det finns några stycken… ja några få (hehe) som nu faktiskt inte vill vara med i den gruppen, och då måste dom tacka nej eller gå ur. Jag har aldrig hört nåt så befängt, detta innebär ju att jag kan hamna i vilken j-vla grupp som helst som jag absolut inte står för, och då är det upp till mig att ta bort mitt namn därifrån, visst ska det väl ändå vara tvärtom. Att man blir inbjuden och får välja om man vill eller inte.
Ponera att jag nu är en stor skrytsam jäkel som har en nagel i ögat på någon, jag är 14-15 år och gillar verkligen inte den där tjejen i klassen bredvid. Låt oss säga att hon heter Rakel Rakelsson, och nu startar jag upp gruppen: ”Alla vi som älskar Rakel Rakelsson”, och jag sätter dit alla mina 800 ”vänner” varav 775 av dom, inte ens vet vem Rakel är.
Givetvis kommer folk då att klicka bort sig själv och till slut finns det inte en enda kvar i den gruppen, och allt detta kan givetvis även Rakel se, för hon har också facebook. Är inte detta psykisk mobbing/misshandel, eller vad? Nä, ännu en anledning till att vara glad att man inte är med i facebook, jag klarar mig utan.
Jag var ju till läkaren igår och nu har jag fått astmamedicin som ska inhaleras morgon och kväll i upp till 2 veckor, men sen ska detta vara bra, om det inte mot all förmodan, blir en lunginflammation, sa han, men det är ytterst sällsynt, problemet är ju att det sitter slem i halsen och jag får ju inte upp det, men det har inte gått ner i lungorna… än, i alla fall, men det lär jag ju märka om det gör.
Nu hade jag då bästa natten hittills, då jag fick sova 5 timmar i sträck innan det var dags att kliva upp och vandra runt lite. Och jag har inte hostat i natt heller, skönt! Däremot låter jag fortfarande som en väsande någonting, då jag pratar, men då får det väl vara så då, ett tag till. Önskar er alla en fin torsdag!
Maria Lundmark Hällsten