Etikett: vårdcentral

Busväder, bus hund och hundväder, eller…

Av , , 4 kommentarer 11

Den här bilden och lilla storyn är ju helt underbar

 

Inte för att jag visste, bara genom att se på bilden, vem den vuxna mannen var, men jag fattade efter att ha läst texten och googlat på namnet Cavill. Hahaa…han är en av alla som spelat Stålmannen, så pojken talade absolut sanning 😁

För mig är nog Stålmannen Christopher Reeve. Han var Stålmannen 1978 och jag var då 11 år. Det är precis som med alla som spelat James Bond, vi relaterar olika beroende på vem som var huvudperson då det begav sig. James Bond = Roger Moore om ni frågar mig, och för Åke kan det vara Sean Connery i övergång till Roger Moore.

Är dock inte överdriven fan, av vare sig Stålmannen filmerna eller James Bond för den delen. Det tar ju som aldrig slut. Tacka vet jag Hulken…haha, eller njae, han var bra på den tiden det begav sig, idag, skulle jag inte ens prova se nåt som involverade detta gröna monster.

Jag har tillräckligt med att hålla efter alla Fultomtar vi har i huset. Inte nån av er som såg nåt lurt med en av bilderna jag la ut från proppskåpet? Jag såg nåt misstänkt då jag tittade närmare. För visst är detta väldigt likt en Tomteluva…

Gick med hjärtat i halsgropen, ner till källaren igår, och faller nästan baklänges vid åsynen av detta.

Vad planerar dom? Ska vi sälja medan huset står kvar? Vad ska dom med sladdar till inne i säkringsskåpet Jag känner mig inte lugn nånstans 😶

Såg vinterfint ut igår kväll

Ett mindre kaos idag. Vägde mellan att gå till Vårdcentralen för behandlingen av knäet eller ta bilen. Jag tog bilen, fast med fara för det egna livet. Man ser inte vart plogkanterna är, om det ens finns eller om det bara är snödrev.

Småfåglarna kämpar med fröautomaten

Plötsligt såg jag the Doom lord…

Och då jag fotat den kommer det in en steglits i bilden

Apropå djur och bilder. Nicco hittade några gamla bilder på Winstone som hon skickade igår. Man tror ju nästan att det var i ett annat liv

Jag hade också en gammal bild på killen, på skrivbordet, faktiskt

Nalta tröttare idag men lika fin

Ha en fin dag snön till trots!

 

 

 

Är du en följare eller skulle du ha frågat?

Det blev en stor flopp på läkarbesöket igår. Kommer dit och få veta att det INTE finns någon tid. Det enda som hittas i deras system, är en telefontid…idag 🥸

Jag säger lite mer än lätt, irriterat: -Du menar att dom ändrat en akut tid till en telefontid, och utan att ens meddela det till mig?
Jaa, säger hon lite osäkert, men tar i alla fall en lapp med sig och drar iväg för att prata med nån Kommer tillbaka efter några minuter och säger att hon pratat med kvinnan som gav mig tiden. Och den kvinnan, påstår att hon sagt torsdagen den 15 juni.

Det har hon inte sagt. Hon sa inget datum alls. Däremot sa hon…vet du vad, här hittade jag en tid…på torsdag. Och säger man så, på en onsdag, tror jag att ALLA tänker att då är det väl rimligt att det är dagen efter.

Nåväl, nu är det som det är. Frågar vi henne, kommer hon att säga att ett datum nämndes, frågar ni mig…nopp, det gjordes inte alls. Men, jag får ju ingen tid i alla fall, så det spelar ingen roll. Nu ska det bli spännande att höra ifall det är nån som ringer idag, eftersom det stod att jag hade en telefontid *nickar*

Var till en kvinna igår kväll. Hon bjöd på kaffe, smörgås, jordgubbar och annat gott. Vi satt och pratade om livet, rent generellt men även om hur olika vi alla är. Fast ändå agerar vi oftast i grupp. Vi är nog många som är followers. Man gör som andra gör. Och gör man inte det, så sticker man ut.

Jag berättade om ett klipp jag sett förut. Påmindes om det, då jag faktiskt berättade om samma klipp tidigare under dagen då jag satt här ute och pratade med vår hyresgäst. Har även dragit den i stora drag, på ett arbetsplastmöte vi hade för flera veckor sedan. Här får ni se vad jag pratar om för klipp.

För mig, är detta helt obegripligt. MEN, jag ska inte säga att det alltid har varit så. Jag tror att ålder och erfarenheter gör att man förändras. Jag skulle ALDRIG, hålla på att ställa mig upp utan att veta av vilken anledning, utan jag hade förmodligen skrattat till och sedan frågar den som satt närmast, varför man ska göra så där.

Alternativt hade jag gått till receptionen och frågat där. Så här förstår man väl hur viktigt det är, att faktiskt ifrågasätta varför man gör vissa saker och vikten av att ifrågasätta då saker förändras. Man kan ju missa något som är av yttersta vikt att det faktiskt måste göras på rätt sätt.

Det räcker med att 1 person gör fel, och sedan följer alla andra efter. För att dom inte ifrågasätter.

När jag såg och berättade detta, var det för mig, mer arbetsrelaterat. Men det gäller väl överlag, allt i livet. Vi är för dåliga på att fråga, ifrågasätta, få bekräftelse, se till att det blir rätt med en gång. Och gör vi det, så slipper man göra om. Såå…är du en följare eller skulle du ha frågat?

Tack ”S” för en trevlig kvällsfika, och tack för liljekonvaljerna.


Apropå kvinnor och arbete så tycker det är roligt att mina ord, tankar och privata åsikter, sprids även utanför Umeås gränser 🥰

Har en väninna på andra sidan Atlanten. Hon bor i Duluth, och egentligen har vi aldrig setts, inte heller har vi någon direkt koppling. Men hennes man, skrev av misstag, ett meddelande till mig på MSN, för många många år sedan. Han skrev fel adress, han skulle skicka det till sin fru, Mary Hage Hallsten men det hamnade hos mig. Och på den vägen blev det.

Hon såg något jag skrev om jobbet som anställd av God Assistans i Norr som Personlig Assistent, och hon ville i sin tur, dela med sig av det till hennes vänner och bekanta. Tror det var 1-2 år sedan. Igår delade hon texten igen. Här kommer den översättningen, som kan miss stämma nånstans, tror att det var Google translate som fick översätta 😁

Reposting this from a special friend, Maria Hallsten

A special Swedish friend posted these thoughts. She is a health care assistant. I believe the words she has expressed are thoughts we all can take a minute to ponder. So from my friend Maria please consider this:

Just as you get to know your user over the years. You get really close to each other, you become friends even if you might not, had hung out, if our paths had crossed in some other way. You grow together, you know what the other person is thinking before you open your mouth.

And it is super important, this to have an open mind, gut feeling, what does this person want, and how would I, myself, have wanted it? How would I have liked to be treated if I had sat in that seat?

Who would I have been able to trust, who would then have been able to bring my case when I myself, would not have been able to convey what I had wanted to say?

To respect someone else, to put honor and dignity in the profession we have, and to be proud of everything we do for our users, it is something very special. Unfortunately, I have to say that it is not at all as simple as many people seem to think. Not everyone has the right mindset.

I personally think, and I really hope that I get support from other assistants, that our users, whoever they may be, deserve to be seen, heard and respected.
Their home is our workplace, but our workplace must continue to be a home, regardless of who lives there.

To me, the true assistant is the one who takes the time to ask, ask again, let the user tell or show. Get to know the person as the person they were and how they are today. What is that little extra, that you can do to get a smile or a laugh back. 

Jag delade den på min FaceBook sida igår, och då la hon in denna kommentar.

Mary Hage Hallsten

For a little more context, I am a Registered Nurse. A very old one at 72, that is still employed as the Director of Nursing for a company that provides housing and services for people with physical and/or mental disabilities. I have worked in this particular field for almost 22 years.

When I read Maria’s post a couple years ago, I was impressed with how well she expressed the very thoughts and feeling I have in working with these people. It was truly heart warming to know that though we have great distance between us our thoughts are so much the same. As I would tell my staff and the people we serve, her words ”made my tail wag” and I am very proud and honored to know her even though it is only over social media. ❤️🥰❤️

Detta mina vänner, får avrunda dagens inlägg, och jag önskar er alla en toppen fredag!

Fick åka på högersidan igår

Av , , 2 kommentarer 14

Fick en akut tid på vårdcentralen idag, så det blev till att ställa väckarklockan i morse. Må ju hinna vakna och dricka lite kaffe innan jag beger mig.


Passade på att sitta ute i solen då den var på besök igår. Det var riktigt behagligt. Det som bidrog till det, var att blåsten inte var lika intensiv som den varit senaste veckorna. Synd att det inte kunde få vara blåsfritt, även idag.

Apropå besök, så kom ett oväntat sådant, till vår fröautomat. Åke har sett den där, tidigare.

Ändå roligt att vi har så många olika fåglar här i år. Men steglitsen, som var här för några år sedan, närmare bestämt, maj 2017, har vi aldrig sett efter det. Den var ju dock, nalta ovanligare att få se, häruppe. Den kanske rent utav, var vill.


Beställde en golvmatta till utedasset igår. Biltema hade en som jag tyckte verkade intressant. Fint mönster också. Det är egentligen ett båtgolv.


Sen hittade jag utvikbara campingbord på Jysk. Så Åke blåste iväg och hämtade mattan samt gick in på Jysk och köpte dom 2 bord som fanns kvar. Dom behövs till nästkommande helg, tänker jag.

Så blev det kväll och Åke skjutsade mig till Sjöbris. Det blev ett bortfall av kollegor så vi var bara 2 stycken där. Från vår grupp då, i övrigt var det ett stort gäng med blandade assistenter och kunder från God Assistans.

Jag hade beställt deras räkmacka, och jag må säga att den var suveränt god. Men… Sjöbris överlag, är överskattat i mina ögon. Nu kan det ju bero på tiden man är där, dom som jobbar får verkligen jobba. Och ingen var otrevlig på något sätt. Men att behöva sitta och vänta i 1½ timme på att få in en macka, var i överkant.

Och att sedan varmrätten, bärs ut lite ojämnt, mina bordsgrannar fick börja äta innan min mat kom. Dom sprang mest runt med tallrikar och frågade vem som skulle ha vad, irrade runt och letade efter folk som beställt men dom visste inte vart dom satt. Beställde en drink som skvalpat över, och så vidare.

För min del…nästa gång, om det blir en nästa gång, nopp, nej tack. Jag avstår! Här kan jag också tillägga, att det förmodligen är smidigare, om man är där i en mindre grupp, det fattar ju jag med.

Fick åka ståndsmässigt hem i Camaron. Inte ofta jag har chaufför, kan jag säga. Det var verkligen bakvänt at sätta på sig bältet från andra hållet. I hämtningen ingick även ett cruisingvarv.


Strax dax för en morgonpromenad i sakta mak, så Winstone får göra sitt. Vi matchar varandra till 100%. Ingen av oss går så fort, utan det knagglar framåt, i sniglfart. Men hey, vem har bråttom.

Önskar er alla en fin torsdag!

My name is… Maria, såklart 😜

Av , , Bli först att kommentera 17

Blev sjukskriven den här veckan och nästa, sen skulle min läkare, som har semester just nu, få en hint av hon jag var till igår, att jag ska få testa bentäthet (har jag gjort förr,och skulle inte bli benskör om jag så blev 100 år, men jag vet, jag heter ju Maria, så man vet inte). Och sedan kan man röntga för att se om det varit riktiga revbensfrakturer eller nåt annat. Just do it, säger jag!!


Jo lite painkillers fick jag också utskrivet men i övrigt skulle jag göra så mycket jag kunde. Detta är ju dock lite roligt att hon säger. Javisst, hon känner inte mig men jag har inte suttit på arslet mer än absolut nödvändigt, fast jag är inte den som brukar gnälla, bara för att. Jag vill mena att om det är tvärnit, att göra nåt för min del, då är det kört, på riktigt.

Dagen fortsatte igår med att göra bort så mycket som möjligt. Och sedan blev det mackmiddag på Gammlia. Och gissa nu vad det kommer att komma bilder på, hehe… Bilar såklart 🤘


Här fotade mannen som jag har en egen mapp på skrivbordet med, Mats Alfredsson, såklart.


Och jag har en till mapp, med Larsa Berggrens fina bilder. Här kommer vi körandes under cruisingen på stan.


Vi fick sitta jämte Elisabeth Nattskugga Viklund, som hade med sin fina bil på Gammlia. Jodå, jag har en mapp med hennes namn på, också 😎


Jag fotade henne med, sådeså.


Jag och Sally skjutsade ut Theresé på Avion och då vi skulle göra en runda innan upphämtning såg jag dessa moln, helt fantastiska i verkligheten.


Nu har jag inte tid med detta längre, utan önskar er alla en fantastisk dag.

 

Tjipptjopp eller….oh my 🥶

Av , , Bli först att kommentera 16

Fick en läkartid idag klockan 11. Sköterskan jag pratade med den här gången, sa att jag förmodligen, gått ut och jobbat för tidigt och det blev överansträngt. Hon sa att det kan komma efteråt, det med.

Ja lite tjorvigt blir det, då man inget vet. Ett revbensbrott kan då lååång tid att läka, men hur lång tid, vem ska veta det. För å ena sidan säger dom att det är inte farligt att göra saker, fast… ok, hur man ska man då veta då det är läge att testa.


Då den egna kroppen sätter stopp, men då är det ju för sent. Jag fattar nada, men det struntar jag i. Jag får väl höra vad denna läkare kan säga om saken  👩‍🔬

Ser vi då ut att få Gammlia väder or what, härligt 😎 Vi hade ju som redan planerat för mackmiddag däruppe. Theresé och Sally ska också med. Det var dom för 5 år sedan också och jag och Nicco gick in och köpte en godbit till oss alla, till efterrätt, och där gissade vi redan innan, att Sally inte skulle gilla den lilla kakan. Och vi gissade rätt, hon testade ett hörn men rynkade på näsan och undrade om nån ville ha den.

Ja den där kan du inte sälja till någon här, sa jag, utan vill du inte ha den så kastar du bort den. Hon såg, för ett ögonblick, ut som ett frågetecken…kasta den??? Va, ska jag kasta den? Jaa, sa jag, kasta bort den!

Ehh…jaha, ok, sa hon, ryckte på axlarna och slängde upp den i luften så den hamnade på mig. Hahaa…what just happened, undrade Nicco, och vi alla andra.
Hon fick nog tillfälligt hjärnsläpp och tänkte inte på soptunnan som stod en liten bit bort. Vi fick då skratta, och hon fick fundera på vad som gick galet 😁

Här ska ni få se vad som kan gå galet, på riktigt, om man uträttar behov på platser där det är förbjudet.


Tjipptjopp, eller, hahaa… oh my 😬

Hoppas på en fin dag, för er alla, och njut mina vänner, av dom kommande 24 timmarna.

Vad var det för äckligt 🤢🥶

Av , , Bli först att kommentera 14

Sitter i teverummet och skriver gårdagens inlägg…igår då, förstås. Plötsligt känner jag något på foten, och jag hinner se nåt svart i synfältet. Efter att ha touchat min fot, landar ”the thing”, på mattan, med ett dovt ljud.

Lustigt att jag tänker dovt ljud, men hjärnan säger nog att detta är en större skalbagge, fast dom är ju inte våldsamt stor ändå, men kan låta.

Jag försöker se vad det kan vara och noterar nåt svart som ligger där i en liten hög. Vad i hela… sätter dit fingret och det känns kletigt. Usch… vilken skalbagge känns så där? 🥶 Är det nåt som nån kletat fast under bordsskivan, en snus, vad är det för äckligt 🤢

Fastnar på fingret och jag fattar, på en nanosekund, vart det kommer ifrån. Hahaa… gummiplupparna som sitter under datorn, ser ut att ogilla värmen. Så en av dom släppte greppet och föll ner.


Apropå skalisar, läs baggar, så fanns det några såna i stugan. Blårockar var det flera av då vi satt där ute på torsdagskvällen. Pappa kallade dom för blårockar så jag visste inget annat namn men då jag googlar, så kan det vara en skinkbagge.


Dom gillar färskt virke, så förmodligen kom dom från brorsan brädhög, 50 meter bort, där dom håller på med altanbygge.

På midsommarafton hade vi besök av timmerkusen med sina mäktiga spröt. Den landade på vårt bord. Och är väl också något som gillar virke.


Har kontaktat vårdcentralen. Även om mina revbenshistorier är självupplevda, och jag har dom ganska färskt i minnet, så kanske jag inte ska köra egen diagnos. Så nu ska jag få komma dit om 3 timmar. Tänk om… tänk om man inte var som ett hommel, heeela tiden.

Marie Tillman, har svar på ALLT 🤣

Den här önskelistan fick jag från Sally, inför hennes 10 årsdag.


Böcker 📔 och en radiostyrd bil 🏎, vet jag att hon fick av oss, men renen 🦌 Njae, den är fortfarande svår att få till.

Nu vet jag ju en av sakerna hon kommer att få imorgon, av hennes föräldrar. Kunde hålla mig till det temat, men…hm. Nåja, jag tänkte att jag har lite tid på mig. Dom kommer upp till vår kusinträff i juli, så det får bli presentutdelning då, istället för ett paket på posten.

Ha en underbar dag…kanske i skuggan… eller njuuut bara, av dom kommande 24 timmarna, hehee…

Pudelns kärna 🐩

Av , , 2 kommentarer 14

Blev uppringd från FK i förrgår. Dom saknade ett intyg, från min senaste sjukskrivning. Jag var på jobbet då hon ringde, och att försöka komma ihåg, i fri tanke, när, var och hur, allt gjordes, är absolut helt kört. Men jag uppfattade några datum, fast inte vilken ordning.

Jag säger att jag ska ringa vårdcentralen så får dom skicka ut ett intyg.Tycker man nu att papperskvarnarna (alternativt väderkvarnar eller om det var Guds kvarn), maler fruktansvärt långsamt, eftersom det var 1½ månad tillbaka, som intyget saknas ifrån. Fast dom efterlyser det, först nu. Så mal dom ännu långsammare då man ska ha kontakt med nån på vårdcentralen.

Kom på den briljanta idén att detta skulle jag väl ändå kunna göra via chatten. Ja vadå, det är väl bara att skriva att jag behöver intyg från det datumet till det andra. Mm, sen när, på den vedertagna världskartan, har jag någonsin, lyckats med ”det är bara”…

Chatten startade strax efter 13, jag skrev sista gången vid 16 tiden, att jag får väl ringa FK och fråga vad dom vill.


Blir lite tvärilsk, för jag fattar INTE, varför jag ska sitta i mitten. Varför kan inte dessa myndigheter, samarbeta? Näää, kontakta hon om inte vet, i huvudet, vilken dag och tidpunkt som hon föll eller vem hon besökte eller… Varför kan dom inte gå direkt till dom som har informationen?


Så satt jag igår kväll och ritade upp datum, tittade vilka intyg jag hade fått, och som jag misstänkte, så ställde det till det lite, eftersom han skrev ut ett 8 dagars intyg och vid förlängningen, skrev han inget nytt. Därför är det en glipa från 3 december till 8 december.

Dessutom, som finvispad, 40% vispgrädde uppe på värsta godaste semmelkladdkakan, så är läkaren som jag var till andra gången, inte tillgänglig längre.

Happ, så idag, ringde jag återigen till vårdcentralen. Nu vet jag ju vilket intyg som saknas. Nu ska jag först få vänta 12 dagar, innan en tredje läkare ska ringa till mig, och sedan utfärda ett intyg tillbaka i tiden. Och för detta ska JAG sedan betala 100 kronor.

Stopp där, sa jag, varför ska jag betala för nåt som dom skulle ha gjort från början. Ja, det kunde inte hon svara på, utan det är kutym att man gör så, men jag kunde ju ta det med läkaren som kommer att ringa.

Ok, nu undrar jag ju om jag måste ringa FK och tala om att det kommer att dröja. För annars kan man väl lita på, att lika säkert, som att vi VET att de finns en sol, ovan molnen, så kommer min ansökan om sjukpenning, att dras in för att det tagit för lång tid. Ska man skratta eller gråta.

Mja, jag skrattar väl, och tänker att jag knappast kan vara ensam om sånt här strul, och för vad. Finns det verkligen inte lättare sätt att hantera saker på.
Inte undra på att det är kötider, precis överallt. Jag lägger absolut ingenting på dom sköterskor eller kvinnan på FK som jag pratat med. Dom gör bara sitt jobb. Och många av dom som sitter och gör det, vet inte heller varför saker och ting är upplagda på det här sättet. Fast dom får då åtminstone betalt för det. Medan jag får betala… jösses.

Ha en underbar onsdag, allihop!

Tryck 1️⃣ eller 2️⃣ alternativt 🔢

Av , , 2 kommentarer 17

Såg denna artikel igår…


Och ja, det första jag tänkte var att, om dom skippade deras 6 minuters intro, före varje samtal till vårdcentralen. Där du uppmanas göra ditten och datten och om du har det där ska du göra si, och har du det andra kan du göra så eller alternativt välja nummer 4 så får du veta 17 andra saker du kan göra.

Jag blir så förbannad varje gång jag ska slösa bort 10 minuter till att lyssna på en massa dravel. Här borde det finnas ett alternativ i början. Tryck 1 om du aldrig hört infon tidigare, tryck 2 om du VET vad du ska göra.

Nu gällde inte artikeln samtal till vårdcentral, utan det var 1177, så jag spårade lite fast jag står kvar vid min åsikt om samtal till vårdcentral.

Om man vill skippa alla köer kan man kanske rådfråga kompisar eller vänners vänner fast med stor risk, att det kan sluta så här.


Frågade Åke igår, innan jag skulle iväg på jobbet, om jag möjligtvis är den enda personen i världen, som tappat bort sina favvo jeans. Ja det är sant. Jisses, jag använder dom jeansen, säkert 4 dagar av 7, och nu kan jag inte hitta dom 🧐

Jag menar hur svårt kan det vara. På hur många ställen tar jag av mig byxorna. Man kan börja fundera hur man är funtad. Så tog jag upp en hög tvättade kläder igår, och mina nyinköpta, varma fina sockor, ser ut att ha krympt, några storlekar.

Hm…kan mina jeans, ha krympt till storlek 0, eller… nåt att klura vidare på, under dagen.


Idag ska jag tillbaka till Mirakelqvinnan, och utsättas för mer smärta. Men, till slut hoppas jag att det ger med sig. Ska till mamma efter det och trösta mig med kaffe.

Hoppas solen skiner på era huvuden och att ni får en bra dag!

Vad kommer intyget att förtälja 🤔🤣

Av , , Bli först att kommentera 11

En trevlig, mindre trevlig och väldigt lååång dag, blev det igår. Jag och Elisabeths vadhållning slutade ju trevligt, sist. Vi kom överens om att jag vann, och hon kom då hit med fika.

Dessförinnan hade jag fått mig en tid på vårdcentralen för en bedömning av min dammsugartå. Där tyckte läkaren att jag kunde, om jag ville, åka upp och röntga om man nu ville vara säker på att det inte var nåt allvarligare.

Remissen räcker 24 timmar, så jag åkte ju hem och tog den där fikadejten. Elisabeth hade med en Budapestrulle och jordgubbar, det satt som en smäck. Jag har aldrig ätit en sån förut, och detta var då inte sista gången.

Med facit i hand, så här efteråt, så skulle jag nog ha ätit mer än en smörgås till lunch och en tugga banan. Vem är liksom hungrig i värmen. Fika går ju alltid bra
Men sen… jo man vet ju att saker kan ta tid. Och vår kväll, ursprungligen, var planerad till cruising med Theresé, Sally och Winstone som medpassagerare, fast den planen gick i stöpet.

Jag började på röntgen. Positivt inställd, det är nog inget ändå…ish.


Elisabeth hade sagt att om man fick en grön lapp i näven, så hade dom nog hittat nåt. Jag fick en orange och med order om att gå ned på akuten.

Jag fick till och med frågan om jag hittade ner dit och jag svarade helt ärligt…nopp, så jag fick ledsagning dit…haha, underbart.

Även här, positiv, det gick liksom så snabbt.


Där fick jag ett blått armband och sedan fick jag sitta där i timme efter timme.


Det jag såg, som fanns att tillgå, var en godis automat, och den användes flitigt av dom andra i väntrummet. Jag tittade inte ens dit, var mer orolig över att om jag hade ätit nåt, som innehöll socker, så skulle jag väl åka på blodsocker fall och hamna i nåt annat rum.

Skrev på FB att jag var både trött och hungrig. Och då händer nåt. Helt oväntat kommer det in en sköterska, hon går direkt fram till mig och frågar hur det går, och om jag vill ha en näringsdryck och en macka… ehh, ja, säger jag, om det går att fixa. Tjopp tjopp så kommer hon med det, vilken pärla. Men hur kunde det komma sig, för ingen annan i väntrummet blev erbjuden det.


Nåja, då jag började misstänka trycksår efter allt sittande och mina ben höll på ge upp hoppet om att ens kunna ställa sig upp igen, och jag började ändra utseende, så blev det äntligen min tur.

Och jag fick börja med en Covid test. Ehhh alltså måste man testas även fast man är vaccinerad och frisk. Jajamen, vi testar alla.

Ok, jag har ju inte behövt ta nåt sånt så jag stoppade henne, typ hold on hold on, hur ska jag sitta och ska jag tänka på nåt speciellt. Alltså ska man andas genom mun eller näsa eller…nej, du kan andas som vanligt, genom näsan. Och tjopp så var även det gjort.

Äsch, inte var det sååå hemskt. Visst det pillade till i hjärnan, och man ville nysa efteråt, men jag borde egentligen, ha blivit erbjuden en leksak från den lilla lådan, för föredömligt beteende.

Sen kom läkaren. Jo men det är en fraktur, inte i tån, utan ovanför. Och en flisa har lossnat och sticker in i leden. Men det är inget dom kommer att göra nåt åt. Kan ju ta lång tid innan det känns normalt igen, fast ärligt, så är jag glad att slippa operation. Utan detta ska lösas med hjälp av träskor eller skor jag tycker känns bekvämast att gå i. Men jag fattar, det ska vara hårt under foten. Mina tår ska tejpas ihop under dessa 3 veckor, och jag kan äta Alvedon. Sjukskriven i 3 veckor också.Undrar vad dom skriver på intyget…misshandlade tån med dammsugare. Och vad står på mitt intyg från förra akutbesöket…bräckte revbenet då hon hoppade ner i frysdisken på Willys…ja, det är ju ingen lögn…tyvärr 🤣

Theresé hämtade mig och eftersom Sally var lovad en cruising, så gjorde vi en lokal sådan. Hon älskar det, och tycker att detta är livet, haha. Theresé lånade min mobil och fotade.


Och vet ni vad som dök upp i dagens minne på FB, jo detta.


Hon älskade gaggabilar och cruising, och det gör hon ju än.


Hoppas på en fin dag, för er alla

Jag tankevurpade, ordentligt 🙃😝

Av , , 2 kommentarer 19

Åke berättade om en händelse för…snart 50 år sedan. Han skulle beskriva vart han och en kompis, gömt undan en grej. Och det lät typ så här.

Ja, det var därborta vid Vårdcentralen och där var ett hinder. Här visar han med händerna, en trekant med armarna, och eftersom föremålet i fråga, var i midjehöjd, så tänkte jag att det där…hindret, var ganska högt. Speciellt med lutningen han visade.

Mm , sa han, då han såg min rynkade panna (ja jag vet den är rynkig sedan innan men rynkorna blev säkert 1/2cm djupare), det var ju ett sånt där hinder man går över…oh lord, nu blev det avancerat.


Mina hjärna gjorde ett antal tankevurpor, där jag skulle försöka reda ut, hur detta skulle se ut och VARFÖR? Ehh, vem har ett hinder, som man faktiskt ska gå över, var det en bro, fast vart har det varit en bro vid vårdcentralen?

Nä, stopp stopp, sa jag. Nu önskar jag att jag hade ritat det där hindret, så du får se vad jag ser, med din beskrivning, jag tror inte att den kommer att överensstämma med hur det faktiskt såg ut.

Åke skrattade till och se, han kunde förklara lite enklare. Hindret var inget man skulle gå över, utan det var ett hinder på en hinderbana…oj, ja då fattar ni att det kan bli missförstånd ibland.


Och tänk er om Åke varit med i Gäster med Gester….haha, spännande.

Fast jodå, jag vet, det är inte alltid så enkelt att förklara hur saker ser ut, speciellt om man kanske missar en liten detalj i beskrivningen. Och än värre, om lyssnaren har en aningens livlig fantasi.

Vi tog nåt gott till kaffet igår kväll. Winstone fick stå modell.


Sen skulle jag försöka få med Tano, men det är svårt att få dom synkade, eller att dom ska få plats på samma bild. Men man ser dom då.


Diskussionerna runt bilderna som Robban i Amerika, mejlade fortsätter på fejjan. Och nu la Anders Bostic Envall, ut en bild han tagit på en karavan, på väg ner till Övik, under bildandet av SHRA Övik.


Så roligt med äldre bilder, det var ju inte alla som hade en kamera med sig. Lite enklare idag, faktiskt.

Hoppas på en fin söndag för er alla och en ännu större önskan om att det INTE ska komma mer snö nu…STOPP det räcker ⛔❌

Maria Lundmark Hällsten