Etikett: vattna

Finns inga alternativ, just do it!

Av , , Bli först att kommentera 15

Ångrade inte en sekund att jag gick HLR kursen i förrgår. Verkligen nyttigt och vi fick alla prova på att använda hjärtstartaren, så även den, känner jag mig trygg med. Fast jobbigt var det, rent fysiskt, att försöka hålla igång någons hjärta med kompressioner. Jag sa att en sån där docka skulle man haft hemma, värsta träningsredskapet.


Vi fick även lära oss hur man gör en heimlich på person som sitter i rullstol. Inte alla rullstolar är såpass smidiga att man kan stå bakom och nå, runt om.

Där ställdes också frågan, ifall någon kände sig tveksam till mun mot mun metoden. Du vet ju aldrig vem det är som ligger där, och vad den människan kan ha för smittor. Men, sa någon i gruppen, om det väl gäller, så tänker man väl inte, utan bara agerar.

Mjae, fast… gör man det, sa utbildaren. Tänk er scenariot Vasaplan för att ta ett exempel, där ligger en utslagen människa med kanyler och ölburkar, runt omkring. Det är absolut många som skulle tänka, både en och två gånger. MEN, om man inte fixar mun mot mun, kör kompressioner om det är hjärtstillestånd, fast syre behövs också, för att undvika hjärnskador, så långt det går.

Nu är det så finurligt, att det faktiskt finns hjälpmedel som man kan bära med sig. Nämligen dessa.

Klicka på bild för att koma till den hemsidan, annars… Googla för fler alternativ, det finns att beställa med lite olika utseenden och priser. Ett billigt hjälpmedel, om det skulle falla sig så att man råkar ut för nåt missöde.

Med all denna info och övningar, så väcktes även minnen från pappas olycka. Jag vet att man ställer sig frågan, hur mycket skada gör man inte med kompressioner på en redan trasig bröstkorg… Ja, man skadar, men…vad är alternativet? Är det ett hjärtstopp, så är det ett hjärtstopp, och utan hjälp, dör man i vilket fall som helst.

Att utföra en heimlich, hade vi ju kunnat göra, jag och syrran. Den gången vi var hos pappa på lasarettet, och mamma blev erbjuden en lunch. Hon valde kalops och i den fanns ett helt, lagerblad. Detta fastnade i halsen och det blev stor uppståndelse.

Jag hämtade hjälp, då varken jag eller Emma, kände oss trygga att utföra heimlich. Man var ju rädd att man skulle göra helt fel och trycka sönder henne. I rummet strömmande det till folk och till slut stod där, 6-7 stycken sköterskor och möjligtvis en eller två läkare. En av dom, stod bredbent med armarna i kors. Det diskuterades om färd ner på Akuten, för inget fungerade.

Men plötsligt, efter ett till tryck, så släppte det. Med det i bagaget, så kanske man ändå känt att det där… skulle jag aldrig, velat göra. Jag ser ju hur vi skulle haft panik, och näää. Fast som sagt, idag, japp, inga problem.

Apropå hälsa, leva och må, så har jag mejlat Svea Vaccin. Tänker att vi ska på börja vaccination mot Bältros. Har nu läst en del om bältros och vad den kan ställa till med, så…varför chansa.

Ska nog gräva fram den andra resväskan och börja se över vad som ska med imorgon. Köra nån tvättmaskin och så där. Tur att huset inte kommer att stå tomt, för då hade jag nog fått vinka good bye till mina 2, blommande blommor som vill vattnas var tredje dag med vatten, underifrån.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

*pew pew* 💥

Nicco har, som jag skrivit om tidigare, gått med i pistolskytte och har nu licens. I söndags letades luftpistolen upp, mest bara för tidsfördriv.


Nej nej, hon satt inte och sköt, hej vilt, ute på gården, det var Åke som tagit ut den för att han hittade den. Värst av allt, är att han hittade den där både jag och Nicco letat. Det vill säga precis där vi visste att den var 😮 Mycket märkligt!

Det är en del moment i pistolskyttet, som man ska klara av. En snabbserie, är en av dom, där du har några sekunder på dig, från ELD till du ska ha skjutit 5 skott. Och inte bara det, man ska träffa tavlan också, och få rätt höga poäng.

En tävling i precisionsskjutning består av ett antal serier skjutna mot internationell pistoltavla på 25 m avstånd. Varje serie består av 5 skott avlossade under en tid av 5 minuter. Och om jag förstått det rätt så kan det vara att man ska skjuta 6 serier x 5 skott, på den tiden. Men jag kan ha missuppfattat nåt (inte ovanligt), fast då tror jag att jag får veta det 😁

Här filmade en av ledarna då Nicco sköt en serie. Betänk också, att pistolen väger drygt 1 kilo. Så att träna med hantlar, är ett hett tips från Nicco.

Ett annat tips jag fick, var då jag köpte en hibiskus…igen. Jag brukar inte lyckas med dom så bra, men dom är ju så fina (medan dom är i livet). Jag frågade, tjejen i kassan, om det var nåt speciellt man skulle tänka på, förutom vatten då.

Jo, man ska aldrig, vrida på krukan, utan den ska stå åt samma håll heeela tiden. Annars tappar den blommorna. Och helst av allt, och här var hon tydlig att det egentligen gäller alla blommor, så ska man vattna dom från botten och upp. Men det kan vara svårt utan att fippla med krukan.

Nåja, jag ställde den i köksfönstret, talade om för Nicco vilka förhållningsregler jag fått. Hade den 2-3 dagar, sen flyttade jag den, till teverummet. MEN, jag höll den i exakt samma läge vid överflyttningen. BIG NONO, sa Nicco, nu har du förstört den!!!

Det gick 1 dag, så tappade den blomman som inte ens hunnit slå ut 😬

Jaja jag gav ju inte upp nåt hopp, utan jag har vattnat från botten och den står som gjuten, och nu är det den andra blomman som slagit ut. Dom är ju pampiga, eller vad?

Är nu mest bekymrad över hur och när, jag ska byta jord, utan att fördärva hela skapelsen 🙄

Ha en fin onsdag, allihop!

Bilar är inte gjorda av…

Åke var ju hemma igår, och snäll som han är så skulle han ta min bil och åka och besikta den. Jag, å andra sidan, hade uppdrag som kontaktperson, och sa då att jag kunde ta Camaron…OM det nu inte blir snö, förstås.

SNÖ, sa han, högst tvivlande, och mja, jag höll med honom, att nä, nu drev jag allt. Men vad hände, 20 minuter innan jag skulle åka. Mm, ni som var vakna vet att det snöade :O

Nåja, bilar är inte gjorda av socker eller marsipan, visserligen inte jag heller men…så jag tog Camaron och åkte ner på stan. Vi hade bestämt oss för att träffas på Fika, nere vid älven:

Kändes luftigt därinne, fin utsikt, och hade det bara varit liiite varmare, så hade man kunnat sitta ute. Som jag och Åke gjorde på förmiddagen, här hemma. Men i regn och snö, så väljer man nog inte det.

Nu får jag leta efter fler tävlingar där man kan vinna presentkort på Opus, (skrev hon och lät, lätt ironisk) det blev nämligen ombesiktning, ovanligt…not.
Inte så allvarliga saker, men allt innebär ju ändå utgifter och arbete. Och det finns roligare saker att lägga tid och pengar på, tänker jag.

Ifjol spenderade vi tydligen en jäkla massa pengar på denna Audi, det här var års minnet på FB idag…JISSES!!!

Men men, det är bara att göra det och se glad ut. Jag kan nog dessvärre inte bidra med att laga bilen, det kunde bli hysteriskt roligt, faktiskt. Hammare och spik, vet jag vad det är, en övriga verktyg är jag inte så insatt i.

Som till exempel dom här:

Haha, en av Åkes lådor nere i han snickeri rum. Alltså inte verktyg till fordon, det här är nog till andra saker, vissa av dom här kan säkert höra hemma på nåt museum, jag vet inte… och jo, det ska röjas lite i det rummet också, så småningom.

Jag vet också hur en turbin ser ut, tändstift och att på en V8:a sitter 8 cylindrar i ett V…

På en rak 6:a sitter 6 cylindrar på rad, und so weiter. Men vad hjälper det att veta hur det ser ut, om jag inte vet så mycket mer, eller jo, jag visste ju att bilar inte smälter av regn och snö 😀

Nåväl, det är ju tur att jag är bra på andra saker, så det jämnar ut sig 😀 En kan ju inte göra allt, men alla kan göra något.

Min hortensia lever än, fantastiskt på min ära:

Jag kör vattning från botten, den får stå och suga upp vattnet under en stund, varannan dag, som Tina skrev, och den verkar gilla det. Nu gruvar jag ner för omplantering. Har vissa erfarenheter av att blommor kan kackå, av för mycket bråkande. Jag ska googla och se vad den vill ha för jord, och sen får jag ta det försiktigt. Wish me luck!

Och nu önskar jag er alla en fin fredag!

Maria Lundmark Hällsten