I melodikrysset hade dom med visan, sudda sudda bort din sura min, och den kommer man ju onekligen ihåg från det man var liten. Mamma har sjungit den otaliga gånger för mig.

Hm…betyder det då att man var ett mycket surt barn, eller?

Nja, jag tror inte det, däremot vet jag att jag var ett bestämt barn, och blev jag sur någon gång så visade jag nog det med hela kroppen, inte bara munnen.

Dessutom kallades jag för Tjorven, jaja, vi hade väl vissa likheter, det roliga nu är att Theresé berättade för någon vecka sedan att dom i fikarummet på hennes jobb, hade börjat påpeka för henne att hon var väldigt lik en känd person.

Hon frågade givetvis vem dom syftade på och dom sa att det var ju Tjorven hon var lik, haha… med andra ord har hon vissa drag från mig med 🙂