Maria Lindvall (L) socialliberal politiker

Varför går hon inte?

Av , , 1 kommentar 1

Våld mot kvinnor är ett komplext och mångfacetterat problem. Det förstod jag då jag under kort tid arbetade på kvinnojour.

Våld i nära relationer medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Kvinnornas fysiska skador och psykiska men belastar allmän- och akutsjukvård. Relationen till förskole- och skolpersonal, vänner och bekanta samt den utsattes arbetskamrater blir negativt påverkad. Våld mot kvinnor omfattar även det rättsliga efterspelet och det blir konsekvenser i och med resurser för stöd utifrån de sociala aspekterna. Inte minst finns omsorgsperspektivet där bl.a. socialtjänsten har ett tungt ansvar att klara av att hantera omsorgen om alla i familjen. Men framför allt medför våldet stort lidande för den enskilda kvinnan och – inte att förglömma – ALLA de OSKYLDIGA BARN som lever i våldets närhet varje dag.

Orsakerna till att en kvinna stannar i en situation där hennes pojkvän, sambo eller make är hotfull eller våldsam är många och varierar från individ till individ och från situation till situation. Jag skulle vilja påstå att det allt som oftast handlar om tre faktorer som samverkar.
1. Kvinnan kan inte lämna mannen eftersom han gör det praktiskt och faktiskt omöjligt för henne att gå sin väg.
2. Kvinnan vet att hon kommer att utsättas för än mer hot och våld om hon går och hon får inte det stöd hon behöver vid kontakt med olika samhällsfunktioner och övriga i hennes omgivning.
3. Kvinnan är handlingsförlamad på grund av att hon är psykiskt och fysiskt utmattad av stress och skador.
 
Många saker tas upp inom forskningen men det som slår mig är att man skriver om orsaker som har könsstereotypa kopplingar. Några av de skäl som t.ex. nämns uttrycks så här:
– Kvinnan är ekonomiskt bunden till/beroende av mannen
– Kvinnan tror att inte mannen klarar sig utan henne (t.ex. på grund av sjukdom, missbruk)
– Kvinnan har fortfarande starka känslor för mannen och förhoppningar om att våldet ska sluta.
Alla dessa tre förklaringar ovan kan man relatera till förlegade uppfattningar om manligt och kvinnligt. Varför är det så att kvinnovåldsforskare tittat på och förklarat kvinnans beteende utifrån ett sådant kontraproduktivt perspektiv?
 
Ett skäl som många kvinnor i olika studier ger uttryck för är rädsla för fortsatt våld eller att våldet och hoten trots separationen ska förvärras. Mannen kan hota med att ta barnen från kvinnan. Han kan även hota (och i konsekvens med detta ”ha hotat” henne) henne till livet så att hon inte ska ha mod och kraft att lämna honom. Och forskningen inom sjukvården visar att denna rädsla är realistisk och därmed befogad. Risken för kvinnan att utsättas för allvarliga skador och dödligt våld ökar då kvinnan har lämnat relationen eller då mannen inser att kvinnan är på väg att gå ifrån honom.
 
Våldsutsatta kvinnor vet att de inte kan kontrollera mannen! Det är ju det som är själva grejen. När man litteraturen läser om detta fenomen så uttrycks detta exempelvis så här: ”Så länge kvinnan är i närheten av mannen, kan hon också behålla illusionen att hon har honom under en viss kontroll. Ger hon sig av förlorar hon den illusionen och upplever sig utelämnad åt sin rädsla, åt hans godtycke och åt hans hot om att utsätta henne för än värre våld.”(Hydén 1995 s 170). Illusion hit och illusion dit. Man kan faktiskt undra om det verkligen är samma sak vi skriver om men det är det?
 
Det finns mycket att tillägga om våld i nära relationer. T.ex. att det inte bara är kvinnor i bemärkelsen 25-40 år som utsätts.
         Hot och våld förekommer i samma utsträckning i homosexuella relationer.
         Mängder av unga tjejer utsätts för hot och våld av sina pojkvänner.
         Även mogna kvinnor eller damer över t.ex. 65  år tillhör dem som är utsatta för våld i sina nära relationer.
 
Jag lär tyvärr därför få anledning att skriva mer om våld i nära relationer. Och det gör jag så länge det jag förmedlar kan ge en enda person, som fortfarande utsätts för eller tidigare har utsatts för våld/hot, att känna ett litet uns av hopp och därifrån få kraft att orka med och våga ta steget till att be om hjälp för sin egen del.

Vad har Rumon Gamba ställt till med?

Av , , Bli först att kommentera 1

Sitter med en kaffe latte, tillbakalutad i skinnfåtöljen och minns gårdagens underbara konsert på NO!

Igår kväll var min känslomässiga status under och efter konserten denna:

"Jag är hänförd. Vilken start på säsongen?! Har aldrig tidigare hört symfoniorkestern spela som i afton.

Och lägg namnet Quirine Viersen på minnet. Helt makalöst hur hon trakterar cellon! Hon gjorde mig andlös. Gråtfärdig! Inte ett öga kan ha varit torrt i salongen."

 

Undrar förresten om Rumon inser vad han ställt till med? Hädanefter kommer konsert- och operabiljetter att vara hårdvaluta!

Kommunal näringsverksamhet = bolaget ska drivas affärsmässigt och självständigt och syssla med tjänster åt eller anläggningar för medlemmarna i kommun

Av , , Bli först att kommentera 1
Jag bara måste få uttrycka mina tankar i samband med att debatten om TC kontra REX åter har seglat upp. Och det gör jag helt enkelt för att jag inte accepterar att det mervärde som de ideella krafterna i så många olika avseenden skapat ska användas i en i jämförelse simpel debatt om Teatercafeéts vara eller icke vara.

 
Jag tycker inte om att man blandar äpplen och päron. I det här fallet ideell verksamhet i motsats till företagande. Varför man gör det struntar jag i men man ska ha klart för sig att det får konsekvenser om man inte är tydlig med vad man menar och vill uttrycka. Därför går mitt inlägg ut på att för den som är intresserad förtydliga vad de olika begreppen betyder.

 
Att arbeta ideellt är inte samma sak som att bedriva näringsverksamhet utan vinstsyfte.
 
Att arbeta ideellt är att på olika sätt verka för ett visst syfte av orsaker som inte kan mätas i pengar och där bidrag och insamlade medel och därmed eventuellt överskott går direkt och oavkortat tillbaka till det ideella arbete som bedrivs.
 
Syftet kan vara gott t.ex. allmänmänsklig omsorg om andra som har det svårt. Det kan också bottna i en god vilja att lyfta fram positiva verksamheter för människor som de engagerade upplever som viktigt för människor att kunna ta del av.  I denna definition hamnar de allra flesta som är engagerade inom barn- och ungdomsidrotten och till stor del även den kulturella verksamheten. Syftet behöver inte per definition vara gott utan kan bygga vilka åsikter som helst. Den grundläggande förutsättningen för ideellt arbete är att det mål personen har eller det syfte som personen vill främja genom sitt ideella arbete inte är pengar eller andra materiella tillgångar och att arbetet inte heller skapar den typen av ”betalning”
 
En ideell förening, med betoning på förening, är en sammanslutning som har till syfte att främja medlemmarnas ideella eller ekonomiska intressen men som inte gör det genom ekonomisk verksamhet. I denna typ av förening arbetar flera personer ideellt helt enkelt. Det kan t.ex. vara en politisk förening, eller föreningar som driver vissa gruppers frågor som hyresgästföreningen, trafikskadades förening, skattebetalarnas förening etc.
 
Att driva näringsverksamhet utan vinstsyfte är att gå ett steg vidare. Då ska verksamheten drivas affärsmässigt och måste generera de anställdas och ledningens försörjning.
 
Den måste också vara självständig. Med självständig ”kommunal” näringsverksamhet menas i det här fallet att verksamheten inte ”lyder under” kommunfullmäktige och kommunstyrelsen utan är fristående med en egen styrelse och ja, förmodligen en VD.
 
Verksamheten ska alltså drivas affärsmässigt men den får fortfarande inte ha som huvudsakliga syfte att skapa vinst i verksamheten utan ska istället, med hjälp av ett bra ekonomiskt resultat = förhoppningsvis viss vinst, skapa möjlighet för alla kommunmedlemmar att använda bra tjänster och fräscha anläggningar och resultatet av vad dessa anläggningar producerar.
 
Här hamnar vi i näringsverksamheter som kan ha till syfte att leda rent vatten till hushåll och ta hand om avloppsvatten, att tillhandahålla idrottshallar och andra stora eller ovanliga lokaler, om återvinning och omhändertagande av avfall, om elektricitet och värme och så vidare.
 
Så min enkla vädjan till er som har makten att påverka kommunens lokaler och verksamheten i dessa – var tydliga, diskutera det som ska diskuteras och ta ansvar för era egna beslut och åsikter istället för att prata om annat och andras.
 
 
 

Snacka om att det behövs PU i Nya Zeeland!

Av , , 1 kommentar 3

Varför tycker jag det kanske du undrar om du lyckats missa nyheten? Det är nästa så jag önskar att det inte vore sant men…

Det är nämligen så att ca 50% av landet Nya Zeelands invånare har röstat om att avskaffa deras egen lag mot barnaga. Jo, du läste rätt – de har beslutat att AVSKAFFA den lag som FÖRBJUDER BARNAGA??!

En övervägande del av befolkningen i Nya Zeeland vill ge föräldrar rätt att slå sina barn. Det visade ett preliminärt resultat när en tre veckor lång folkomröstning avslutades på fredagen den 21 augusti 2009. Enligt resultatsiffrorna vill 87,6 procent av de röstande att lagen mot barnaga som landet antog 2007 ska avskaffas.

Jag kan inte säga att jag är insatt i argumentationen bland de två falangerna Nya Zeeland men jag tycker å andra sidan inte att jag behöver vara det för att uttrycka MIN KOMPLETTA AVSKY mot att frågan om man får slå sina barn eller inte överhuvudtaget har kommit upp. Jag hoppas att politiker i andra sammanhang och positioner med möjlighet att påverka markerar för regeringen i Nya Zeeland att de minsann företräder åsikter som innebär att de INTE tycker att är ok att SLÅ SINA BARN!! Inte under några som helst omständigheter!

Det är vuxna som är barns föredöme. Därför måste i första hand föräldrar vara tydliga och våga sätta gränser för att visa barnet (och ungdomen) respekt och omtanke. Men inte genom att bete sig illa mot dem! På vilket sätt stärker det barnet och bidrar till dess personliga utveckling på ett bra sätt om barnet får styrk? Och vad är föräldern föredöme för?

Vad är det (rent kroppsligt) för skillnad mellan att få stryk av sin mor och far jämfört mellan att få stryk av sin; grannes förälder, fotbollstränaren, okänd på stan, klasskamrat, fröken eller rektor? Som då plötsligt klassas som misshandel. Eller i ett annat perspektiv varför inte, säg; arbetskamrat, chef, make eller maka, granne eller okänd på stan? Då, förmodligen bedömt som grov misshandel eller kvinnofridskränkning. Det är ju samma sak även om man som vuxen får ta emot stryk. Ett slag med handen, öppen eller knuten hand, eller en spark är ju ett slag som gör ont och skadar. Dessutom tar ju tar ett barn i jämförelse med en vuxen större skada. De är skörare helt enkelt.

Nej tacka veta jag Personlig Utveckling, PU. Nya Zeeländarna som röstat för att legalisera barnmisshandel är en tragisk samling. De har ett stort (uppenbarligen omedvetet) behov av att lära sig Tänka Smartare. mer Positivt och Konstruktivt istället för nedbrytande. Mot Långsiktiga Mål och Visioner istället för på mycket kortsiktiga och begränsade lösningar på isolerade problem.

Men man kanske måste börja med att skicka dem böcker av Astrid Lindgren så de inspireras att se barn som människor med ideér, känslor och behov som har lika stor eller större rätt att bli behandlade med respekt och mänskliga rättigheter som de som röstat för barnsga själva anser sig ha,

Regeringens åtgärd för rättvisa betyg

Av , , Bli först att kommentera 0

Äntligen!

Tidigare har regeringen satsat på en tydligare inspektion av skolan. Det började man med redan då jag jobbade på Skolverket t.ex. genom att organisera om myndigheten och stärka inspektionens roll. Efter den nya regeringen tillträdde har man förtydligat  kunskapskraven, det har skett stora satsningar på lärarfortbildning och en ny betygsskala har införts.

Nu presenteras nästa åtgärd inom skolan. Det är en väg till lösningen på problemet med till synes oförklarliga betygsskilnader mellan olika skolor och den osäkerhet detta faktum skapar i fråga om betygen verkligen är rättvisa?!

Regeringen ger nämligen Skolinspektionen verktyg att i fortsättningen inte bara jämföra de nationella provresultaten i förhållande till elevernas betyg utan i även möjlighet att granska provresultat i detalj för att kunna bedöma om provet har rättats korrekt. Om resultatet av den fördjupade granskningen  visar att elever på en skola inte har åsatts rättvisa och likvärdiga betyg kommer det resultera i sanktioner.

Min förhoppning är att denna åtgärd i första hand skapar ännu bättre möjligheter för elever att välja skola och att de därefter ska känna sig trygga i det val av utbildning som de har gjort inför fortsatta studier och arbetsliv. Sedan kan jag inte låta bli att glädjas över att vi får en möjlighet att syna kvalitén i våra egna skolor, kommunala som fristående, med hjälp av Skolinspektionens nya uppdrag.

Lär mer här: http://www.dn.se/nyheter/sverige/gymnasieskolor-som-satter-for-hoga-betyg-ska-straffas-1.932776

Jag har blivit med blogg

Av , , 3 kommentarer 3

Åh, vad det pirrar! Vilket äventyr jag gett mig in på. Inte en dag för tidigt … eller för sent heller för den delen… att bli med blogg vill säga.

Nu när jag kommit så här långt idag, att jag fyllt i alla fält och grunnat lite på vad jag ska skriva om mig själv, så känns det gott att knyta ihop dagens bloggande med en liten espresso.

Hoppas vi kommer att gilla varandra, bloggen och jag. Och ni som kom att läsa i min första blogg. Hoppas vi möts fler gånger!