Hundepilepsi

Sitter och väntar på att T ska komma tillbaks från sin timmersväng. Det småregnar ute och jag hade tänkt förbarma mig och fara och hämta han så han slipper gå hem.

Väntar dessutom på Atlas nästa epilepsianfall. Det blir det fjärde hittills när det nu händer. Jag minns när det hände första gången, jag satt i godan ro vid datorn när det helt plötsigt slamrade till från sonens sovrum och de andra två hundarna flög upp och satte igång att skälla. Jahapp, vem kommer nu tänkte jag, och reste mig upp för att kika genom köksfönstret. Då kommer Atlas stapplande ut från rummet, han ser ungefär ut som att han går på blankis, benen är helt stela och liksom halkar ut mot sidorna. Oj hjälp, hur är det gubben? frågar jag och han hejdar sig och försöker gå fram till mig men stupar halvvägs. Ungefär här får jag panik och tror att hunden håller på att dö mitt framför ögonen på mig. Springer och hämtar telefonen och försöker förgäves få tag på T, men han pysslar med lastbilen och har telefon nån annanstans. Efter vad som var ca 5-10 min men känns som en evighet, så är anfallet så gott som över, han sätter sig upp och flåsar och det rinner dregel från munnen. Då ringer min svärmor för att få småprata med T, men får istället en bölande svärdotter i luren. Stackars människa, men som tur är hon en stadig och sansad dam, och handskades behärskat med situationen.

Det här hände förra hösten. Vi tog honom till veterinären för att säkerställa att det inte var något annat som spökade, men han var helt i sin ordning. För att bekräfta att det är epilepsi måste dom ta ett prov från hjärnan vad jag förstod, men vi kom överens att vi skulle avvakta.

Hans nästa anfall kom i januari i år. Då började jag göra lite research på nätet om epilepsi hos hundar, läste igenom artiklar och forum, och såg att fodret kan ha stor betydelse i hur kraftiga och med vilket mellanrum anfallen kommer. Faktum är att jag fick reda på en hel del som tillverkarna stoppar i vanliga hundfoder, men jag ska inte dra det här, det blir alldeles för mycket. Hursomhelst såg jag på flera ställen att man inte ska ge hundar med epilepsi foder med  "EU-godkända antioxidanter"

(Här finns föressten en artikel om tillsatser om nån vill läsa: http://hundapoteket.wordpress.com/2009/04/28/propylgallat-och-propylenglykol/)

Vi bytte foder direkt, och köper numer fryst färskfoder och enstaka gånger torrfoder med lusläst innehållsförteckning.  Han fick ett anfall i januari och sedan dröjde det 45 dagar tills hans nästa, och efter det 46 dagar. Det sista han hade vad väldigt lindrigt, varade i 2-3 minuter max och under det var han bara "borta" i runt 1 minut. Han får inte ett sådant sorts anfall som jag skulle ha föreställt mig, med kramper och fradgatuggande. Han blir bara helt stel, alla muskler spänns och han ligger bara still och spänd. Nu har det hittills gått 48 dagar utan ett anfall. Ju fler dagar som går, desto bättre, då visar det ju att fodret gör skillnad. Fast jag tycker att det redan gör det, men tanke på att anfallen är väldigt lindriga.

Är det någon som har erfarenhet av hundar med epilepsi och tips och råd att ge så hör gärna av er, jag skulle bli oerhört tacksam 🙂