VK-artikel och mygginvasion

Har precis läst en mycket tråkig artikel på VK:s Sorselesida. Den handlar om hur en serie olyckliga omständigheter ledde till att en hund dog. Länk till artikeln finns nederst på det här blogginlägget. Jag visste inte om att det hade hänt och jag känner inte de berörda men jag tycker att det är bra av henne att berätta det här, även fast det finns risk för att personer dömer eller dumförklarar även fast de inte har alla fakta eller vet att ibland så görs det helt enkelt misstag. Mest av allt tycker jag att det är bra eftersom man får sig en påminnelse om hur snabbt hundar kan drabbas av värmeslag i t.ex en bil och att det är dödligt. Sen det här med den usla veterinärservicen, det är ju helt enkelt skamligt. Det är precis som hon säger, varför betalar man försäkringsavgifter när man inte får hjälp när det verkligen behövs?

Jag tycker absolut att hon ska överklaga beslutet, och jag tycker att det var väldigt sorgligt att läsa artikeln. Jag har aldrig varit med om det själv, men jag vill inte ens tänka på hur det skulle kännas om en av mina hundar dog, naturligt eller av en olyckshändelse. Jag fasar ärligt talat inför den dagen.

Nog om sådana sorgligheter nu och över till Sorseles nuvarande mygginvasion. Visst är det mycket mygg, eller är det bara jag som inbillar mig? T den jäkeln har öppnat upp ventilen i badrummet på max och döm om min förvåning när jag nyvaket stapplade in dit imorse och möttes av en kör hungrigt surrande. Nöden har ingen lag, särskilt inte på morgonen, men jag har nog aldrig varit snabbare. Snabbt ut och stängde in dem medan jag funderade på hur jag skulle tampas med problemet.

Jag började med en galge. Inte för att hänga dem, utan för att nå upp till ventilen och försöka snurra igen den en bit. Efter ungefär 5 sekunder insåg jag att de var alldeles för många och att jag inte skulle klara mig obiten i en enda sekund till. Jag kanske ska tillägga att jag HATAR verkligen mygg. Och dom ÄLSKAR mig. Våra känslor kanske står i förhållande till varandra, vem vet? Om jag skulle sitta i skoterställ brevid T i badbyxor, så skulle myggen ge sig på mig. Om det fanns en ack så liten bit av min hud som var blottad skulle de nöjsamt välja att sätta sig där och äta istället för på smörgåsbordet T. Dock blir jag aldrig biten av knott av någon underlig anledning. Hursomhelst, jag stängde in dem igen och laddade en sån där elektrisk tablett-myggdödare. Vi har ingen el i badrummet så jag värmde upp den i en kontakt ute i hallen och ställde sedan snabbt in den på toalettlocket och smällde igen dörren.

Efter en halvtimma kikade jag in dit igen. Inte en enda mygga hade dukat under för min lömska plan. Tvärtom, dom mötte mig i dörröppningen med ett glatt surrande. Jag ryckte åt mig mitt nu kalla vapen, smällde igen dörren och laddade det än en gång i kontakten i hallen. Ställde den på golvet i toaletten den här gången, fick för mig att alla giftiga ångor stiger uppåt och de baksluga små blodsugarna skulle hålla sig under toalettlockshöjd och på så sätt lura döden igen. Ännu en halvtimma senare kikar jag in dit igen. De är fortfarande inte döda men någorlunda omtöcknade, dom flyger ganska sakta eller sitter på väggarna. Efter några minuters myggmassaker är badrummet precis så tyst jag vill ha det, och jag greppar galgen och snurrar snabbt igen ventilen till nästan max. Oh ljuva frid.

Nu är det sängdags men jag måste bara tillägga en sak – mitt förra inlägg fanns med på VK-bloggens "mest gillat senaste veckan"  idag 😀 Och jag har haft ett inlägg med förut där också.(!) Jag ville bara säga att det betyder oerhört mycket för en vanlig simpel bloggare som jag, så fortsätt gärna att trycka på den lilla "Gilla".knappen. För att inte tala om kommentarerna som i slutändan gör det värt att blogga. Inte skulle det vara inspirerande att skriva om man inte fick nån respons, eller hur?

Tack så mycket alla ni som håller min bloggarglöd vid liv 🙂