I dag har vi nog haft den varmaste dagen hittills. Det har varit riktigt kvavt, det är fortfarande 28 grader på min balkong och det är mulet. Nu vill jag ha ett ordentligt ösregn med åska som rensar luften.

For iväg för att vattna blommorna och ta hand om posten hos min kompis. Luften stod stilla i hennes lägenhet… puh… så jag kastade upp balkongdörren. Blommorna mådde bra och blev glada av lite vatten.

Jag vattnar gärna blommor hos andra på sommaren. Förr jobbade jag mycket på somrarna, för jag tyckte att de som hade barn och sommarstugor skulle få vara lediga. Jag har ju bara mig själv, så jag cyklar gärna runt och tar hand om andras blommor och eftersänder post.

När mitt ex bodde i Umeå, skötte jag hans lägenhet på somrarna. En sommar planterade jag om alla hans blommor och en annan sommar klippte jag ner hans svärmorstunga. “Det skulle jag aldrig ha vågat”, sa hans granne då.

Samma granne vågade dock anlita mig som blomvattnare, trots att vi egentligen inte kände varandra. Hon kastade in sin nyckel genom exets brevinkast och sen fick jag gå in till henne, så där bara. Jag minns inte riktigt hur det hände, men jag lyckades döda en av hennes växter. Jag vill minnas att krukan var trasig och vattnet hade farit ner på golvet. Det var en ovanlig växt så jag kunde inte ersätta den, men jag köpte ett vackert kort och skrev ett litet meddelande och beklagade det som hänt. Som svar fick jag ett paket med posten med ett rart brev och en bok som tack för hjälpen.
Det var den första boken jag läste av Joanna Trollope. Sen blev det flera.

Den här kvinnan och jag träffades alltså inte. En annan sommar ringde hon mig på min mobil, för hon hade inte fått tag på exet och de hade översvämning i källaren i huset de bodde i. Deras förråd låg i källaren, så det var viktigt för henne att få tag på honom. Ett lustigt sammanträffande var att Johanna och jag just då var och hälsade på honom i Finland och han stod precis bredvid mig. Lätt för mig att få tag på honom, med andra ord.

Jag har haft blompensionat också. En hel sommar hade jag fyra stycken stora golvstående Scheffleror hemma hos mig och en annan sommar hade jag en omfångsrik och törstig Fredskalla stående bredvid balkongdörren.

Jag orkade bara vara en kort stund på stan. Utanför Folkets Hus och Teatercaféet finns det stora blomlådor med vackra ceriseröda Petunior.

Jag fick en komplimang när jag stod och fotade dem, för jag hade min knallcerisa tunika från Gudrun Sjöden på mig. Jag matchade blommorna alltså.

Ha en mysig fredagskväll <3

Nu är det varmt. Vet inte hur många gånger jag vände på kudden i natt.

I dag har jag varit och uppvaktat en före detta kollega på hennes 50-årsdag. Vi for till sommarstället i Rickleå vid havet. Ett perfekt ställe att ha öppet hus en dag som denna.

Vi blev bjudna på en mycket god buffé och kaffe med hembakad jordgubbstårta. Födelsedagsfirarens barn hade skrivit en sång, som vi sjöng till Ugglas melodin “Jag mår illa”. Den melodin är ganska svår, men refrängen blev riktigt kul. Och alla mådde förstås bara bra.

På hemvägen försökte vi undvika E4:n och åkte genom Rickleå samhälle och Ratan. Oh, vad det var vackert. Trädgårdarna prunkade och i Ratans lilla hamn låg det fina segelbåtar.

Lupinerna är nästan utblommade nu.

Ha en lugn onsdagskväll <3

I morse upptäckte jag att jag hade fått fint främmande under natten. En nässelfjäril fladdrade mellan pinnvävsjalusin och fönstret och hittade inte ut. Den måste ha kommit in genom balkongdörren, som stod öppen till kl 03.00 i natt.

Jag rullade försiktigt upp jalusin och då la den sig på fönsterkarmen och poserade så jag kunde ta ett foto.
 
Sen promenerade den längs hela karmen. Jag har aldrig sett en fjäril promenera förut. Jag kunde ta den i mina kupade händer och bära ut den till friheten.

När jag förstorade bilden, såg jag hur luden den var. Huh!

Balkongdörren stod alltså öppen halva natten, för jag hade nattarbete på gång. Jag bytte handtag på badrumsdörren. Det gamla originalhandtaget av plast hade gått sönder och eftersom jag som lägenhetsinnehavare själv är ansvarig att skaffa ett nytt, tyckte vaktmästaren att jag också kunde montera det. “Det är bara två skruvar”, sa han.

Ja, där hade han rätt, det var bara så att jag fick problem att skruva loss det gamla handtaget. Den delen där skruven fäster hade suttit fast i det handtaget och den hade gått av, så där stod jag med en skruv som inte kom ut för att det satt en liten plasthylsa runt den. Jag har verktyg, men jag har också två artrostummar som inte orkar hålla emot så mycket. Men skam den som ger sig, till slut tog jag en avbitare och mosade sönder plasten, som lyckligtvis var spröd av hög ålder. Bra kvinna reder sig själv!

Sen var det bara att skruva i det nya handtaget. När jag var färdig hade klockan hunnit bli 03.00. Jag förstår inte varför jag under hela mitt yrkesverksamma liv envisades med att jobba på dagen. Jag skulle ju haft nattarbete.

I dag har det varit hot, hot, hot. Nu till tvättstugan.

Ha en skön tisdagskväll <3

Trots att jag har sovrummet in mot gården och det är väldigt lugnt i vårt område, väcks jag av olika störande ljud nästan varje morgon. I förrgår var det gräsklippning, i går var det en såg och i morse for en helikopter runt runt på ganska låg höjd. Ibland far ambulanshelikoptrarna rakt över på väg till sjukhuset, men idag var det nog en polishelikopter som kanske letade efter något/ någon i Gammliaskogen…

I alla fall fick den mig på fötterna och det var antagligen meningen att jag skulle se vad som hände på gården. Där var ett par glada killar i neonfärgade arbetsshorts i färd med att reparera skador som snöröjningen hade förorsakat. De åtgärdade kantstenar runt planteringarna och plötsligt började den ena gå målmedvetet mot det lilla äppelträdet med en såg i handen.

Mitt hjärta snörptes ihop av rädsla, för trädet har verkligen återhämtat sig och ser grönt och fint ut.
Han börjar såga av en gren full med gröna blad. Det syntes tydligt att han inte kunde såga. Sågbladet vred och vände på sig precis som om det inte ville lyda och till slut ropade han efter sin kompis, som kom släntrande och tog över. Kompisen var inte heller så bra på att såga och där stod jag i nattlinnet och ville bara springa ut på balkongen och ropa: Det gör ont, det gör ont. Gör slut på pinan så fort du kan.
Sen ville kompisen bara trycka in den avsågade grenen under buskarna, men den andra killen sa till. Jag hoppas att de dummade sig med varandra.

Så här ser det ut nu. Amputerat.

Jag förstår inte riktigt varför man måste såga av en gren som grönskar? Det finns en till gren med skador.

Grenen ovanför är den avsågade stumpen och tittar man noga så finns det en spricka i stammen. Fast den ser ganska ytlig ut, så jag fattar inte att den skulle ha någon betydelse.
Det känns inte bra

For ner på stan i dag för Ecco-butiken hade rea. Jag köpte ett par exakt likadana sandaler som jag haft i snart fem år. Det är egentligen inget fel på de gamla, förutom att de är uttrampade och luktar illa. Nu kände jag för ett par fräscha och eftersom det är en skön modell, fick det bli ett par likadana. Modemedveten, vad är det?

Ha en lugn torsdagskväll <3