Marja

Den långa resan.

Jag gör så gott jag kan.

Av , , 2 kommentarer 2

Min kompis flyttade till en annan lägenhet i går , så i dag har jag varit hos henne hela dagen och försökt hjälpa till med uppackningen. Jag vet inte om jag var till så stor nytta, men det var trevligt att pula på tillsammans. Vi var i soprummet och tittade på sorteringssystemet och bar ner en massa saker, mest flyttlådor, till förrådet.

Sen åt vi gott och drack kaffe och satt och pratade mellan varven. Jag måste säga att min kompis har lyckats minimera antalet ägodelar en hel del. Ändå har hon ett fint hem med allt hon behöver.

Lägenheten var riktigt mysig  med naturen utanför knuten. Man kunde ligga på soffan och titta på träden utanför. Jag tror hon är nöjd.

I kväll är det Kulturnatta och fullt med folk på stan. Inte bara ungdomar, utan alla åldrar. Jag kunde ha hoppat av bussen och varit på stan en stund, men jag kände mig så trött att jag åkte hem direkt.

God natt mina vänner <3

Bild 26. Detta skrattar jag alltid åt.

Av , , 4 kommentarer 3

Utmaning bild 26. Detta skrattar jag alltid åt.

Här har jag ingen egen bild eller video, men det roligaste jag vet på TV är America’s Funniest Home Videos.

Jag är barnsligt förtjust i att se folk trilla eller göra misstag. Ibland får jag dåligt samvete när jag skrattar högt åt någon som faller väldigt dråpligt och kanske gör sig illa. De pålagda ljudeffekterna gör ju det extra dramatiskt. Men sen tänker jag att de här videosnuttarna är ju inskickade av dem som varit med och de skulle väl knappast skicka in en video där någon gjort sig riktigt illa eller rent av dött. Eller?

Jag gillar speciellt roliga videosnuttar med små barn och djur. Där handlar det inte så mycket om att de eventuellt skulle göra sig illa, utan mer om roliga miner och situationer.

På Youtube och AFV’s hemsida finns hur många roliga klipp som helst och jag har valt ett par på måfå.

Ett med små barn.

Och ett med katter.

Ha en rolig fredagskväll <3

Små aliens vaktar mitt hem.

Av , , 6 kommentarer 2

Ja, gladisarna i gårdagens inlägg är självvattnare till krukväxter.

Man tar av skaftet, fyller bollen med vatten, på med skaftet, ner i blomkrukan och man har små aliens som vaktar ens hem när man är borta. Visst är de söta?

Jag köpte en förpackning med sex stycken för länge sedan. Den finaste, den gröna, gav jag till min kompis när hon fyllde år. Hon hade en stor Fredskalla, som var väldigt törstig och som blev väldigt sur när man glömde ge den vatten. Jag tänkte att den skulle gilla att få en kompis.

Läste i dagens Aftonbladet att mamman som sprutade in Botox i sin 8-åriga dotters ansikte, har blivit anmäld av flera personer för barnmisshandel. Dottern är omhändertagen och mamman skall utredas. Heder till alla som reagerat.

I dag har jag varit på en Vårdcentral som har tryckt detta motto på väggen. Det går över ett runt hörn, så därför var det lite svårt att fotografera.

“Patienten är en kund som (nästan) alltid har rätt.”

Hmm… jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Det kanske handlar om inställningen till patienten, för i den här korridoren sitter det psykologer, dietister, arbetsterapeuter och kanslipersonal.

Sen var det vattengympa. Nu är det bara en gång kvar den här terminen.

God natt mina vänner <3

Varför lila?

Av , , 12 kommentarer 1

Är lila den nya färgen?

Telia har bytt logo (igen) för en kvarts miljard kronor.

Den nya färgen är mättad lila, den fulaste nyansen av lila, tycker jag. När man går in på hemsidan möts man av dystra, kompakta lila fält. Effekten blir raka motsatsen till nytänkande och framåtanda. Hur tänkte de här?

Själva logon är som ett nystan och ska innefatta alla Telias 18 dotterbolag. Rena härvan, med andra ord.
Fult, gammalt och tungt är mitt intryck.

Den intelligenta värktabletten Ipren har blivit “den snabbaste Ipren någonsin” och fått en lila förpackning.

Den glade Ipren-mannen har skrotats. Hej och hå… men lila? Är det så fräscht?

När jag städade garderoben hittade jag de här gladisarna. Vad tror ni att det är?

Ha en trevlig onsdagskväll <3

Bild 25. I all hast.

Av , , 4 kommentarer 1

Utmaning bild 25. I alla hast.

Hej… och hej då! Trevligt att ses så här i förbifarten!

Det här kortet gör mig förbryllad. Det kan vara jag , min syster Leena eller min kära dotter Johanna. Vad tror ni?

Ha en trevlig tisdagskväll <3

Garderobsröj.

Av , , 10 kommentarer 2

När man inte längre kommer in i sin walk-in-closet är det väl dags att röja upp?

Jag har ju två stora garderober/förråd i min lägenhet och med jämna mellanrum blir det totalt kaos i dem. Jag är en dubbelnatur när det gäller ordning och reda. Å ena sidan älskar jag att sortera mina saker i lådor och fack, å andra sidan har jag svårt att plocka upp efter mig och ställa tillbaka det jag använt. Eftersom jag bor ensam, kan jag ha det ganska rörigt omkring mig utan att någon annan störs och de personer som kommer oanmälda är vana vid det. När jag vet att jag ska få besök, brukar jag oftast ‘panikstäda’, d.v.s. kasta in allt i någon av garderoberna.

I förra veckan fick jag inte upp dörren till en av garderoberna. Iläggsskivan till köksbordet, som står bakom den inåtgående dörren, hade stupat och blockerade dörren tillsammans med en massa bråte. Dörren gick bara att öppna ett par decimeter och hur mycket jag än drog in magen, kunde jag inte klämma in mig. Jag försökte stoppa in en arm och lyfta upp skivan, men den är tung och hade kilat in sig på något sätt.

Efter en viss kraftansträngning lyckades jag i alla fall klämma in mig genom springan. Satt länge fast mitt i, men det tar vi en annan gång, och när jag till slut pluppade in, slog dörren igen. Där stod jag med min klaustrofobi i en kolsvart garderob.

Nåja, det ordnade sig till slut och jag insåg att det var absolut nödvändigt med en ordentlig röjning. Så nu har jag hållit på i några dagar och plockar ut allt, lagt en hög till soporna, en hög till Myrorna och resten skall sorteras. På nätterna har jag fått kryssa mellan högarna och slagit tårna i vassa kanter när jag har gått till toaletten. En sån här röjning tar ju tid, för jag måste ju gå igenom alla spännande lådor och det är lätt hänt att man försvinner i ’minnenas allé’.

Mycket av Johannas grejer är fortfarande kvar hos mig. Jag kan inte kasta något och hon är inte intresserad av att ta med sig något när hon kommer hem. Hon vill inte heller kasta något, så det får vara kvar. I en låda hittade jag ett par almanackor, Bia’s kalender, som jag köpt åt henne då hon var tonåring. De är väldigt färggranna i sig, men när jag tittade i dem såg jag att hon hade gjort dem till värsta scrapkonstverken. På ett uppslag som föll upp i en av dem, hade hon limmat in dikten “Dina barn är inte dina barn…” som jag la ut på bloggen för några dagar sedan. Jag blev riktigt rörd.
Sen hittade jag ett par fina svart-vita foton på henne som trulig tonåring, som jag tänker scrappa åt henne.

Nu är garderoben färdigstädad och organiserad med lådorna på raka led märkta med Dymoremsor. Där finns allt från dockskåpsmöbler, roliga spel och ungdomsböcker, till julgransdekorationer, resväskor, ryggsäckar och solhattar. Hade stor lust att visa er ordningen, men någon måtta får det vara.

I morgon ska jag ta itu med den andra garderoben.

Ha en skön måndagskväll <3

Att sopa framför egen dörr…

Av , , 6 kommentarer 4

I dag har vi haft gemensam vårstädning av utemiljön i vår bostadsrättsförening. Jag tänkte att jag skulle ta fasta på talesättet att ‘sopa framför egen dörr’ innan man går vidare, så jag sopade framför alla fyra dörrar i min ingång. Två av mina grannar är bortresta och en deltar inte i städningen med ålderns rätt, så jag gjorde fint för oss alla.

Sen snyggade jag till rabatten framför den ena grannen. Det växer bara buskar där och jag hade tänkt köpa några penséer vid framkanten, men såg att buskarna kommer att bre ut sig, så det är nog ingen vits. I morgon ska jag torka av våra brevlådor. Det gjorde jag i fjol och det blev stor skillnad.

Det blev också en trevlig pratstund med grannarna och fika och varm korv i föreningsgården. Riktigt trevligt har det varit.

Upptäckte till min fasa att en av de ungerska syrenbuskarna framför vårt hus hade misshandlats alldeles förfärligt mycket. Det ser ut som något tungt, ex en grävskopa, har släppts ner mitt i busken.

Trots att en gren är nästan helt av, försöker den ändå skjuta skott.

De andra två syrenbuskarna har kommit så här långt.

I juni i fjol tog jag detta foto av blommorna på den skadade busken.
 

Jag känner mig lite arg över att busken skadats så mycket. Känns som att någon med en stor maskin har varit vårdslöst slarvig med uppmärksamheten.

Ha en trevlig söndagskväll <3

 

Bild 24. Detta gör mig lugn.

Av , , 6 kommentarer 3

Utmaning bild 24. Detta gör mig lugn.

Egentligen är formuleringen: Detta gör mig glad, men det har ju redan varit en gång, så jag tar mig friheten att formulera om bild 24.

Naturen gör mig lugn, i synnerhet havet. Jag har aldrig bott vid havet, så det är kanske därför jag fascineras av det . När jag är mitt ute på vida havet, kan jag känna mig lite rädd för djupet, men då tittar jag på horisonten där hav och himmel möts. Det är ett magiskt möte.

Utanför Kalix kan det se ut så här. Vi blickar mot Seskarö.

En mulen, blåsig dag.

Strax utanför Umeå finns det fina klippor.

På väg från Umeå till Vasa.

Solnedgång på väg från Tallinn till Stockholm.

I kväll ska jag nog se melodifestivalen.

Ha en trevlig lördagskväll vad ni än gör <3

Hur långt får man gå?

Av , , 8 kommentarer 3


(Bild lånad från Aftonbladet.se)

Här injicerar en mamma, som inte har någon medicinsk utbildning, botox, som hon köpt på nätet, i sin åttaåriga dotters ansikte. Detta för att hennes dotter ska vinna skönhetstävlingar.

Läs hela artikeln här:

http://www.aftonbladet.se/wendela/article13019093.ab

Jag blir alldeles förstummad. Hur långt kan man gå? Om hon bodde i Sverige, skulle jag genast anmäla henne för barnmisshandel, men i USA kan man tydligen sitta i TV-programmet “Good morning America” och berätta sådant helt öppet.

Det här med skönhetstävlingar för små barn är någonting jag tycker är otäckt. Små flickor sminkas, friseras, kläs upp som små dockor och drillas till förföriska miner och gester på scenen. Bakom varje ‘drillad docka’ står en mamma som egentligen borde leka med barbiedockor i stället för att förstöra sin egen dotter. Är det mammans egna brustna drömmar som driver henne till detta? När ska föräldrar fatta att MAN INTE SKAFFAR BARN FÖR ATT DE SKA FÖRVERKLIGA ENS EGNA DRÖMMAR? Våra barn ska förverkliga sina egna drömmar.

Jag lämnar de andra aspekterna på det här ämnet och citerar i stället vad Kahlil Gibran säger i Profeten:

Era barn är inte era barn.
De är söner och döttrar av Livets längtan efter sig själv.
De kommer genom er men inte från er.
Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte.
Ni kan giva dem kärlek, men inte era tankar, ty de har sina egna tankar.
Ni kan hysa deras kroppar men inte deras själar.
Ty deras själar dväljs i morgondagens hus, som ni inte kan besöka, ens i era drömmar.
Ni må sträva att efterlikna dem, men sök inte att göra dem lika er.
Ty livet vänder inte tillbaka och dröjer inte hos den dag som flytt.
– – –

Respekt för vartenda barn på jorden!

Ha en mysig fredagskväll <3

Prosit!

Av , , 9 kommentarer 1

Björkarna iklär sig sina gröna kjolar och jag nyser och snörvlar. Det har varit lugnt några dagar, men i går var det mycket björkpollen i luften och det skall vists bli mycket i vår, läste jag någonstans.

‘Det är bara att stå ut’, tänker jag, ‘och se till att jag suger i mig lite Bricanyl om det börjar pipa i bröstet.’ Sen tittar jag mig i spegeln och ser att jag är svullen runt ögonen, nästan så att jag har ödem under och funderar om jag ändå skulle ta en histamintablett eller två. Fast det är kanske för sent nu.
Jag tycker att det är besvärligt att veta om man ska proppa i sig tabletter hela tiden eller bara när det är som värst? Eller när man ser så anskrämlig ut att man måste göra något av hänsyn till sina medmänniskor?

I kväll när jag gick till vattengympan, var alla änderna borta från dammen vid terapibadet. På flera ställen runt dammen hade dessa arga skyltar kommit upp.

Jag erinrar mig att det har varit ovanligt mycket skränande fiskmåsar som konkurrerat om brödbitarna de senaste veckorna. Änderna blev färre och fiskmåsarna fler. Jag tänkte att änderna hade tagit sin tillflykt till dammen lite längre bort för att få vara i fred. Nu är det kanske så att änderna är flyttade eftersom man matade dem så mycket och det drog till sig alla fiskmåsar. Jag hoppas verkligen att änderna kommer tillbaka.

Dagens felläsning i tidningen: Säljes: Fjäderhav och en liten bild på ett trassel av ståltråd. Var ju tvungen att titta närmare och det var visst en “Äldre fjäderharv för traktor med trepunktslyft.”

Nu ösregnar det ute.

God Natt mina vänner <3