I dag går mina tankar till två personer, en 91-årig sjuk kvinna och en 4-årig mördad liten pojke.

91-åriga Ganna Chyzhevska från Ukraina får inte stanna i Sverige, TROTS att hon inte har någon släkt kvar i Ukraina (barn, barnbarn och barnbarnsbarn bor i Sverige) och TROTS att hon lider av demens, blindhet och hjärtfel. I dag ska hon utvisas. Kl 15.55 lyfter planet från Arlanda.

Vad är detta för trams? Vad hände med ‘humanitära’ eller ‘särskilt ömmande’ skäl för uppehållstillstånd? Det är tydligen ord som både lagstiftare och lagtolkare, här Migrationsverket, har uteslutit ur sitt vokabulär. Migrationsverket säger att “så är lagen” och Migrationsverkets läkare säger att de fem läkarintyg han fått in inte är ‘samstämmiga’ och därför kan han inte göra någon bedömning.

Krister Westerlund, ordförande för Alzheimerföreningen, säger så här i dagens Aftonblad om beslutsfattarna: “De här människorna har fan inte blod i ådrorna, de har bara isvatten. Man har skyldighet att hjälpa äldre. Är lagarna så jävla inhumana att det här är enligt reglerna, så är det för jävligt.”

Jag håller helt med honom och jag skäms!

Och så har vi en liten oskyldig pojke på 4 år, som blir mördad. Nu har vi inte fått veta så mycket om bakgrunden än, annat än att han hade sex syskon och att pappan sitter av ett fängelsestraff för misshandel av mamman. Polisen har anmält familjen till socialtjänsten, som ev. har påbörjat en utredning i augusti… Man kan ana att det bakom denna helt onödiga händelse ligger en stor tragedi. Jag ser denna lilla pojke som ett offer för ett samhällsklimat jag är rädd för.

Jag blir förbannad och jag skäms!

Dagens höstbild går i gult. Högst uppe verkar löven flyga fritt för vinden.

Ha en arg tisdagskväll <3