Marja
Den långa resan.

Posten agerar jultomte.

Av , , Bli först att kommentera 6

Vet ni vad? I går eftermiddag for mitt paket från Umeå och i morse levererades det per bud direkt hem i Stockholm, trots att jag inte hade betalat för några extra tjänster. Posten gillar tydligen att agera jultomte. Hoppas bara att kvinnan från i går också fick ut sitt paket.

Jag har även fått julkort i postfacket i dag, trots att det är lördag. Julkorten hittar till min nya adress, för eftersändningen fungerar bra från de två senaste adresserna.

Vad säger ni om den här stämpeln? Den ska jag spara.

 

Ha en skön lördagskväll <3

 

Ett annat mammapaket.

Av , , 2 kommentarer 3

Jag for till Posten Ålidhem med mitt paket och hamnade återigen mitt i ett drama. En kvinna var väldigt upprörd, för hon fick inte ut sitt paket eftersom namnet på paketet inte överensstämde med namnet på hennes id. Hennes bror hade varit och hälsat på deras mamma på Filippinerna och skickat ett paket från London med presenter hemifrån. Jag var inte med från början, men hon nämnde ett svenskt efternamn som ställde till det hela. Hon var kanske gift med en svensk. I alla fall vägrade personalen lämna ut paketet till henne och hon var mycket upprörd och tyckte att de skulle tro på att hon var hon och göra ett undantag. Han som pratade med henne sa att de hade strikta regler och att de måste följa dem för de var ju inte Posten (utan ICA) och hänvisade henne till Postens kundtjänst.

Det var ingen idé att gå in och hjälpa henne, för det där är ett Moment 22. Det är nästan omöjligt för invandrare som får sina namn felstavade vid folkbokföringen att få det rättat. På försändelser till dem kan anhöriga skriva ett annat namn eller stava annorlunda eller skriva ett efternamn som betyder den och dens son eller dotter. Det finns många varianter och myndigheter, ex Posten, är PETNOGA. Det är förstås bra att man är noga, men det borde finnas mer kunskap och flexibilitet när det gäller invandrare.

Själv heter jag Marja-Terttu, ett dubbelnamn som jag aldrig själv använt. Jag har försökt slippa bindestrecket, men det går inte. Så här är jag folkbokförd och så här heter jag hos myndigheterna. Så står det på mitt id-kort. Men jag har alltid fått ut mina försändelser för det. Ibland får jag heta Maria och det går också bra.

När jag hade uträttat mina ärenden gick jag förbi den stackars kvinnan som satt på en bänk och pratade med Postens kundtjänst. Undrar hur det gick för henne. I värsta fall skickas paketet tillbaka till London och så får väl brodern skriva ’rätt’ enligt anvisningar. Jag tyckte verkligen synd om henne, hon hade nog sett fram emot presenterna från sin mamma.

När jag stod och väntade på bussen höll en liten 2-3 årig flicka på och utmanade sin mamma genom att stå så nära trottoarkanten som möjligt. Mamman hade händerna fulla med kassar och paket och röt åt henne att backa. Flickan backade och gick sedan med små små steg fram mot kanten igen. Jag stod med handen ledig, färdig att grabba tag i henne om mamman inte skulle hinna. Bussen kom, bromsade in i god tid och krypkörde fram till hållplatsen. Mamman skrek åt flickan att stå stilla och busschauffören hade ögonen på henne hela tiden.
När vi klev på berömde busschauffören flickan för att hon hade stått stilla och väntat så fint och gav henne en rolig reflex, så att hon skulle synas ännu bättre nästa gång. Det var väl fint?

Jag hade fått Paulo Coelhos Kalender för 2013 i brevlådan.

Den heter Förvandling… ett spännande tema för år 2013. Nu kommer jag att ha ett tema för varje månad att fundera över och några visdomsord att ta ställning till. Jag har saknat det.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

 

 

Ett mammapaket.

Av , , 2 kommentarer 3

I kväll har jag packat ett ’mammapaket’. Det är ett uttryck Johanna använder för mina paket. Det speciella med dem är att jag stoppar in lite av varje för att fylla ut alla tomrum. Dagens paket innehåller några julklappar, kardemummakaffe och julte från Indiska, den obligatoriska chokladpralinerpåsen från Coop, scrapbookingpapper och scrapbookingtidningar.

Nu tänker ni att jag är alldeles för sent ute med mitt paket. Det gör inget, för Ronja ska vara hos sin pappa och sedan fira jul en gång till med Johanna, så julklapparna kommer ändå fram ’i tid’.  Jag trodde jag skulle få besök efter jul, men logistiken och den sena planeringen gjorde det för komplicerat och dyrt. Det är ett visst pusslande med julfirandet varje år och i år firar jag ensam och med mina vänner. Det kommer att bli lugnt och skönt.

Svensk Scrapbooking kommer att ha nyårs-CC (Cyber Crop) från den 26 december och in på det nya året. Det betyder att de publicerar utmaningar och tävlingar varje dag på hemsidan, som man sedan lägger in i deras Galleri om man vill delta i tävlingarna. Jag kan alltså sitta och scrappa hela dagarna om jag vill.  

God natt mina vänner <3

 

Att bli gammal.

Av , , 8 kommentarer 11

Det är inte lätt att bli gammal. Sinnena sviktar och det vardagliga livet kan bli riktigt komplicerat. Jag fick mig en tankeställare i dag i kassakön på ICA Ålidhem.
En äldre man hade handlat för 200 kronor och gett den unga tjejen i kassan 100 kronor och undrade om han inte skulle få något tillbaka. Hon försökte förklara att han gett henne för lite pengar, att hon behövde ytterligare 100 kronor. Han sa att han inte hade mer pengar och undrade återigen om han inte skulle få något tillbaka. ”Och så hör jag så dåligt”, sa han. Kassatjejen reste sig då halvvägs och pratade högre så att han skulle höra. Samma rundgång mellan honom och henne. Då tog hon ut kvittot och skrev på baksidan så att han kanske skulle förstå vad hon ville. Till slut förstod han och undrade om hon inte kunde skriva upp hans skuld. Det kunde hon inte göra och sa att han skulle plocka bort det han inte absolut behövde, så skulle hon slå in de resterande varorna på nytt. Återigen samma rundgång mellan henne och honom. Det hade som knutit sig i hans hjärna.

Det var lång kö till kassan och jag smet över till en annan kö och bad killen som satt i den kassan att gå och hjälpa sin kollega. Då hade det plötsligt löst sig för mannen. Den unga kvinnan som stod bakom honom i kön hade betalat hans skuld och han hade fösts ur vägen. Han förstod inte själv vad som hade hänt, utan stod villrådig framför varorna han förväntades packa. ”Kan jag ta de här?” frågade han. Kvinnan som hade betalat förklarade att allt var ok, allt var betalt och han kunde ta sina varor och gå hem. Nu var den stackars mannen helt förvirrad och upprepade hela tiden ”Kan jag ta de här?” Då ingrep killen i min kassa, vinkade till sig en ledig kollega på golvet och bad honom hjälpa mannen att packa varorna. Kollegan sattes snabbt in i situationen och så blev det hans roll att förklara att allt var betalt o.s.v. Han packade varorna i två kassar, placerade dem på mannens rollator och följde med honom ut genom dörren…

Vi får hoppas att mannen hittade hem. Jag vet inte om han är en känd kund på ICA, men jag måste säga att jag blev imponerad över hur han blev bemött av ungdomarna. Inga otåliga tonfall, inga skratt bakom ryggen, bara tålamod och respekt. Kvinnan som hade betalat hans skuld verkade ha bråttom, men tog sig ändå tid att förklara för honom flera gånger att allt var ok innan hon hastade iväg. Hennes blick var allvarlig och lite ledsen.

Jag har känt mig nedstämd hela kvällen. Min kompis kom och åt middag med mig. Jag gjorde en ’Karelsk höstgryta’ med bitar av grisytterfilé, rödbetor, gulbetor, morot, lök och lite strimlad vitkål. Den kryddades med salt, svartpeppar, ett lagerblad och fyra kryddnejlikor. Vi åt grytan med kokt potatis och en sallad på vitkål och rödkål. Rustikt och gott.
Kompisen kom inte tomhänt. Hon hade både hemlagade köttbullar och fläskpannkaka med sig. Två maträtter jag inte kan göra. Har jag sagt att jag har världens bästa kompis?

God natt mina vänner <3

 

 

VASAPLAN Nr 13, 2012.

Av , , 5 kommentarer 7

 

Vasaplan nr 13, 2012, tidningen till stöd för utsatta människor i Umeå, har kommit ut med ett extratjockt julnummer. Vid Lucia var det tre år sedan det första numret kom ut. Försäljningen ökar stadigt och nya medarbetare tillkommer hela tiden.

 

Temat för detta nummer är ’identitet’, vad består vår identitet av och hur skapas den? På omslaget ser vi fina Samuel Ljungblad, umeåbo som hittat sin själ i gospelmusiken. Jag missade tyvärr hans julkonsert här i Umeå.

 

Tvillingsystrarna Lisa och Frida, porträtteras så här fint på ett dubbeluppslag.

 

Hur skapar man sin identitet som tvilling? Lisa säger att hennes identitet finns i kvinnor runt henne; mamma, syster och dotter.  ”Jag finns i förhållande till andra”, konstaterar hon.

Frida säger också att identitet är något som skapas i förhållande till andra. ”Man ser, lär, imiterar, ratar och gör sitt eget jag”, säger hon.

 

Förutom att relationer är viktiga för skapande av identiteten, är ens bakgrund, ens historia, ens språk m.m. viktiga faktorer. Det skriver Mirjana Amovic, som kom till Sverige från Bosnien, om. Hon förlorade sitt land, sitt språk, hennes utbildning gällde inte i Sverige, inte heller hennes körkort.

 

Jag tycker ni ska köpa den här tidningen, för den innehåller många intressanta artiklar och berättelser som verkligen får en att tänka till. Jag har gått i två dagar nu och funderat över min egen identitet, som ju ni som känner mig och har läst min berättelse kan förstå.

 

Utanför Viktoriagallerian brukar försäljaren stå, på helgerna utanför Coop Forum. För 40 kronor får ni en tidning som garanterat kommer att engagera.

 

Ha en bra tisdagskväll <3

 

Ännu en osannolik historia.

Av , , 6 kommentarer 7

I dag läste jag en liten notis i Vk om att en busschaufför hittat en borttappad plånbok vid sin rutinkontroll av bussen. I plånboken fanns det en lapp med kontaktuppgifter till ägaren, så det var lätt för busschaufören att ta kontakt direkt och återlämna den. Har ni kontaktuppgifter i era plånböcker? Alltså en lapp med ert/era telefonnummer på? Det vore kanske något att tänka på.

 

Jag kom att tänka på en osannolik historia när jag tappade en pytteliten grej på bussen. Jag har berättat den förut, men det var nog på min andra blogg.

I mars 2006 halkade jag och föll och slog knät och underbenet längs med en vass trottoarkant. För att kunna ta mig hem från akuten, var jag tvungen att köpa ett nytt par kryckor. Jag hade ett par kryckor hemma, men de här kom med broddar och de behövdes verkligen.

 

När jag kom till jobbet några dagar senare upptäckte jag att jag hade tappat den ena lilla vita pluppen på fjädern jag skulle trycka in för att fälla upp broddarna.

(Man ska klämma ihop fjädern med tummen och pekfingret)

 

Utan den lilla pluppen som skydd var det omöjligt att fälla upp och ner broddarna, för det fanns bara en metallpigg som man skulle pressa fingret mot.

Jag var omåttligt irriterad över att jag tappat den lilla pluppen, för jag kunde inte komma på vad jag skulle kunna ersätta den med. Jag hade ett svagt minne att kryckan fastnat i elementet i bussen, så jag ringde bussbolaget och beskrev mitt dilemma. Jag ville alltså att de skulle leta efter en 1 cm lång plastbit i buss nr 5 som avgått från Ersboda kl xx.xx. Jag beskrev noga var jag hade suttit. Efter en stund ringde de upp och sa att busschauffören hade inspekterat bussen vid ändhållplatsen, men inte hittat något. Ingen hade väl förväntat sig något annat heller.

 

Dagen efter tog jag samma buss vid samma tid på morgonen. När den kom till hållplatsen noterade jag att det var samma buss som dagen före… det var en dekal eller en reklam jag kände igen på sidan av bussen. Ett svagt hopp föddes att jag kanske kunde hitta min lilla plupp, kanske fastkilad under elementet. Jag gick på bussen, drog mitt kort och tog två steg längs mittgången och vad tror ni jag såg på golvet? Jojomen, min lilla vita plupp bland en massa gruskorn och precis mitt för den plats där jag hade suttit. Jag tog upp den, höll den högt mellan tummen och pekfingret, satte mig bredvid en främmande dam och berättade sagan om den förlorade pluppen.

 

Hur sannolikt är det att man hittar en liten plastgrej 24 timmar senare, en stackars plupp som många hade trampat på, klivit över och nonchalerat?

Sen kan man ju undra om de inte städat bussen under natten? Min teori är att pluppen fastnat under elementet och sedan rullat ut på mittgången av bussens skakningar.

 

När en av mina vänner senare behövde låna mina kryckor, höll jag ett långt förmaningtal att hon absolut inte fick tappa plupparna. Jag limmade fast dem och de har klarat sig (Peppar, peppar… ta i trä).

 

Ha en skön måndagskväll <3

 

 

Men se det snöar…

Av , , 4 kommentarer 5

Nu har det snöat nästan oavbrutet i två veckor. I dag fick jag knappt upp min balkongdörr. Jag måste köpa en liten skyffel, så jag kan kasta ner snön från balkongen. Jag är inte van att ha en så öppen och oskyddad balkong, på Vargvägen hade jag ju både tak och sidoväggar på balkongen.

 

I dag har jag träffat min tjejgrupp. Jag blev både upphämtad och hemkörd, så jag har knappt varit utomhus. Vi hade trevligt som vanligt. Både allvarliga och mer lättsamma samtal. Vi blev bjudna på broccolisoppa med sting och chokladfyllda bakverk med fruktsallad till kaffet. Mums!

 

I går kväll bestämde jag att jag inte får gå och lägga mig innan jag hittat vimpeln med GOD JUL som jag scrappade i fjol. Klockan blev nästan 03.00 innan jag hittade den längst ner i en låda som jag letat i två gånger förut. Har jag sagt att jag är envis?

Nu hänger den på min dörr i stället för en julkrans. Hoppas mina grannar blir glada över hälsningen.

 

Ha en trevlig söndagskväll <3

 

 

Dystra tankar.

Av , , 6 kommentarer 6

En skolmassaker har återigen inträffat i USA, med flera döda och skadade barn. De barn som kom undan har fått djupa sår i själen som kanske aldrig läker helt. Helt ofattbart att sådant kan hända, att någon blir så desperat att han går in i en skola och skjuter vilt omkring sig. Även den här gången tog gärningsmannen sitt eget liv efteråt. Mina tankar går till alla skräckslagna barn och alla föräldrar som mist sina barn.

 

Lite närmare rent geografiskt mister ett par föräldrar sin 22-årige son, sen han åkt ut på isen med sin motorcrosscykel. Isen brister och han blir liggande i det kalla vattnet. Hjälmen håller huvudet ovan vattenytan, men det hjälper inte då kroppen kyls ner snabbt. Mina tankar går till hans föräldrar.

 

Vk har haft två stora artiklar om gamla människor som får ligga och dö ensamma på våra äldreboenden. Personalen räcker inte till och budgeten tillåter inte att man tar in extravak. Är vi inte ens värda lite mänsklig närhet i livets allra sista minuter? Jag har inget emot att leva ensam, klara mig på egen hand, men jag vill INTE dö utan att ha någon hos mig.

 

Förlåt mig för alla dystra tankar. Min ’halleluja-moment’ i torsdags gick fort över.

 

Men det händer trevliga saker också. 
”Äntligen”, ropade mannen som brukar sälja tidningen VASAPLAN  när han såg mig på Coop i dag. Ett nytt nummer med fina Samuel Ljungblad på omslaget har kommit ut. Skriver mer om tidningen i morgon.

 

I morgon är det tjejträff och jag ser fram emot det.

 

Här är det senaste julkortet jag scrappat.

 

God natt mina vänner <3

 

Presentation

//nybild

 
Sysselsättning:  Pensionär

Födelsedag: 20 mars. Typisk fisk.

Familj: Min dotter Johanna och barnbarnet Ronja.

Bor: I en liten tvåa på Älvans väg, Tomtebo.

Bil: Nej, har inte ens körkort.

Husdjur: Nej, är tyvärr allergisk mot alla djur med päls.

Lyssnar på: Finsk tango och evergreens.

Ser på TV: För mycket ibland.

Favoritmat: Fisk och skaldjur.

Intressen: Människor, att läsa och skriva, fotografering, scrapbooking, akvarellmålning.

Bästa egenskaper: Tålmodig; vågar ta konflikter.

Sämsta egenskaper: En hopplös nattuggla; kanske för utlämnande ibland.

Irriterar mig på: Jantelagen och översittare.

Motton: Amor vincit omnia;
Lite civil olydnad kan ibland vara bra.

Okänd talang: Jag har varit en hejare på att dansa grekiska folkdanser.

Övrigt: Under kategorin 'Den långa resan' har jag skrivit ner min berättelse om mina år som finskt krigsbarn i Fåglum, Västergötland. Gå gärna in och läs den.

'Den långa resan' ligger också i sin helhet på www.poeter.se/marja, där jag även publicerat dikter jag skrivit. Dikterna ligger under fliken 'Läs gärna'.

Mail:
[email protected]

Instagram:
@marjagranqvist

 

Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se