En bukett gula krispiga tulpaner med krulliga blad har jag fått i dag.

En f.d. arbetskompis har varit här på fika. Förr träffades vi varje dag, numera alltför sällan. Trevligt var det i alla fall.

I går var det knökfullt i containern för pappkartonger.

Jag hade tre kartonger, två kassar plast och glas, samt gåstavarna att släpa på till återvinningsstationen. Det är inte alls lång väg, men kartongerna var motsträviga. Jag tyckte jag tog ett bra tag om dem, men de gled hela tiden ur mitt grepp och sedan fick jag samla upp alla från gatan och så rasade de ner igen. Jag fick stanna hela tiden och böja mig ner och samla upp dem. Ingen erbjöd mig hjälp, de som kom emot mig tittade diskret bort och gick förbi. De kanske höll sig för skratt. Till slut kom jag på att jag kunde ju släpa den största kartongen efter mig i snön. Kreativt, eller hur?

Sen gick jag min vanliga runda. Måste ju hälsa på snögubben. Han mådde bra och hade fått en minikopia av sig en liten bit bort. En glad liten kille.

Ha en trevlig måndagskväll <3

I dag har jag skruvat igen. Den lilla pallstolen och byrån med korgarna till hallen. De kommer att bli fina ihop, lite samma stil trots att de är köpta på olika ställen. Visst märker man att Ikea är proffs på monteringsbeskrivningar, medan Jysks underleverantörer litar på att den som monterar kan tänka själv. Jag var då glad för min lilla skruvdragare, för det var en himla massa små skruvar till de tre korgarna i byrån, 3×8 närmare bestämt. Dessutom lyckades jag montera fel ett par gånger och då var det bra att få hjälp att skruva åt andra hållet för att göra om, göra rätt.  

I morgon blir det storstädning och omstajling i hallen. Fortfarande ingen lampa i taket dock. Suck!

Dagens ord i gårdagens Vk:

”Dumheten är den egendomligaste av alla sjukdomar. Den sjuke lider aldrig av den. Det är de andra som lider svårt.”
(Paul-Henri Spaak, belgisk politiker.)

Ha en trevlig lördagskväll <3

En hjärtevarm kram på Alla Hjärtans Dag till alla mina fina läsare. Ni betyder mycket för mig.

Min dag har varit seg… gråmulet ute, sömnlös natt med kramper i magen, avbokat tandläkarbesök… väljer mellan vattengympa och akvarell i kväll och det blir akvarell.
I morgon tar vi nya tag.

Kramar <3<3<3

Någon hade lämnat kvar sin minneslapp på kundvagnen. 1 mjölk, 1 fil, mat… så praktiskt, precis vad jag också skulle ha.
Jag lämnade kvar lappen till nästa kund.

I dag har jag gått omkring i ultrarapid med dammtrasan och plockat undan alla mina pysselgrejer som legat framme ända sedan nyår. När det blir för rörigt börjar jag må dåligt och då är det bäst att röja undan allt in i skåpet. Jag har ju ett helt klädskåp för mina grejer, så det är inga problem. Började fundera om jag skulle inreda ett hörn i sovrummet till pysselhörna. Ett bord och öppna hyllor…

På kvällen skulle jag gå på en föreläsning om arkitekturen i Barcelona, men när jag kom dit fick jag veta att den var inställd. Så försmädligt. Jag som hade sett fram emot att få uppslag inför resan. Nu får jag läsa in mig på egen hand.
En liten utflykt blev det i alla fall så där på kvällskvisten. På väg tillbaka till bussen gick jag förbi den här ensamma handsken, upphängd i gallret. Vad konstig den ser ut på bilden. Fast bilden blev ju bra för att vara tagen i mörkret. Inställningen är på svart-vita bilder.

I min frys ligger en enportionslasagne med mozarella från Coop. Vad ska jag göra med den?

Ha en trevlig tisdagskväll <3

Typisk måndag i dag. Jag blev på dåligt humör när jag missade bussen för att snöskopan stod i vägen för mig. Okej, det är ju bra att snön skottas undan och körs bort och det kommer alltid en ny buss efter 10 minuter, men ändå…
Jag hade tänkt promenera till Ålidhems centrum, men när jag kom ut och såg snömodden insåg jag att det skulle bli två steg framåt och ett steg bakåt, plus ont i ryggen i morgon. Det får bli trappträning i stället i dag eftersom jag har bokat tvättstugan.

Jag hatar trottoarer som sluttar ner mot gatan nu när det är så här halt. Var gång jag ska stiga av bussen får jag flash-backs från den traumatiska upplevelsen för ett par år sedan, då jag halkade och gled ner under bussen. När det är halt glider bussen en bit från trottoaren när den stannar och förra veckan tittade jag ut genom mittdörren och gick sedan fram till chauffören och bad att få stiga av där framme. Hoppas hon förstod min korta förklaring…

I går var det en sådan där dag när jag kände för att gå ner och skrika över sjön. Min kompis snögumman var borta och en ny snögubbe stod på plats. Vilka kreativa människor det finns. Den här gubben skrek definitivt inte, utan såg verkligen nöjd ut med tillvaron. Eller hur?

Honom kan jag nog bli vän med. Kanske dags att sluta skrika.

I går scrappade jag två kort till Alla Hjärtans Dag och de for iväg tillsammans med mycket kärlek med posten i dag. Visar dem kanske senare.

Ha en trevlig måndagskväll <3