Marja

Den långa resan.

När det ena ger det andra.

Dikt av Berit Österberg:



" På väg till toa städar jag.
När jag går genom vardagsrummet
vattnar jag blommorna, sopar undan i öppna spisen, viker ihop tidningarna.
På väg genom köket ger jag hunden mat, plockar undan koppar, sätter på kaffet.

I hallen rättar jag till mattan, lägger vantarna i lådan.
I badrummet äntligen. Jag plockar ihop torra kläder, byter handukar. Slår på tvättmaskinen och så sätter jag mig på toaletten.
Medan jag sitter där torkar jag av golvet."

Det blev kanske inte riktigt som i dikten för mig i går, men det där att det ena ger det andra känner ni väl igen?

Jag skulle ju gå till sopstationen med förpackningar och drog fram korgen jag har dem i under diskbänken. Då uppenbarades att flaskan med flytande skurmedel som står där nere hade vält omkull och lite av innehållet hade flutit ut. Ett bra tillfälle att städa i utrymmet under diskbänken, tänkte jag och plockade ut allt som fanns där. Torkade av skåpgolvet, kröp längst in och inventerade spånkorgen med vaser, glasburkar och blomkrukor. Började sedan ställa in allt igen och fick tag i kartongen med salt till diskmaskinen. Kanske lika så bra att fylla på. Fyllde på både salt och spolglans i diskmaskinen och fick syn på filtret i diskmaskinen. Lika bra att ta lös det och spola rent. Sen lyfte jag blicken till filtret i spisfläkten. Kanske dags att torka av det också. Jajamen, fläkten torkades av och filtret hamnade i diskmaskinen för diskning. Spisen och ugnen var rena, men diskbänken behövde en ordentlig avtorkning, speciellt under diskstället. Då stötte armen i mikron. Javisst ja, den hade jag ju tänkt torka ur länge. Sagt och gjort. I ögonvrån såg jag kyl och frys, men då var det verkligen dags att gå ut. Jag hade ju faktiskt haft täckbyxorna på mig hela tiden.

Snart, snart, ska jag ta fram cykeln. Jag hade tänkt att lämna in den för justering av växlar och rundsmörjning. Fick ett tips i går att jag skulle gå till Öppen Gemenskap.

Ska man kalla detta för ’trekant’?

Ha en mysig fredagskväll <3

 

4 kommentarer

  1. Märta

    Ha, ha. Ja precis så där är det… oftast glömmer man bort vad jag egentligen skulle göra. Vilken tur att du hade täckbyxorna på dig så du kom ihåg vad du hade tänkt från början. Kram på dig. Trevlig helg.

  2. Ditte

    Tänk att i det du skrivit här, där kan jag också känna igen mig. Det ena ger liksom det andra, utan att man egentligen vet hur det gick till. Och du kom ju ut till sist….
    Kramar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.