Marja

Den långa resan.

Nostalgi.

Jag blev så nostalgisk när jag la in onsdagsbilden i morse.
Det där järnvägsspåret som vi sprang längs som barn, jag samlade växter till mitt herbarium på banvallen och så bron, det stora äventyret. Vi gick på syllarna i mitten med hjärtat i halsgropen. Det var läskigt att titta ner i vattnet och så kunde ju tåget komma. Syllarna var så nära varandra att man antingen fick trippa i springande takt, eller ta varannan i en konstig hoppstil.
Nu har man lagt två plankor mellan spåren, så i dag skulle det inte vara lika spännande .

bron

bron2

Nej, det skulle inte alls vara spännande att springa där i mitten, för det går inte ens några tåg längre längs den här banan. Växtligheten tar över, inte minst den besvärliga gråbon.

bron3

bron4
När jag var i Finland för ett par veckor sedan, cyklade jag in till stan på cykelbanan längs järnvägsspåret och över bron längs gångbanan vid sidan om. Efter ett par dar fick jag ta en annan väg just på grund av gråbon.

bron5

bron6

Ha en trevlig onsdagskväll <3

4 kommentarer

  1. Marja Granqvist (inläggsförfattare)

    Tack snälla du! Det blev faktiskt många bilder att ha som minne. Jag kommer nog att scrappa några till mitt nostalgialbum. Kram

  2. Ditte

    Att vara nostalgisk är ju att en stund befinna sig i de tankar och drömmar som kanske har prägla oss tidigt i livet. Och bilderna är så fint tagna och innehåller så mycket känsla….
    Skönt att då och då blicka bakåt, stanna där en stund för att sedan hoppa till nutiden.
    Jag fastnar då och då också i nostalgiska tankar och gläds åt och med dem.
    Kramar!

  3. Marja Granqvist (inläggsförfattare)

    Det jag kände där på bron, syns tydligt i bilderna. 🙂 En nostalgi som ger mig ett sammanhang i mitt eget liv. Kramar

Lämna ett svar till Marja Granqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.