Marja

Den långa resan.

Saved by the dog.

I helgen ordnade jag upp i mitt förråd. Jag fick ett av de mindre förråden och det är kanske bra, för jag försöker ju att inte ha för mycket grejer. Nu ville jag ha in cykeln, så jag tog ut allt och packade in det igen ordentligt och fick plats med cykeln när jag vinklade framhjulet i 90 graders vinkel. Ordning och reda.

I går for jag till Myrorna med det som blev över, bl.a. min gamla plastjulgran. Där har de verkligen gjort om och fått en jättefin ordning. Allting är utställt överskådligt och trevligt. Eller vad säger ni om detta fönster med retrokläder och prylar?

myrorna

Sen gick jag till Willy:s. Jag skulle bara köpa mjölk och lite frukt, men kom ut med två tunga matkassar. Jag såg att bussen kom och övervägde om jag skulle springa med kassarna. Tänkte främst på hur löjligt det skulle se ut. Jag småsprang i alla fall och hann tack vare en hund som vägrade gå in i bussen. Det har jag aldrig varit med om tidigare. Det var en fin Golden, som helt sonika satte sig ner på trottoaren framför ingången. Matte blev tvungen att hoppa ut igen och låta mig gå ombord. Jag försökte locka på hunden och tänkte att den kanske skulle bli nyfiken, men den satt lugnt kvar. Till slut sa chauffören att han måste fara. Undrar vad det handlade om.

I dag hade vi lunchmöte med bostadsrättsföreningen på HSB och tog 2014 års budget. Det gick bra. Sen skulle jag på akvarellmålning i kväll, men fick ett mail att vår lärare hade brutit benet och opererats. Hon trodde hon skulle vara i gång om två veckor när vi ska träffas igen. Jag fick plötsligt en hel massa oplanerad tid och vad gjorde jag? Absolut ingenting. Jo, jag läste en fin dikt av
Dan Andersson, skriven 1919.

Jag har mod att möta mänskor,
stilla, sorgsna, veka mänskor,
de, som tysta bära bördor,
tunga, hemliga och heta.
Jag har mod att se med kärlek
in i deras skrämda ögon,
jag har mod att trösta dem, fast
själv jag utan tröst och vila
släpar steg för steg mot mörkret.

 

Ha en fin onsdagskväll <3

 

 

4 kommentarer

  1. Ditte

    Vilken fin dikt! Förr läste jag ofta Dag Andersson men nu var det länge sedan.
    Och skönt att få lite tid över så där, inte dumt alls.
    Jag lämnar ofta in saker till Myrorna eller Stadsmissionen och det är fint att det jag inte behöver kommer till nytta. Vad fint de gjort i lokalen hos Myrorna i Umeå. Är det fint skyltat vill nog flera också handla.
    Kram!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Dikten föll upp när jag öppnade boken. Många av Dan Anderssons dikter är ju ganska långa, men den här är kort och koncis och jag läste den ofta med mina elever. Kram 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.