På Spanarens blogg hittade jag en rolig utmaning. Man skulle skriva en dikt/berättelse på meningen ’Kvinnan i den röda sportbilen’. Den skulle skrivas spontant och på kortast möjliga tid.

På en minut skrev jag en sammanfattning av mina tre dikter i serien ’Mitt hjärtas längtan’ i hennes kommentatorsfält.

Jag är kvinnan i den röda sportbilen,
som sitter och väntar på dig
som jag så gärna vill ska komma.

Finns du kanske där bakom hörnet?
Eller långt, långt borta,
kanske på andra sidan havet?

En lätt vindpust
smeker min kind
och jag känner.
Du är här!
Mitt hjärtas längtan.

Så det kan bli… Visst är det tillåtet att plagiera sig själv?

I dag har jag varit på möte med HSB. Vi förbereder oss för årsstämman och i år ska vi anta nya stadgar. Vår ordförande kunde inte gå på informationen, så jag fick gå och nu erbjöd jag mig att ro hela proceduren i land. Det är lite (onödig?) byråkrati kring ärenden som berör stadgeändringar. Men jag har tid att fixa med detta och så tycker jag att det är kul på något sätt. De andra tyckte det lät roligt när jag sa att jag gillar de nya stadgarna, för de är skrivna på förståelig svenska och det är luft mellan raderna, så man orkar läsa dem. Jag tror det bor en liten byråkrat i mig.

Ha en lugn onsdagsnatt <3