Varför, varför började jag titta på Bron? Jag har inte sett de två första omgångarna, jag tror jag tittade på det allra första avsnittet och bestämde mig för att det inte var något för mig. Jag gillar inte blodiga mord och jag är faktiskt rädd för ondskan i den fiktiva formen. Jag ser inte charmen i att en massa människor dödas på ett bestialiskt sätt, inte ens för en intrikat kod och jag tycker polisen Sara inte är trovärdig i sin diagnos. Jag ser bara ett respektlöst slöseri med människoliv och lyteskomik.
Men nu måste jag se det sista avsnittet och sen blir det inte fler säsonger.

Jag föll för pressen att ALLA tittade på Bron. Att ALLA måste titta på Bron, eftersom det nästan blivit kult. Att jag inte ville känna mig utanför. Att jag inte ville känna mig mindre intellektuell än andra.
Men nu har jag lärt mig. Jag ska gilla ’Så mycket bättre’ och se på hemmafruarna i Hollywood, Miami och Orange County och skita i vad andra tycker om det.

Den här dagen har varit seg. Jag steg upp, åt frukost och satt och tittade ut på gråvädret och hade lätt kunnat gå och lägga mig igen. Det blev en kort tur till Ålidhem för att fylla på i kylskåpet, eftersom jag är upptagen varje dag/kväll veckan som kommer. Varannan vecka ligger alla mina varannanveckoaktiviteter den här hösten. Varannan vecka är nästan tom.
Jag tog en kort promenad i duggregnet bland husen på Ålidhem och letade efter cykelskydd av en viss modell. Jag hade tänkt ta kort på dem eftersom vi håller på och planerar sådana på våra gårdar. Efter en stund konstaterade jag att jag hade gått åt fel håll, så det blev mission not completed.

Umeå kommun har inte haft råd med den sedvanliga ljusfestivalen på ett par år, men Bostaden har satt upp röda fasadbelysningar på Ålidhem. När det är mörkt är hela väggen röd.

Sen har man också satt ljusslingor i en massa träd över hela området, som lyser upp så fint.

God natt mina vänner <3