Mitt nästa projekt blir att göra en sån här av en enkel vit mask. Den ska få hänga på väggen i min hall och så kan jag ta på mig den när jag är arg och dansa omkring så bjällrorna plingar.

Nu är jag är så trött på mantrat om ’3-månadersregeln’. I dag fick jag åter höra på tal om tiggarna i Umeå…’jamen, de får ju bara vara här i 3 månader’… OCH… undrar jag då?  Vet du varför det just är 3 månader? Vet du vem som håller koll på tiden? Vad tror/hoppas du händer? Att de åker hem och inte återvänder? Att mantrat 3 månader är ett sätt att bli av med dem? Som en trollformel… vi knäpper med fingrarna och de försvinner? Vi blir av med ’problemet’?
Jag får inga svar.

Förr fick man en stämpel i passet, som visade när man rest in i landet. Under en lång tid har man inte ens behövt visa pass när man rest inom EU. Nu måste man visserligen visa giltig ID-handling vid gränserna och vakterna fotograferar den ibland, men det är ingen myndighet som håller koll på att du åker ut ur landet efter 3 månader. Du kan i princip vistas hur länge som helst i Sverige, förutsatt att du har pengar till uppehälle, ordnar ditt boende och inte begår brott. Du får alltså vistas i Sverige som ’turist’ i tre månader och längre om du har ’försörjning’, d.v.s. inte ansöker om socialbidrag. Antingen har du ett jobb, någon som försörjer dig eller pengar på banken.
Tiggarna söker inte socialbidrag, däremot har kommunen bestämt att tiggeri inte är en försörjning.

Jag jobbade på kommunen när den fria rörligheten introducerades i EU. Till en början var det arbetssökande som var registrerade på arbetsförmedlingen i sitt hemland som hade rätt att komma och söka jobb under 2 månader. Under tiden hade de rätt att få arbetslöshetsbidrag i Sverige.
Senare kom ’kärleksinvandringen’… ungdomar åkte ut i Europa, blev förälskade och ville ta hit sin kärlek. Ofta var det studenter utan egen inkomst. Jag fick flera gånger förklara reglerna… att någon måste stå för försörjningen och att man trots EU måste söka uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Det var många föräldrar som fick vara generösa, både med husrum och uppehälle, för den grundläggande tanken var att ingen skulle komma till Sverige för att söka socialbidrag. 

Vill man stanna i Sverige och arbeta, måste man ha ett svenskt personnummer. Utan det är det kört. Skatteverket kan inte registrera dig, du kan inte öppna ett bankkonto, inte utnyttja sjukvården m.m. Dessutom måste du ha en adress som godkänns av skatteverket, de skickar ex inte post till postboxadresser. Att hamna i ett Moment 22 är inte alls ovanligt, ex utan bostad – inget arbete, utan arbete – ingen bostad.

Så det här med tiden är inte det väsentliga. Ex. en tysk student med pengar på banken kan resa runt i Sverige hur länge som helst. Han kan bo på hotell, i tält/husvagn, hos kompisar, jobba lite mot mat och husrum på ett fjällhotell osv. Han kan uppsöka sjukvården vid akut behov och så länge han kan betala för sig och inte begår brott, är det ingen som frågar efter hur länge han har varit i Sverige.

Så nu får ni som tjatar om 3-månadersgränsen sluta med ert tjat. Faktum är att ni inte vill ha tiggarna i Umeå. Ni vill att de ska åka hem till sitt där vi inte behöver bli påminda om deras existens. ’Det vi inte ser finns inte’.
Vore det då inte bättre att i stället för att lägga så mycket energi på all denna ovilja, visa lite tillmötesgående och vänlighet. Kommunen är ingen bra förebild här, men titta på vad kyrkorna och de frivilliga organisationerna gör. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Och viktigast av allt, sluta förtala tiggarna. Det har de inte förtjänat.

Ha en lugn lördagsnatt <3