Marja

Den långa resan.

Speedad av hostmedicinen?

skywatch7

Nej, det blev ingen bra bild på den hotfulla solnedgången i går kväll, men däremot en fin bild på soluppgången några timmar senare. Kl 3.30 närmare sagt. Himlen var fortfarande mörk, men solen kämpade sig upp i alla fall.
Nu är det definitivt inte mörkt mer än ett par timmar per natt och jag har svårt att hinna lägga mig innan solen vaknar. I går försökte jag gå i säng i tid, men hade hjärtklappning på grund av att jag sugit i mig för mycket Bricanyl. Jag var lite upprörd också, för jag hade kastat iväg ett mail till förvaltaren på HSB om dålig städning, kass gräsmatta m.m., samt även skrivit ett mail till en boende som inte fattar att han inte får ställa sina cyklar och andra grejer i gången utanför förråden på vinden. Jag blir så arg över mentaliteten att regler, och här säkerhetsregler, är till ”för andra men inte mig”.

Jag kunde ju inte somna, utan fick gå upp, lösa korsord, äta lite vattenmelon och fotografera den fina soluppgången ute på balkongen i nattlinnet.
Jag hann sova ett par timmar innan förvaltaren från HSB ringde… jag borde ju ha fattat att han skulle ringa så fort han kom till jobbet och läste mitt mail. Håhå jaja… vi ska träffas på torsdag och diskutera gräsmattan osv.
Sen ringde jag HSB och bad att vaktmästaren skulle ringa mig… han har hemligt nummer nämligen. Han ringde nästan med det samma och vi diskuterade situationen i förrådet och gräsmattan. Jag vill ju ha stöd i det jag gör.

Senare på dagen mailade jag vår nya ordförande för att få ytterligare stöd för mina planer och vi kom överens om en strategi. Och där fick jag en déjà-vû från projektet som jag jobbade så hårt med och som gick i stöpet förra våren. Nu får jag sakta ner på farten.

Man skulle tro att jag är frisk när jag håller på och styr och ställer igen, men jag hostar så jag nästan kräks och det kan ju vara att jag blir lite speedad av hostmedicinen. I alla fall tycker jag synd om granntjejen som har sitt sovrum vägg i vägg med mitt, för jag tror hosta hörs ganska bra på natten. Och jag är inte särskilt diskret när jag sätter i gång.

Solen sken i dag, men vinden var iskall, så det blev ingen promenad ner till sjön. Var ute lite på balkongen och grejade i stället. Någonting hade hänt med den fina lobelian som hänger på balkongräcket. Den var alldeles tilltufsad och flera stjälkar var avbrutna. Jag bor ju på andra våningen och det blåste inte särskilt i natt, så jag funderar om det kan vara en fågel…? Jag tog in de brutna kvistarna och satte dem i små flaskor. Så tråkigt, för den var så fin och stark.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

2 kommentarer

  1. Ditte

    En vacker soluppgång blev det ! Fint foto! Trist med din hosta och den gör ju att du inte blir utvilad. Bra att du reagerade på det du ser inte fungerar och förhoppningsvis blir det bätter. Människor som inte bryr sig om de regler som finnns ta så mycket kraft….Puh!
    TRist med lobelian med kanske har fåglarna varit där och roat sig.
    Önskar dig god bättring!
    Kram!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Hostan börjar bli bättre, men det är fortfarande höga halter pollen i luften enligt rapporten, så jag håller mig lugn och inomhus mestadels. 🙂
      Kram!

Lämna ett svar till Marja Granqvist Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.