I morse såg jag att jag hade fått en ny snöhög uppskottad bredvid den andra och nästan lika hög som den andra. Det hade vräkt ner blötsnö under hela natten och snöröjarna hade haft mycket att göra på morgonen. Det fanns nya snöhögar åt alla håll jag tittade. Ingen sikt längre ut på gatan och på gården når snöhögarna snart till radhustaken.

Det är blötsnö, som smälter till stora sjöar… Just nu är det några minusgrader och när jag var ute med soporna, kände jag hur isigt och ojämnt det var att gå. Oj,oj!
Jag fick ingen tidning i morse och när jag ringde fick jag veta att man varit tvungen att avbryta distributionen på grund av vädret. Dagens tidning kommer i morgon i stället. Okej, jag godtar det.

Helgen har för övrigt gått i Littfestens tecken. Det har varit trevligt, men lite ansträngande med så mycket folk. Dels blir jag lätt klaustrofobisk och dels får man stå och köa länge för att komma in på de föreställningar man vill vara med om. Sen blir det huggsexa om sittplatserna och när man en gång fått en bra plats, kan man inte gå ut och kissa utan att bli av med den. En programpunkt är 45 minuter och sen har man 15 minuter att förflytta sig till nästa… eller så sitter man kvar.
På fredag em parkerade vi oss i Studion och satt där i tre timmar. Vi fick bl.a. veta att det går att skriva dikter på tre språk… svenska, engelska och samiska… eller engelska, gaeliska och samiska. Funderade på om jag skulle våga mig på att skriva/översätta mina dikter till finska eller engelska. Vet inte riktigt. Dagens höjdpunkt var min ungdoms provokatör Jörn Donner, nu 86 år gammal. Han kom med sin son Rafael, som han skrivit en bok tillsammans med. Jag köpte boken och fick den signerad av båda två. Den heter ’Innan du försvinner’ och består av 14 brev mellan far och son. Skall bli intressant att läsa den. TV var där och filmade för Babel, så ni har kanske sett en del av samtalet på scenen.

Man blir trött av att sitta och lyssna, så vi bestämde att det fick räcka och gick ut och åt gott.

På lördagen var vi tidigt i farten och skulle gå till Idunteatern, men när vi satt utanför och såg hur folk vällde uppför trappan och ställde sig i kö, kände vi att det blev för mycket och valde att gå ner till Studion igen. Vi lyssnade på Bengt Pohjanen, sedan på Ebba Witt-Brattström, som berättade om Alfhild Agrell och hennes nyutkomna noveller mellan 1879 och 1919 och Stina Ekblad läste ur ett par noveller. Väldigt intressant och underhållande!
Lördagens höjdpunkt var Malin Lindroth, som berättade om sin bok ’Nuckan’. Så intressant om den ensamma kvinnan.

Vi var båda nöjda med årets Littfest. Både min kompis och jag är trötta och ledsna, men det var skönt med lite förströelse.

Ha en lugn tisdagsnatt <3