I dag gick jag ner till sjön. Vädret var fint… temperaturer runt nollstrecket och solen tittade fram lite försiktigt. Det var förstås väldigt halt, men jag hade broddar och gåstavar, så det gick bra. Gick min vanliga väg genom skogen, en bit längs skogsvägen och ner till den stora sluttande gräsplanen. Det var is på sjön och där på andra sidan utanför Kyrkstugan, såg jag både barn och vuxna ute på isen. Jag skulle då inte ha vågat gå ut på isen.

Det hade hänt saker sen jag senast var där nere. Jag såg först en bländande vit snöhög… så vacker och ren. Snön uppe bland bebyggelsen är så smutsig och ful.

Men sen såg jag en annan hög, som gjorde mig djupt deprimerad.

En stor hög med jord och lera som tippats över kullen med DEN GAMLA FINA TRAPPAN OCH HALLONSNÅREN. Hur kan man göra så? Jag blev nästan överkörd av en stor lastbil som kom och tippade en last med lerjord. Hela den stora gräsmattan var täckt av is och på den en massa sand så att de stora fordonen kunde fara runt där.
Längre bort vid sjön har man börjat bygga det stora bostadsområdet som planerats länge och nu röjer man skog och gräver ut för grunder och materialet som grävs upp dumpas på denna gräsmatta som har varit ett populärt picnic- och rekreationsställe. Nu kommer ju platsen bli helt förstörd och innan det stora bygget är färdigt, har vi antagligen ett tjockt lager lerjord över hela gräsmattan. Fanns det då ingen annan plats? Antagligen valde man denna plats eftersom de stora bilarna kunde komma dit via skogsvägen och fick ordentligt med svängrum. Så synd att förstöra en vacker natur på det sättet. Jag sörjer verkligen den fina trappan som blev en del av en genväg för många, och hallonsnåren runt den.

Min kompis ligger på sjukhus och det har varit lite oroligt några dagar. Jag påverkas väldigt mycket och har svårt att fokusera på något överhuvudtaget. Därför var det så skönt att jag kom mig ner till sjön, trots den tråkiga upptäckten där. I morgon är det vattengympa… längtar som vanligt.

Ha en lugn onsdagsnatt<3