Vintern har kommit tillbaka. Min mobil vägrar ladda över bilder igen, så jag har valt en bild från förra omgången vintern var här. I går såg det precis likadant ut nämligen. Blötsnö på träd och buskar. I dag sken solen så underbart och jag tog en omväg via skogsvägen från Coop. De bilderna får jag lägga upp i nästa inlägg. I dag var en perfekt vinterdag.

Det är ett tag sen jag skrev något, för jag har haft fullt upp. Min kompis var bara hemma ett par dagar från sjukhuset, när hon fick åka in igen. Nu ligger hon kvar och mår inte alls bra.

Själv har jag också varit en vända på sjukhuset… med hjärtflimmer. Under ett och ett halvt år har jag haft episoder med hjärtklappning, men när jag sökt för det har EKG varit normalt. Jag har väntat på att bli kallad på utredning i tre månader och när det började igen på tisdag kväll kände jag att nu får det vara nog och for iväg till Primärvårdsjouren för att ta ett EKG. Det visade tydligt förmaksflimmer och 145 i puls. Jag fick åka vidare till akuten, där de försökte få ner pulsen med mediciner och sedan blev jag uppkörd till en avdelning på Kardiologen och hamnade i rummet bredvid min kompis. Hade varit och hälsat på henne dagen före, så det kändes lite konstigt. Efter ett par timmar gick jag på toaletten och krystade (hade luft i tarmarna) och kände att hjärtat hoppade över i normal sinusrytm. Diafragman pressades upp och skapade en stöt. För övrigt tyckte de att det var konstigt att jag var så opåverkad… ingen yrsel, ingen huvudvärk och ganska lugn.
Jag hade en Holter EKG på mig, så de hade sett exakt tidpunkt på monitorn när hjärtat gick över i sinusrytm och det stämde med mitt toalettbesök. Sen åt jag frukost med min kompis, träffade en läkare och skrevs ut med blodförtunnande medicin och lite ändrade mediciner för hjärta och blodtryck. Jag måste äta blodförtunnande för annars kan de inte göra en convertering med el-shock om det skulle behövas vid nästa episod. Är ju inte så förtjust i det, men vad gör jag? Har egentligen inte förstått att min hjärtklappning har varit livsfarlig… hade kunnat få en stroke. Nu ska jag på ultraljud och uppföljande samtal om några veckor och har fått telefonnummer jag kan ringa till. När man väl kommit in i systemet, verkar det inte vara några problem. Jag är i och för sig inte orolig, för jag känner mig precis som vanligt.

Onsdagen blev lite seg, eftersom jag inte sovit en blund på natten, så jag missade akvarellmålningen. Men i går var jag på vattengympan och i dag har jag varit ute i skogen och sen sovit på eftermiddagen. I morgon ska jag försöka ta mig ner till sjön och se hur det ser ut med lerhögarna. I gruppen på Facebook fick vi kontakt med en kommunarbetare, som vi har kunnat kommunicera med. Det senaste budet är att man upptäckte att lermassorna innehöll för mycket naturligt svavel och inte var lämpliga att ligga så nära sjön. De skall alltså bort och annan jord skall forslas dit. Det skall bli en backe vid skogsbrynet bredvid kullen med trappan, så trappan ska bevaras och ängen skall vara kvar. Det var fler än jag som var oroliga för trappan, men både den och den lilla kullen har en gång i tiden bevarats ’för att skapa olika rum i naturen’. Det låter ju hoppfullt.

Ha en fin helg <3