Var rädda om er!
Det kommer att bli en annorlunda påsk i år. Jag kommer att få en ny matbeställing på måndag och har beställt lite sill, ägg, gravad lax och rostbiff till påskmat.
För övrigt fortsätter livet i isolering och oro. Jag försöker hålla vissa rutiner… har gått ut på en timmes promenad med gåstavarna varje dag, lagat mat, pysslat lite medan jag tittat på TV, hållit kontakt med omvärlden via telefon och sociala medier. I dag dog min telefon när jag var ute och gick och jag blev alldeles förtvivlad. Utan telefonen har jag ingen kontakt med yttervärlden, känns det som. Jag gjorde upp planer hur jag skulle ta hjälp för att köpa en ny telefon medan jag gick hem. Sen visade det sig att batteriet var urladdat. Jag laddade och startade dessutom om telefonen och nu fungerar den perfekt.
Lite omväxling har jag ändå haft. Vi i styrelsen gjorde en utvändig besiktning av husen i tisdags. Vi hittade lite skador på grunden och jag mailade till förvaltaren och bad honom komma och titta på dem. Jag hade en baktanke… ville ta upp det här med utemiljön med honom också. Jag skrev att jag kan träffas utomhus, inte ta i hand och på behörigt avstånd. Han kom direkt och vi hade ett bra möte. Min erfarenhet är ju att ett personligt möte är mycket bättre än ett meddelande per mail. Jag vallade runt honom och vi tittade på husen förstås, men jag kunde också visa våra problem med snöhögarna, skadade buskar och vår eländiga uteplats. Nu ska vi förhoppningsvis få grus i vår och kunna fixa till uteplatsen med blomkrukor m.m. Det känns bra att ha något att planera och se fram emot.
För övrigt verkar det som att den här isoleringen kommer att bli långvarig. Jag saknar verkligen möjligheten att hoppa på bussen och fara iväg och göra något roligt, men jag förstår att jag måste undvika alla risker. Jag behöver inte fara någonstans… maten kommer hem till dörren, jag kan beställa medicin hem till brevlådan och låna om mina biblioteksböcker på nätet. Allting löser sig. För flera år sedan pajade min kyl och frys dagen efter jag kommit hem från en operation. Jag satt i sängen och ringde till Electrolux och förklarade min situation. De visste precis vilka skåp jag hade och vi gjorde upp en avbetalningsplan i telefonen. Två grannar kom och tömde frysen och på eftermiddagen kom Electrolux med nya vitvaror. Det mest pinsamma var att grannfrun fick städa upp det som fanns bakom och under skåpen. Jag var ju nyopererad och kunde inte göra något själv.
Min dotter som är lärare, jobbar på som vanligt och tror inte att högstadieskolorna kommer att stängas. Dessutom ska hon flytta i helgen. I Stockholm är ju situationen med coronaviruset väldigt allvarligt nu och jag ber henne vara försiktig. Barnbarnet sitter i Karlstad och studerar hemma. Exet får hjälp med mat av sin andra dotter och min kompis har två döttrar som hjälper henne.
Var rädda om er <3
Senaste kommentarerna