Marja

Den långa resan.

Livet går vidare.

Nu är det länge sen jag skrev här på bloggen och det betyder att jag har haft fullt upp. Ibland händer allt på en gång.

På måndag ringde vaktmästaren och jag började fundera om vi inte skulle klippa den delen av gräsmattan som varit avspärrad hela sommaren. Vi hade som en stor klöveräng i mitten och det nya gräset har delvis börjat växa. Sagt och gjort… jag gick ut och plockade bort avspärrningen och plockade så mycket vitklöver jag hann till en bukett åt humlorna på balkongen. Jag försökte övertala vaktmästaren att lämna en bit  av gräsmattan med klöver, men han ville klippa allt ordentligt.

Det blev en jättebukett med klöver, men även några andra ängsblommor, som jag alltså plockade ur gräsmattan. I går kväll satt jag på balkongen i kvällssolen och blommorna doftade bedövande sött och humlorna surrade runt glada och yra. Kom på att jag borde fixa ett vattenbad åt dem i år också. Och sen kanske det blir dags för ett insektshotell. Jag såg att de sålde fina sådana på Plantagen.

I pallkragarna växer det så det knakar. Några dagars regn gjorde att allt grönt bredde ut sig och nu väntar jag på blommorna. Vi har skördat sallad, mangold, rädisor och kryddor. I morgon ska jag rensa ogräs för första gången och så nya rädisor och vintersallad. Jag är så nöjd med odlingarna och har fått så mycket beröm av grannarna. Jag har märkt att allt fler går ut till bordet och bänkarna och sitter där och umgås, eller tar med grillen och grillar eller fikar. Praktiskt att grilla där och bara gå ett par steg till landet efter kryddor.

Jag skickade ett meddelande till exet att han måste komma och beundra mina odlingar och allt jag har på balkongen och han var här i fredags. Jag kokade en linssoppa med bl.a. mangold från landet och så hade jag bakat foccaccia, så vi åt och hade en trevlig eftermiddag. Det var verkligen uppfriskande att få sitta och prata med någon.

I förrgår blev jag tvungen att åka till Panduro i Avion shopping/ Ikea och köpa vaxad tråd. Jag hittade inte den jag köpt tidigare, har letat och letat och började till slut misstänka att den kanske åkt med till Stockholm i julas. I alla fall behövde jag den nu, för äntligen är det dags att sy ihop den där boken som kallas för ’junk journal’. Jag ska ta några bilder sen, men jag har slaktat en gammal bok så bara pärmarna är kvar och nu ska jag sy in nya blad som jag skall pyssla på. De sidor som skall in har jag färgat med kaffe eller te. Det är Johanna som lärt mig och så har jag tittat på videos på Youtube. Det ska se gammalt och ruffigt ut och lite hipp som happ, vilket är en bra övning för mig som vill att allt ska vara perfekt.
Trippen till Avion blev så stressig för mig. För det första var jag i en sinnesstämning då jag ville gråta för allt. Jag hade väldigt mycket längtan i bröstet och vad jag än tänkte på steg tårarna i ögonen. Sen var det så mycket folk i gångarna på Avion och ingen brydde sig om att hålla avstånd. Det var stora sällskap som stod och pratade med varandra och barnfamiljer som flytt undan regnet till shoppingen. Jag kryssade fram med rollatorn och höll andan. På Ikea var det lite bättre och jag lyckades plocka åt mig nya gardiner, en liten matta och en 90 cm kudde. Sen sjönk blodsockret och jag insåg att jag inte skulle klara mig hem utan att äta något först, så det fick bli en lyxräkmacka och en kaffe i kafét. Jag var så förvirrad att jag inte hittade besticken, men killen i kassan hämtade åt mig och bar ut brickan till ett bord och jag höll på att börja stortjuta av den vänligheten. Men sen blev det bra när jag fått i mig den goda mackan.

Det har varit fina kvällar och jag har gått ner till sjön så ofta jag kunnat. En granne har pumpat min cykel, men jag har tills vidare gått med stavarna, Tyvärr börjar jag få ont i min vänstra höft och si-leden och borde söka hjälp, men vill gärna skjuta upp det så här i corona tider. Har tänkt boka tid hos sjukgymnasten på vårdcentralen för en bedömning.
En kväll gick jag ända till sjöns sydspets, för jag ville plocka prästkragar som växer där. Vanligtvis brukar jag cykla dit, så det blev lite jobbigt att gå hem sedan. Men det var väldigt vackert där och jag hittade både prästkragar och blåklockor.

I går plockade jag ett fång rallarrosor, som jag har i en burk på balkonggolvet. Humlorna älskar dem också.

Min kompis har repat sig och är mycket piggare. Vi planerar att äta surströmming på hennes uteplats en vacker kväll. Ser fram emot det.

Jag vet inte om flickorna kommer till Umeå. Det senaste är att de vill testa sig innan, eftersom de är rädda om både mig och exet. Och det är ju bra.

Ta hand om er och var försiktiga<3

9 kommentarer

  1. Sandra

    Vad fint att få höra vad du sysslat med den senaste tiden! Gården verkar ju börja bli precis det ni planerat 🙂 Och oj, vad jag känner igen mig i känsligheten och stressen att vara kring mycket folk. Jag har den senaste tiden varit i ett sinnestillstånd där jag vill gråta åt allt – både det som är svårt och det som är fint. Och som alltid finns det ju av båda delarna i livet. Stor kram!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Sandra! Jag tror att den här tiden och omständigheterna man tvingas leva under gör en extra skör och sårbar. Du är ju som jag en högkänslig person och då lurar gråten i bröstet hela tiden, trots att vi till synes är starka och uthålliga. Just nu är ju längtan efter mina flickor värst, för i vanliga fall skulle de vara här eller jag vara i Stockholm. Men nu är det som det är och jag kanske inte ens kan fara till Finland senare i sommar/höst.
      Jag är så glad för odlingarna och det känns som det var meningen att vi skulle bestämma oss för dem just nu. Kanhända att jag undermedvetet drev på lite extra… man vet aldrig. I alla fall har det varit en välsignelse att ha något att syssla med och att det blev så bra.;)
      Vi får kämpa på! Ta hand om dig Sandra! Kram!

      • Sandra

        ”Extra skör och sårbar”, precis så är det just nu. Det behövs bara en liten sak för att få en att dimpa ner i nedstämdhet, men tacksamt nog tycker jag att också små saker kan få en glad! Som odlingslådor 🙂 Det var nog precis meningen att ni skulle få dem ordnade just nu. Jag kan tro att du saknar dina flickor, hoppas du snart får träffa dem igen <3 Min syster lyckades komma hem på besök från USA i sommar, och det är hjärtevärmande efter att inte ha setts på 7 månader. Ta hand om dig du med, ser fram emot att få läsa om din fortsatta sommar sen!

  2. Ditte

    Ja, det var länge sedan du skrev och jag har saknat dig. Men har sett på INstagram att du haft en del för dig. Och så var det ju.
    Jätteroligt med odlingarna och pallkragarna. Kul att fler och fler nu kommer ut och grillar och använder utemöblerna.
    Ja, detta med att det är mycket folk i omlopp och att en del inte bryr sig om avstånd är jobbigt. Tycker här i Stockholm att det fungerar bra. Men visst finns det undantag.
    Roligt att läsa att din väninna mår bättre och kan tänka mig att ni gläder er åt surströmmingen.
    Kanske kan Ronja och Johanna testa sig och sedan komma några dagar på besök. Förstår att du saknar dem. Jag träffar mina döttrar men hitintills bara utomhus. Men vi bor ju ganska nära varandra så då fungerar det att vara utomhus.
    Ha det så bra du kan.
    Stor kram och många tankar

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Ja, odlingarna har ju varit en välsignelse för mig under karantänen. Dels har jag haft något meningsfullt att göra och dels har jag fått mer kontakt med mina grannar. Och den kontakten har jag ju behövt. Nu är det ju semestertider och folk rör på sig mer och då blir det trångt. Grupper som är i sällskap och familjer tänker nog inte så mycket på dem utanför flocken. De sa i högtalarna ett par gånger att nu är det många inne och man påminde folk att hålla avstånd. Tur jag hade rollatorn som ger mig lite space. På Ikea var det däremot ganska glest, men då var jag ju redan uppstressad.;)
      Vi får kämpa på. Sköt om er och var försiktiga!
      Kram!

  3. Judy

    Happy to see your post Marja! The flowers are lovely. Daisy’s remind me of my sister as they were her favorite flower. Your outside yard is a good social area and the edibles grew very well. Home grown salad ingredients have a better flavor than store bought ones. Glad that exet had a tasty meal and good visit at your place. Nice to see you going down to the lake and gathering pretty flowers for the balcony. What color are the roses you picked yesterday? Hoping you can see the girls soon as they are probably as anxious to see you.. As you say, ”Life Goes On”. Take Care and be good to yourself! Hugs!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Thank you, Judy! The ’roses’ that I picked are fireweed… big red fllowers that I have in a big jar on the balcony floor. Just now I enjoy my balcony, the cultivations in the yard and the lovely summer weather. We have about 22 degrees C and a small wind. I usually take a walk to the lake in the evening and that’s lovely, except for the mosquitos in the woods. 🙂
      Enjoy the summer! Take care and be safe! Hugs!

Lämna ett svar till Sandra Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.