Jamen, då blev det surströmming i lördags. Vädret var varmt och fint, så vi kunde sitta på kompisens uteplats i kvällssolen. Jag hade köpt Oskars strömming och plockat krasseblommor att dekorera med i avsaknad av rönnbär. Jag har snart ätit upp alla våra krasseblommor. Strömmingen var perfekt i både konsistens och sälta och jag hade köpt mandelpotatis till. Så vi njöt! Jag lägger potatis, strömming och lök på tunnbröd och den första tuggan är himmelsk… som den första slurken kaffe på morgonen. Kompisens dotter hade varit och köpt ut en liten flaska vodka åt oss, så vi kunde ta ett par snapsar.
Det var så trevligt att träffas igen, senast var i mars och då på sjukhuset. Vi kramades inte, men att kunna sitta mitt emot varandra och prata var så festligt.

För övrigt har livet flutit på som vanligt. På söndag for jag till Ikea, hade hört att det brukar vara lite folk där då. Alla var väl ute på badstränderna i det vackra vädret, så det var nästan tomt i gångarna och affärerna. Vilken skillnad från förra gången, då jag blev så stressad av trängseln. Nu kände jag ingen stress och passade på att uträtta alla ärenden som samlats på hög. På Ikea köpte jag en golvlampa, en stekpanna, en kudde och en Aloe Vera krukväxt.

Sen har jag varit och klippt mig och blev så nöjd igen. Nu har jag hittat ett ställe och en frissa som passar mig. Fick en kort page med uppklippt nacke… länge sedan jag haft en ordentlig frisyr. Dessutom håller den flera veckor innan jag behöver gå och klippa mig igen. Nu var det hela åtta veckor sen sist och med kort hår fick jag gå var femte vecka.

Medan jag väntade på matleveransen i tisdags var jag ute och gallrade rädisorna och sådde ny sallad. Jag skördar mangold och persilja, men vet inte riktigt vad jag ska göra med ruccolan. Ingen tycks ta av den och nu växer den stor och buskig. Ska googla på ev. pesto man kan frysa in och ha med pasta. Den är ganska pepprig, så jag förstår att den inte är så populär. Man kan bara ha enstaka blad i salladen som krydda.

Blommorna väller över alla kanter. Krassen har äntligen börjat blomma och blåklinten tar över lite för mycket, tycker jag. Pallkragen med ängsblommor är som ett tjockt snår som pöser över kanterna ner på gräsmattan. När jag sådde ängsblommor på kolonilotten, växte de rakt upp så fint, men de här krumbuktar sig och snor in sig i varandra och det verkar som det är party party varje natt. Många arter är det, men bara en vallmo tills vidare. Nästa år ska jag så vallmo i stället för blåklint. Jag plockar in små buketter hela tiden och har dem lite överallt.

Har inte hunnit pyssla så mycket, men härom kvällen blev det en kaffeskvätt över och jag färgade en spets och lite annat material. Det blir lite vintagekänsla med kaffefärgen.

Sen har jag varit nere vid sjön och plockat lite blåbär, lite hallon, lite åkerbär och hittat ett par fina Karl Johan svampar. Känner varje gång en tacksamhet över att bo så här att jag kan röra mig fritt ute i naturen. Det konstiga är att detta underliga liv börjar kännas som normalt, som något jag skulle kunna fortsätta med länge. En trygg monoton lunk.

Sköt om er och var försiktiga <3