Katastroftankar
Så fint det börjar bli med alla ljusen på stan. På Rådhusesplanaden har ljuskedjorna tidigare virats runt björkstammarna, men i år har man hängt dem mellan träden. Så stämningsfullt att gå där under.
Den här veckan har jag också varit mycket på sjukhuset. Vattengympa på tisdag och vi blev varnade att om smittan fortsätter att öka, blir vattengympan kanske inställd igen. Hoppas inte. Onsdag morgon skulle jag då göra gastroskopin och trodde det skulle gå lätt och fort. Jag sövdes och vaknade med hjärtflimmer. Det hade varit lite komplikationer och de sista fem minuterna hade mitt hjärta börjat flimra. Jag var ganska oberörd, men pulsen var uppe i 135 som mest. Kardiologen var nere och jag fick medicin i flera omgångar,,, utan resultat. Det fanns inga lediga sängar, så jag skickades hem igen över natten och skulle komma tillbaka torsdag morgon för elkonvertering. Jag skulle ta en taxi utanför sjukhuset, men hoppade på bussen som just då kom och när jag satte mig på sätet kände jag att hjärtat gick över i normal sinusrytm. Det är så konstigt det där, men det var väl medicinerna som hade en fördröjd verkan. Kvällen och natten blev lugn, men jag for ändå upp till kardiologen på morgonen för att ta ett EKG. Det var normalt och jag fick prata med en doktor innan jag for hem och åt frukost.
Själva gastroskopiundersökningen visade på något som kommer att behöva åtgärdas, men det får vi ta en annan gång. Min blogg börjar bli en sjukjournal nu.
I morse vaknade jag med ångest och katastroftankar. Det känns som att det kommer att bli hårdare restriktioner vad gäller pandemin och jag måste ju vara extra försiktig nu och känner mig lite trängd. Jag for ner på stan och plockade famnen full med garn på Perssons lilla garnaffär… jag köpte extra strumpstickor ”så jag kan ha flera olika stickningar på gång samtidigt”, flätstickor och markörer. Sen gick jag till Lagerhaus och bunkrade upp med ljus i olika färger. De hade extrapris.
På Pressbyrån hittade jag en fin pysseltidning med extra bilaga för korttillverkning. Fina papper och fågelbilder.
I bussen röt jag åt en man som satte sig bredvid mig. Han flyttade sig en aning, men jag steg upp och gick och ställde mig vid utgången. Där fick jag säga till en tjej som jag tyckte ställde sig för nära. I går på kardiologen blev jag åthutad av receptionisten, som tyckte jag stod för nära. Och då var det en plexiglasskiva mellan oss. Sedan ställde sig doktorn alldeles för nära mig, så jag fick ta ett steg bakåt. Det är inte alltid lätt att hålla avstånd. Det blir allt besvärligare att ta bussen och jag åker mycket taxi. Till torsdag morgon bokade jag en taxi kvällen före. Den skulle hämta mig kl 7.30… kl 7.40 ringde jag och fick veta att de inte skulle hinna komma förrän 8.00… trots att jag hade förbokat. 8.00 skulle jag ju vara på sjukhuset, så jag blev tvungen att hoppa på den fulla morgonbussen för att hinna. Det taxibolaget går bort nu, men det finns flera taxibolag här i Umeå.
Jag glömde göra matbeställning den här veckan, men det gör inget, för jag har kyl och frys fullproppade med mat. Jag får gå till Coop och köpa mjölk och frukt. Det går bra att snabbhandla där och jag använder alltid självbetjäningskassorna.
I helgen ska jag bara vila, ta en promenad ner till sjön och försöka hitta balansen igen.
Sköt om er och var försiktiga<3
Senaste kommentarerna