Solnedgång över umeälven i fredags. Blev tvungen att fara ner till Strömpilen efter ett paket. Ibland fungerar det inte… antingen hade avsändaren eller Post Nord ignorerat mina önskemål, för jag försöker undvika att få mina paket skickade till mitt postombud som ligger ett bussbyte bort. Det har hänt förut och då lät jag paketet gå tillbaka i stället för att betala en massa för hemleverans. Nu ville jag ha paketet, så jag tog på mig munskydd och hoppade på bussen. På dagtid är det ganska glest med passagerare, men eftersom det var fredag hamnade jag med en massa skolungdomar, som skriker och gapar och knuffar varandra och jag kände hur aerosolerna från dem flög omkring i luften.

När jag hoppat av bussen, tog jag en kort promenad vid älven. Lite is vid kanterna och frost i gräset… vackert och rofyllt.

Sen gick jag in på Blomsterlandet. Där smög jag och de andra kunderna oss fram och undvek varandra både fysiskt och med blicken. Kändes nästan overkligt. Sen hämtade jag mitt paket och for hem.

Jag mår inte bra. Tar en dag i sänder… sover mycket och på konstiga tider… försöker gå ut en kort stund varje dag, men får värk i magen om jag anstränger mig. På tisdag är det dags för läkarbesök på kirurgen. Hoppas jag får hjälp snart. Läste i tidningen att man fått in covid-19 smitta bland anställda på akuten, så dit kan jag inte åka. Får jag hjärtflimmer, får jag ringa direkt till kardiologen.

I måndags hade vi digitalt budgetmöte med bostadsrättsföreningen. Det gick bra och var riktigt intressant. Vår ekonom på HSB var med och även vår HSB representant. Lite besvärligt var det att se sig själv hela tiden… jag gillar inte att se mig själv på bild eller film och på vanliga möten ser man ju inte sig själv agera. Men det är ju bra att man kan hålla möten på detta sättet i dessa tider.

I morgon måste jag sätta mig och göra några julkort. Jag har köpt frimärken från postnord.se på nätet. Kom hem direkt i brevlådan.

Jag har stickat färdigt de grå sockorna och börjat på ett femte par med lite tunnare garn och ett intrikant mönster. Vet inte varför jag valde det svåraste mönstret i hela boken… både hål och flätor. Vänster socka är färdig och höger skall stickas spegelvänt.

Den blev lite stor för mig och så fin att jag ville ge bort den, så Ronja ska få dem. Nu har jag bevisat att jag inte bara är bra på att skruva ihop Ikea-möbler, utan även på att läsa och tyda stickmönster. Jag tycker dock att det här mönstret är onödigt komplicerat, mer utmanande än roligt att sticka, så något mer par blir det inte. Men jag har en hel bok full med andra roliga mönster.

Sköt om er och var försiktiga <3