I dag är det Internationella kvinnodagen. Mina dansande damer sluter upp runt veckans maffiga tulpanbukett och är så sorglösa och fria… i motsats till många kämpande kvinnor i världen. I dag sänder vi extra mycket kärlek och styrka till all världens kvinnor.

Själv har jag varit på sjukhuset och träffat en doktor på medicinmottagningen, Jag fortsätter min odysse bland de olika specialisterna… Den här doktorn var från en annan kontinent och han lät mig prata. Jag pratade nästan en timme och försökte få till ett helhetsperspektiv på mina problem. Mitt i allt blev jag kissnödig och bad att få gå på toaletten och sa att han kunde läsa i min journal under tiden. Jag ville att han skulle läsa om gastroskopin. Han skall dra mitt fall på storronden på torsdag och sedan ringa mig. Vad utfallet än blir, så är jag nöjd med dagens besök.

Hjärtcentrum jagar mig och vill sätta in ytterligare en blodtrycksmedicin, men jag vägrar ta emot mer mediciner. Det håller inte i längden att bara mata på med mediciner. Det handlar om biverkningar och hur alla mediciner verkar med varandra. Jag har fått respit i 4 veckor och sen ska jag ringa och rapportera hur mitt blodtryck varit. I ett par dar gick jag omkring med fruktansvärd ångest över att jag vågat vägra och skyhögt blodtryck, men nu har det normaliserats och jag har förlikat mig med att jag får vara besvärlig. Nu misstänker jag att den nya hjärtmedicinen höjer blodtrycket timmarna efter jag tagit den, så nu mäter jag trycket tre gånger om dagen och för noga anteckningar.

Snön försvinner i rasande fart. En morgon när jag drog ifrån gardinerna såg jag att de ägarlösa cyklarna som varit helt begravda i snön, tinat fram.

Jag fick en stark känsla i bröstet av förundran över livet. Cyklarna hade överlevt den snörika vintern… .jag har överlevt trots snömassorna, pandemins isolering och hjärtflimmer. Jag är stark. Det kändes stort och hoppfullt.

En morgon vaknade jag trots det med katastroftankar och vad brukar jag göra då? Jo, jag far ner på stan till den lilla garnbutiken och köper garner och denna gången även bambustickor att sticka med. Dubbla buketter vackra tulpaner på det och lugnet är återställt.

Det blev mest gråa garner och så ett par färger för mönster och ränder. Allt är Järbo garn. Jag har precis stickat färdigt ett par sockar i det grönmelerade garnet jag beställde från ICA Maxi och de blev så fina att de far iväg till Stockholm. Skall ta ett foto och visa i nästa inlägg. Jag har bara lust att sticka sockar just nu. Min vän, som jag stickade tossorna till, kom med en påse garner hon hade hemma. Där fanns ett stort nystan med gråmelerat garn som skulle kunna bli en fin väst. Måste hitta ett bra mönster bara.

Vi ska ha möte med föreningen och det blir digitalt den här gången också, men det ska bli kul att ses om än bara via skärmen. Kul också att få börja planera lite inför vårens arbete.

Sköt om er och var försiktiga<3