Marja

Den långa resan.

Drömmer om en trehjuling.

Förra veckans maffiga tulpanbukett står sig fint än. Jag blandade dubbla röda och enkla gula och de trivs bra ihop.

Helgen gick i Littfestens tecken. Jag satt flera timmar framför laptopen och när jag skulle äta, vände jag bara på den så jag kunde se medan jag åt. Tekniken fungerade utmärkt och allt var så väl organiserat. Jag saknade inte alls trängseln på Folkets Hus. Torsdagen var väldigt intressant och handlade om minoriteter… samer, tornedalingar, romer…och jag satt lite för länge framför laptopen, för på fredag morgon vaknade jag med stel nacke och huvudvärk. Tog det lugnt och tittade lite på eftermiddagen.

Exet skulle ju få sin första spruta med vaccin och hade sett fram emot det, men när han kom till den angivna platsen, fanns ingen där. Det visade sig att vaccinet hade tagit slut och de hade stängt och gått hem. De påstod att de hade ringt honom flera gånger… Han var väldigt besviken, men nu har han fått en ny tid i morgon. Jag har inte fått något brev än, så det är bara att vänta.

Mitt öga känns bra nu, men salvan tog slut och jag har några dagar kvar på kuren, så jag fick åka till Ålidhem i dag och ta ut en andra tub. Som tur var hade doktorn skrivit ut två uttag. Jag hade också fått ett paket till posten på ICA på Ålidhem och när jag skulle identifiera mig med mitt id-kort, blev jag ombedd att dra ner ansiktsmasken. Lite förvånat tänkte jag att hon kanske vill kolla att jag faktiskt är så gammal som det står på kortet, men sen kom jag på att de brukar vara så petnoga med namnet. Officiellt har jag nämligen ett dubbelnamn med bindetecken (Marja-Terttu), men jag använder alltid själv bara Marja och jag har faktiskt fått ett påpekande om det just på den här posten. Det bor många invandrare på Ålidhem och de har ju flera förnamn och efternamn som de använder lite olika. En gång blev jag vittne till att en kvinna inte fick ut sitt julpaket för att något av hennes namn var felstavat. Jag minns inte hur det gick för henne, men hon blev tvungen att ringa någon myndighet för att skaffa bevis att hon var hon. Det var lite obehagligt. Jag har aldrig blivit ifrågasatt, inte ens när jag hämtat ut medicin på apoteket.

I morgon skall min doktor på Hälsocentralen ringa och eftersom jag har varit inne och läst min journal, så vet jag vad hon kommer säga. Hon har näligen fått tillbaka remissen från gastroenheten och doktorerna som haft möte har bestämt att jag ska sluta med min magmedicin, som jag ätit väldigt länge. Jag måste trappa ner den för det är antagligen den som orsakat polyperna i magsäcken. Ska bli intressant att höra vad jag ska få i stället, för det finns just inga alternativ. Det känns ju väldigt hopplöst just nu och jag är övertygad om att om jag varit man, hade jag fått polyperna bortopererade för länge sedan. Nu är jag kvinna, gammal och överviktig.

Jag är lite manisk med stickandet. Stickade ett par sockar av det fina turkosa garnet, som gjorde vackra ränder.

Skaften blev inte lika och ingetdera blev enligt mönstret. Jag har slarvat och missförstått, eftersom jag stickar medan jag tittar på TV. Bara för att bevisa att jag kan följa anvisningarna, stickar jag ett par i det fina gröna garnet som jag redan stickat ett par av. Nu blev skaftet helt enligt mönstret. Så ska det se ut.

För övrigt stickar jag de här sockarna i slätstickning och låter färgerna i garnet komma till sin rätt. Ena sockan är klar och den blev så fin. Ska visa när båda är klara. Det här garnet beställer jag med matbeställningen från ICA Maxi och jag tror jag måste beställa ett par nystan till innan det tar slut.

På påsk skall jag bjuda exet på påskmiddag. Jag sa att vi måste behålla stilen trots pandemin och klä upp oss och äta en traditionell middag med ägg och sill. Sen ska jag göra en tjälknöl av en lite älgstek jag har i frysen och en grönkålspaj. I efterrätt blir det förstås finsk memma. Jag har redan köpt och lagt i frysen. En snaps till sillen och vi kommer att må bra.

Snön smälter och det var lite vårkänsla i luften i dag. Vad jag längtar till sommaren. I dag såg jag en trehjulig vuxencykel i Ålidhems centrum. En Helkama… finsk kvalitet. Jag stod en stund och väntade på ägaren för att fråga var den är köpt, men hen tog god tid på sig så jag tröttnade. Jag vet en cykelhandlare här i Umeå som säljer Helkama cyklar, så jag ska ringa och kolla. I sommar ska jag cykla runt Nydalasjön.

Sköt om er och var försiktiga <3

4 kommentarer

  1. Sandra

    Vad fint att få läsa om vad du haft för dig den senaste tiden! Det är högt och lågt, som det brukar vara.

    Alla sockor du stickat har blivit jättefina! Vad gör du med dem alla?

    Jag förstår inte hur det kan vara så petnoga med namn – i alla fall inte när det gäller något så ”ofarligt” som att hämta ut paket. Man har ju ändå id-kort, paketnummer eller andra sätt att styrka sin identitet eller försändelsen med. Ibland är det ändå tur att ha ett namn som stämmer precis överens med alla officiella papper, och som inte ens är svårt att stava (eller bokstavera). På posten i min hemby har jag glatt fått hämta ut paket som är adresserade till min mamma, och vi har inte ens samma efternamn!

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Sandra! Jag har gett bort nästan alla sockar jag stickat… till Johanna, Ronja, Ronjas kompis, en vän… Sen har jag gästsockar och en annan vän behöver också nya sådana. Jag får väl lägga alla i en låda och så får den som fryser om fötterna välja sig ett par. 🙂 Jag har alltid sockar på mig inomhus och gillar att variera så att de passar den övriga klädseln. 🙂
      Posten på Ålidhem är nog det enda stället som är så där petiga… kanhända en policy de bestämt…det kanske har hänt något.
      Hoppas allt är väl med dig. Sköt om dig och stå ut!
      Kramar!

  2. Ditte

    Hoppas det ordnar sig och att du får tag på en trehjuling. Här har jag sett dem men då som el cyklar. Så fint du stickat och det här garnet är verkligen vackert.
    Vet att de här också kan vara väldigt noga vid olika utlämningar men det varierar. Vet ju att det finns en hel del bedrägerier så kanske är det därför.
    Trevligt med besök av extet och fint att äta påskmiddag tillsammans.
    Många tankar och en stor kram

    • Marja Granqvist (inläggsförfattare)

      Tack Ditte! Det ska nog gå bra att hitta en cykel. Jag vill nog i första hand inte ha en elcykel, för dels har jag ingenstans att ställa in den (måste ha den på gården) och dels vill jag ha cykeln för motionens skull. Och jag kommer bara att cykla häromkring och runt sjön och där finns inga backar.
      Påskmiddagen med exet blev riktigt trevlig. 🙂
      Sköt om er och var försiktiga!
      Kramar!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.