För några timmar sedan inföll höstdagjämningen. Några sekunders andlös jämvikt, då natt och dag är lika långa… och sedan blir dagarna kortare och vi går in i den mörka perioden. Hösten har varit regnig och grå och jag känner mig frusen hela tiden. Några vackra dagar har vi ändå haft och jag har varit nere vid sjön och njutit av lugnet där.

I lördags var jag på bondens marknad för sista gången i höst för min del och tog en tur runt Vänortsparken som vanligt. De stora träden har ännu inte fått sina fulla höstärger … men det gröna är också vackert.

I morgon skall jag åka till Finland. Jag har fått så mycket uppmuntran från sjukvården att jag skall göra något roligt, att jag skall våga mig hemifrån och inte vara rädd för att drabbas av flimmer eller magont. Jag måste välja en vecka då vi inte har vattengympa och nu är det rätta tillfället. MEN jag har gjort en kompromiss… eftersom jag inte mår så bra alla dagar, har jag bestämt att inte åka till södra Finland, utan stanna i Vasa, bo två nätter på hotell, shoppa lite och insupa lite finsk atmosfär. Jag får dessutom åka med den splitternya färjan Aurora Botnia. Det känns alldeles lagom just nu.

Jag var hos diabetessköterskan och det visade sig att mitt långtidssocker låg på nästan normal nivå. Blev lite misstänksam och gick hem och googlade på avvikelser och ja… vid låga blodvärden kan resultatet vara avvikande. Jag ska fråga min doktor hur jag ska tolka det, men jag känner ändå att jag mitt i allt annat tumult har skött mig bra.

Var på vattengympan i torsdags och nu är vår förhoppning att vi får börja gå varje vecka när restriktionerna tas bort. Det skulle betyda att vi blir 8-10 personer i bassängen och fortfarande lätt att hålla avstånd.
Sen börjar akvarellmålningen igen och det känns så spännande. Vi skall gå varje vecka hela hösten, sitta med avstånd och ha egen fika med oss. Jag har inte målat någonting på ett helt år, men nu är jag riktigt sugen.

Däremot har jag suttit med min junk journal och försöker hänga med i september månads utmaningar. Här är några.

Dagens ord är ’barn’ och jag har använt ett underbart vykort jag fått av Johanna. Jag har inte limmat fast det, utan stuckit in det bakom blomman och spetsen. Det fina blomman satt Johanna med när hon var här. Den är klippt ur en servett och limmad på en kartongbit hon hittade i återvinningen…

Det här handlar om barndomsminnen och avspeglar sorglöshet, lycka och vänskap.

Den här handlar om vänskap och det blev en saknadens dag för mig. Jag tänkte på min barndomsvän Gun-Britt, som gick bort i cancer för några år sedan. Vi höll kontakt hela livet, träffades så ofta vi kunde och sen lämnade hon oss… Det gick så fort på slutet.

Sköt om er och var förnuftiga <3