Marja

Den långa resan.

Kategori: Dikter

poeter.se

Av , , 2 kommentarer 8

I dag fick jag den i min hand, denna vackra, tunga bok. Jubileumsskriften till 10-årsfirandet av sajten poeter.se

poeter

Hela 640 sidor har den och på sidan 379 hittar jag min dikt.

poeter3

Boken är verkligen imponerande. Den presenterar mest dikter, men även en essä, krönikor och några intervjuer med medlemmar. Den svarta randen mitt i boken är sidor med bilder från poeter.se’s historia och olika tillställningar.

www.poeter.se är Sveriges största skrivarsajt med närmare 50.000 registrerade medlemmar. Varje dag publiceras flera hundra texter som sedan läses och kommenteras. Det finns även ett galleri, där man kan visa sin bildkonst eller sina fotografier.

Jag hamnade på poeter.se av en slump. Jag kände till sajten via en bloggkompis som skrev texter där. När jag hade publicerat alla avsnitt av Den långa resan’ på min blogg och fått väldigt fint gensvar, ville jag se om jag kunde nå en ännu större publik och registrerade mig då på poeter.se. Jag fick jättefint gensvar även där, fick riktigt bra kontakt med några skrivarvänner och vågade till slut lägga ut några dikter jag skrivit. Numera skriver jag nästan bara inlägg här på bloggen, men det blir en och annan dikt när jag känner att jag behöver den formen för att uttrycka något jag upplevt.

Varje dag läser några personer en eller flera texter på min sida på poeter.se. Via läsloggen kan jag se vilka texter som har blivit lästa och hur mina läsare hittat dit. Det kan vara medlemmar på poeter.se och då ser jag namnet, eller någon som kommit via min blogg, via Google eller annat. Jag får kommentarer och ’tummen upp’ som där kallas ’applåder’.

Jag brukar känna en glädje i att veta att mina texter blir lästa varje dag. Att fler och fler läsare får ta del av dem på ett lättare sätt än om de fanns i en bok i bokhandeln.

Men det är förstås en stor ära att få vara med i olika antologier. Det här är andra gången för mig och jag är så lycklig över att få vara med i denna vackra bok med alla underbara texter skrivna av över 600 kreativa medmänniskor.

Adressen till sajten är www.poeter.se  och direkt till min sida www.poeter.se/marja

God natt mina vänner <3

 

Jubileumsskrift från poeter.se

Av , , 4 kommentarer 7

www.poeter.se fyller 10 år och ger ut en jubileumssamling. Den kommer att innehålla medlemmarnas dikter, texter, intervjuer och fotografier.

Jag fick också vara med och valde dikten ”Siskokulta”. För två år sedan fick jag ju vara med i hyllningsskriften till Tomas Tranströmer då han fick Nobelpriset. Då med dikten ’Fullmånen’. http://blogg.vk.se/marja/2011/09/13/fullmanen/

Lagom till jul kommer jubileumsskriften att vara färdig och ute i handeln. Här är en förhandstitt på det vackra omslaget och min dikt..

1385928551062

 

Du kan inte hindra sorgens fåglar att flyga över ditt huvud,
men du kan hindra dem från att bygga bo i ditt hår.
(Kinesiskt ordspråk)

“Siskokulta”
(Allra käraste syster)
börjar hans brev.
Mitt hjärta fylls
av glädje och styrka.

Vi talas vid på svenska,
våra rötter på finska.

Jag har inte längre
någon syster,
men jag är fortfarande
någons syster.

Får inte glömma det,
när sorgens fåglar
flyger över mitt huvud.

Då ska mitt hjärta
stilla viska:
Jag är en “siskokulta”!

Tack allra käraste bror
för den insikten.

 

God natt mina vänner <3

Saved by the dog.

Av , , 4 kommentarer 7

I helgen ordnade jag upp i mitt förråd. Jag fick ett av de mindre förråden och det är kanske bra, för jag försöker ju att inte ha för mycket grejer. Nu ville jag ha in cykeln, så jag tog ut allt och packade in det igen ordentligt och fick plats med cykeln när jag vinklade framhjulet i 90 graders vinkel. Ordning och reda.

I går for jag till Myrorna med det som blev över, bl.a. min gamla plastjulgran. Där har de verkligen gjort om och fått en jättefin ordning. Allting är utställt överskådligt och trevligt. Eller vad säger ni om detta fönster med retrokläder och prylar?

myrorna

Sen gick jag till Willy:s. Jag skulle bara köpa mjölk och lite frukt, men kom ut med två tunga matkassar. Jag såg att bussen kom och övervägde om jag skulle springa med kassarna. Tänkte främst på hur löjligt det skulle se ut. Jag småsprang i alla fall och hann tack vare en hund som vägrade gå in i bussen. Det har jag aldrig varit med om tidigare. Det var en fin Golden, som helt sonika satte sig ner på trottoaren framför ingången. Matte blev tvungen att hoppa ut igen och låta mig gå ombord. Jag försökte locka på hunden och tänkte att den kanske skulle bli nyfiken, men den satt lugnt kvar. Till slut sa chauffören att han måste fara. Undrar vad det handlade om.

I dag hade vi lunchmöte med bostadsrättsföreningen på HSB och tog 2014 års budget. Det gick bra. Sen skulle jag på akvarellmålning i kväll, men fick ett mail att vår lärare hade brutit benet och opererats. Hon trodde hon skulle vara i gång om två veckor när vi ska träffas igen. Jag fick plötsligt en hel massa oplanerad tid och vad gjorde jag? Absolut ingenting. Jo, jag läste en fin dikt av
Dan Andersson, skriven 1919.

Jag har mod att möta mänskor,
stilla, sorgsna, veka mänskor,
de, som tysta bära bördor,
tunga, hemliga och heta.
Jag har mod att se med kärlek
in i deras skrämda ögon,
jag har mod att trösta dem, fast
själv jag utan tröst och vila
släpar steg för steg mot mörkret.

 

Ha en fin onsdagskväll <3

 

 

Old News.

Av , , 2 kommentarer 2

Trenden ’Trash the Dress’ fortlever tydligen och får allt extremare uttryck.  För att få ett ’minnesvärt’ och unikt bröllopsfoto förstör man brudklänningen på olika sätt… bruden kastas i vatten, rullas i lera och nu, enligt Expressen, sätts i brand.

http://www.expressen.se/tv/galna-klipp/att-satta-sin-brud-pa-eld-ar-en-trend-som-vaxer/

För ett år sedan skrev Expressen om en kvinna som drunknade vid en fotografering, då hennes brudklänning blev alltför tung av vattnet. Då hade jag redan blivit bekant med uttrycket ’Trash the Dress’ via en scrapbooktidning.

Då skrev jag ett inlägg på bloggen och en dikt, som jag fortfarande står för.

http://blogg.vk.se/marja/2012/08/28/trash-the-dress/

 

Ha en trevlig torsdagskväll <3

Du kom till slut! (Mitt hjärtas längtan 3)

Av , , 2 kommentarer 6

stolar

 

Två stolar
mot det glittrande vattnet,
hjärtat fylls av visshet …
En med trasig sits,
den andra mjuk och solvarm
att sitta på.

Sol och mild sommarvind
kysser mina ögonlock,
smeker min panna.
Lätta fjädermoln
lyfter min själ
till tyngdlösa höjder.

Midsommarafton.
Total sinnesro
och din närvaro.
En hälsning
från andra sidan.

Mitt hjärtas längtan,
du kom till slut!

(Marja)

 

Mitt hjärtas längtan 1 finns här.

Mitt hjärtas längtan 2 finns här.

Ha en fin tisdag <3

 

Kan du inte bestämma dig? (Mitt hjärtas längtan 2)

Av , , 2 kommentarer 5

stol2

 

Vem ställer en stol
på en parkeringsplats,
mot vägen?
Ska jag sätta mig på stolen,
hålla utkik
genom trädens lövverk?

Kommer du då?
Från norr…
från Mo i Rana
eller Haparanda?
Från öster…
från Holmsund
eller Vasa?

Tvekar du?
Åker  runt, runt,
i den nya rondellen?

Mitt hjärtas längtan,
kan du inte bestämma dig?

(Marja)

Fortsättning följer i morgon.

Ha en trevlig måndagskväll <3

 

VASAPLAN Nr 15, 2013

Av , , 2 kommentarer 5

Paus
 

Plötsligt var det nån som kom på
att stänga av köksfläkten

Det blev en paus
 

En utandning och en paus, liksom
 

Allt fick vara
Allt fick vara alldeles stilla
som en tom vägg
att hänga
en enda tavla

 

och nästa ord som sades fick större betydelse

 

som en enda tavla
att hänga på
den tomma väggen

Någon gång måste det vara alldeles tyst
för att någonting ska höras
det ska vara natt
 

för att tankar ska urskiljas
det ska vara ensamt
för att man ska minnas det viktigaste
 

(Solja Krapu)

 

Temat i VASAPLAN nr 15, 2013, tidningen till stöd för utsatta människor i Umeå, är tystnad.

 

 

På omslaget ser vi Mikael Junglind, som var Anja Pärssons tränare under 12 intensiva år. Han berättar i en intervju hur hans liv förändrades över en natt. Nu driver han ett eget företag och bor faktiskt granne med Anja i ett radhus i Umeå.

 

Alla människor behöver tystnad. ”I tystnaden når människan sig själv”, säger svenske Johan som är broder i kommuniteten Taizé i Frankrike. Unga kristna från hela världen besöker varje år klostret för att uppleva tystnaden under bön och retreat.

 

 

Johanna Frostensson uppmanar i sin text till ”Tysta leken”. Hon bor i ett kollektiv i Umeå där man har börjat med ’tysta kvällar’. All teknik är avslagen och man läser, skriver, bakar bröd m.m. under största möjliga tystnad. Johanna skriver att tystnaden har blivit en absolut nödvändighet i hennes liv. ”Utan mellanslag blir text en obegriplig massa, utan pauser blir musik en enda gröt. Jag behöver min tystnad som kompass för att hålla riktningen i dagens samhälle.”

 

Men det finns också en tystnad som behöver tolkas. Om det berättar Maria Sandberg som agerar som social tolk i möten mellan myndigheter och utsatta. Hon är aktiv inom Autism- och Aspergerföreningen i Västerbotten och säger att det i många möten behövs någon insatt person som kan rycka in när det uppstår missförstånd och misstolkningar. En person som kan omformulera, exemplifiera.

 

Ja, det finns många aspekter kring detta tema och jag fick mycket att tänka på när jag läste tidningen.

Som vanligt är kvaliten på text och bilder av högsta klass. På ett dubbeluppslag finns detta fantastiska foto av David Magnusson. Talande tystnad, skulle jag vilja kalla det.

 

Ha en trevlig onsdagskväll <3

 

 

När det ena ger det andra.

Av , , 4 kommentarer 6

Dikt av Berit Österberg:



" På väg till toa städar jag.
När jag går genom vardagsrummet
vattnar jag blommorna, sopar undan i öppna spisen, viker ihop tidningarna.
På väg genom köket ger jag hunden mat, plockar undan koppar, sätter på kaffet.

I hallen rättar jag till mattan, lägger vantarna i lådan.
I badrummet äntligen. Jag plockar ihop torra kläder, byter handukar. Slår på tvättmaskinen och så sätter jag mig på toaletten.
Medan jag sitter där torkar jag av golvet."

Det blev kanske inte riktigt som i dikten för mig i går, men det där att det ena ger det andra känner ni väl igen?

Jag skulle ju gå till sopstationen med förpackningar och drog fram korgen jag har dem i under diskbänken. Då uppenbarades att flaskan med flytande skurmedel som står där nere hade vält omkull och lite av innehållet hade flutit ut. Ett bra tillfälle att städa i utrymmet under diskbänken, tänkte jag och plockade ut allt som fanns där. Torkade av skåpgolvet, kröp längst in och inventerade spånkorgen med vaser, glasburkar och blomkrukor. Började sedan ställa in allt igen och fick tag i kartongen med salt till diskmaskinen. Kanske lika så bra att fylla på. Fyllde på både salt och spolglans i diskmaskinen och fick syn på filtret i diskmaskinen. Lika bra att ta lös det och spola rent. Sen lyfte jag blicken till filtret i spisfläkten. Kanske dags att torka av det också. Jajamen, fläkten torkades av och filtret hamnade i diskmaskinen för diskning. Spisen och ugnen var rena, men diskbänken behövde en ordentlig avtorkning, speciellt under diskstället. Då stötte armen i mikron. Javisst ja, den hade jag ju tänkt torka ur länge. Sagt och gjort. I ögonvrån såg jag kyl och frys, men då var det verkligen dags att gå ut. Jag hade ju faktiskt haft täckbyxorna på mig hela tiden.

Snart, snart, ska jag ta fram cykeln. Jag hade tänkt att lämna in den för justering av växlar och rundsmörjning. Fick ett tips i går att jag skulle gå till Öppen Gemenskap.

Ska man kalla detta för ’trekant’?

Ha en mysig fredagskväll <3

 

Ett ögonblick.

Av , , Bli först att kommentera 6

Bussen stannade utanför NUS för att släppa av och på passagerare. Vid hållplatsen på andra sidan gatan utspelades ett vackert möte.

Omfamningen

Samtidigt
tog de ett steg
mot varandra.

Hennes armar
rörde sig i ultrarapid
utåt, snett uppåt
som tecknande
konturerna av ett hjärta.
De svarta handskarna
landade ömt på hans rygg
.

Hans armar
redan
fast förankrade
runt hennes midja.

En vacker
innerlig
omfamning.
Mitt i den grå vardagen.

(Marja)

Med nycklarna i handen känns det nu som jag har full kontroll. Cyklade till Älvans väg med lite grejer och plötsligt kändes lägenheten inte längre så liten. Tänk vad fort man blir van.

Jag hittade ett fult fel i badrummet, som varken besiktningsmannen eller jag själv sett. Ena dörrlisten glipar utåt från kaklet… nästan 1 cm längst upp. Jag ringde kontaktpersonen på Peab med detsamma och fick rådet att reklamera felet via HSB. Det skulle dock inte vara någon risk för fuktskada.

I morgon ska jag köpa gardinstänger och städutrustning. Dagens känsla är: HAPPY, HAPPY.

Ha en mysig fredagskväll <3