På fötterna i dag.

Svart knästödstrumpa och vit lårlång kompressionsstrumpa med ett ‘inspektionshål’. Vad är det man ska inspektera? Tårna, tror jag.

I morse inspekterade jag min kropp i dagsljuset. Jag har ett maffigt blåmärke i ljumsken där kirurgen gått in och en något udda halvsidesrakning. Ingen värk med Alvedon, bara ömt i hela benet.

Däremot har jag blivit förkyld, tror jag. När jag vaknade efter narkosen hade jag ont i halsen, vilket jag skyllde på intubationsröret de kört ner. När jag kom hem började jag nysa så häftigt att jag höll på att falla omkull. Jag nös och snorade och tårarna rann hela kvällen. Värst var det i vänster näsborre där jag hade haft syrgasen med en skumgummipropp instoppad. Eftersom jag inte hade känt av någon förkylning på morgonen, var jag mera inne på att det var en allergisk reaktion.

I dag har jag fortfarande lite ont i halsen, skavsår på insidan av läppen och har fått ett par nysattacker. Vi får väl se hur det utvecklas.

Det blir en lugn helg. I dag skiner solen och jag har tänkt mig en mysig lässtund i mitt soliga sovrum på eftermiddagen. Kanske en liten slummer också.

Så här fin var fullmånen bakom de höga träden i onsdags då vi kom ut från akvarellmålningen.

Ha en mysig fredagskväll <3

Det var helt underbart på vattengympan i går. Samma lyckorush som alltid for genom hela kroppen när jag gick ner i det varma vattnet. Dagsljuset föll bakifrån och kisade man lite såg vattnet så där medelhavsturkost och fräscht ut.
Tyvärr får jag vänta några veckor till nästa gång, för i går kom kallelsen till operation nästa torsdag. Redan på måndag morgon ska jag på EKG, blodprover och möte med narkosläkaren. Jag vet inte om det blir ryggbedövning, eller lokalbedövning + en liten slummer. Jag skulle nästan föredra det senare.

Jag hann bli lite nervös, men det här är något jag måste göra och lika bra att det blir gjort innan det blir halt ute. I morse började jag tänka att jag kanske skulle städa undan på balkongen före operationen, för det kan ju snöa redan i början på oktober, men mina blommor är inte färdiga med sommaren än. De blommar för fullt… chokladblomman vajar med nya blommor och minirosen förändras från dag till dag. Nu har den format ett litet hjärta i mitten.

Ser ni det? Ett litet hjärta av tacksamhet… eller ett öra för lyhördhet. Man ser vad man vill se. Jag inbillar mig att den trivs på mitt balkongbord.

Gårdagens gissa-bild var förstås ett ‘björköga’. Ett ovanligt uttrycksfullt öga. Jag blev alldeles hänförd när jag såg det.

Ha en mysig fredagskväll <3

Man brukar säga att om man förlorar ett sinne, så kompenserar man det genom att utveckla något annat. Det är säkert så på längre sikt, men kortsiktigt verkar det som att ett dåligt fungerande sinne även försämrar de andra. Salvan jag petar in i mina ögon gör att jag ser dimmigt och det verkar som att jag även hör sämre. Jag blir fumlig i händerna och ostadig i gången. Jag hoppas att mina grannar inte tror att jag börjat med dåligt leverne så här på ålderns höst, när de ser mig ragla över gården till tvättstugan.

Om några dagar hoppas jag att det blir bättre, för det här är verkligen irriterande. Uttrycket “Att vara vid sina sinnens fulla bruk” har fått en helt NY innebörd för mig.

Jag försöker leva som vanligt och hade ju en trevlig dag på Nolia-mässan i går. I dag for jag ner på Bondens marknad och plockade ihop en hel kasse med fina ekologiskt odlade grönsaker.

Mangold, broccoli, en stor squash, små rödbetor, gula och orange morötter och frilandsgurkor.

Sen gick jag till Rådhustorget och köpte körsbär och aprikoser och på väg till bussen sprang jag in på Tehörnan och köpte rött te med jordgubb- och vaniljsmak. Det är så himla gott och sött. Tillsammans med gårdagens inköp, har jag nu kylen full med godsaker. Det går ingen nöd på mig inte.

Blev lite beklämd dock, när jag såg min kompis. Trodde först det var måsskit, men det hade varit omöjligt, så någon/några har haft kul på hans bekostnad. Så respektlöst!

Ha en trevlig lördagskväll <3

Nu har jag identifierat den, min mest allergiframkallande fiende: Gråbon.

För flera år sedan gjorde jag ett allergitest och fick reda på att förutom häst, hund, katt och björk, var jag allra mest allergisk mot Gråbo. Jag fick veta att det är ett oansenligt ogräs, som blommar i juli. Visst stämmer det att jag får mest besvär så här mitt i sommaren, men jag har aldrig sett själva växten.
Ett ogräs som heter Gråbo har jag tänkt mig som något som växer nära marken inne i gräset, litet och grått. Som en elak liten tistel.

För ett par veckor sedan träffade jag en kvinna från vattengympan på Coop och hon nämnde att hon sett att Gråbon börjat blomma. Hon kände också besvär från den. Då tänkte jag att jag måste ju ta reda på hur den ser ut och tittade i min Flora. Hoppsan, ett högt gräs med små röda blommor.

I dag såg jag ju den och den växer överallt bredvid cykelvägarna. Den blandar sig med de höga grässorterna och blommorna är pyttesmå. Absolut ingen fotogenisk växt.

Tänk att en så liten blomma kan ge många människor så stora besvär.

Läs gärna Marcus Birros starka krönika i gårdagens Expressen.
http://www.expressen.se/kronikorer/marcusbirro/1.2511019/marcus-birro-jag-tycker-massmordaren-fortjanar-att-do

Ha en trevlig torsdagskväll <3

I går sov jag nästan hela dagen. Lördagens stora trötthet visade sig vara en begynnande urinvägsinfektion. För min del 10 år sedan sist, så jag är lyckligt lottad jämfört med många andra kvinnor.

På måndag kväll ringde jag till Sjukvårdsupplysningen för att kolla var jag kunde få hjälp. Sköterskan jag pratade med upplyste mig om att om jag inte har feber anses det inte vara akut om man bara… och så nämnde hon mina besvär i mycket nedlåtande ordalag. Som om hon visste hur besvärligt jag hade det!

I går morse ringde jag då min Vårdcentral och fick komma nästan direkt och till min egen doktor till och med. Ett akutbesök på Vårdcentralen betyder max 10 minuter och inget snack om något annat än det akuta man söker för. Min doktor är alltid vänlig, men jag vet när hon är stressad, för då ler hon inte. Jag har fått för mig att hon tänker att om hon ler, så lockar hon mig att prata mer. På tre minuter ställde jag själv min diagnos, hon tog mitt blodtryck, vilket var perfekt och skrev sedan ut medicin. Tack och adjö. När jag kom hem tog jag min medicin och kröp ner i sängen igen och sov.

Jag vet inte om det är medicinen eller händelserna i Norge som väckt djupa rädslor, men i natt drömde jag alla återkommande mardrömmar på en gång. Jag hamnade på en resa med okänt mål … jag hittade ingen användbar toalett …när jag till slut hittade en, kom det en massa människor in i rummet och störde mig… och det värsta av allt: jag blev bestulen på både handväska och handbagage, vilket betydde inget ID-kort! Jag har haft mycket att tänka på idag.

Den stora tröttheten finns kvar, men jag mår mycket bättre nu.

Ha en fin onsdagskväll <3

Björkarna iklär sig sina gröna kjolar och jag nyser och snörvlar. Det har varit lugnt några dagar, men i går var det mycket björkpollen i luften och det skall vists bli mycket i vår, läste jag någonstans.

‘Det är bara att stå ut’, tänker jag, ‘och se till att jag suger i mig lite Bricanyl om det börjar pipa i bröstet.’ Sen tittar jag mig i spegeln och ser att jag är svullen runt ögonen, nästan så att jag har ödem under och funderar om jag ändå skulle ta en histamintablett eller två. Fast det är kanske för sent nu.
Jag tycker att det är besvärligt att veta om man ska proppa i sig tabletter hela tiden eller bara när det är som värst? Eller när man ser så anskrämlig ut att man måste göra något av hänsyn till sina medmänniskor?

I kväll när jag gick till vattengympan, var alla änderna borta från dammen vid terapibadet. På flera ställen runt dammen hade dessa arga skyltar kommit upp.

Jag erinrar mig att det har varit ovanligt mycket skränande fiskmåsar som konkurrerat om brödbitarna de senaste veckorna. Änderna blev färre och fiskmåsarna fler. Jag tänkte att änderna hade tagit sin tillflykt till dammen lite längre bort för att få vara i fred. Nu är det kanske så att änderna är flyttade eftersom man matade dem så mycket och det drog till sig alla fiskmåsar. Jag hoppas verkligen att änderna kommer tillbaka.

Dagens felläsning i tidningen: Säljes: Fjäderhav och en liten bild på ett trassel av ståltråd. Var ju tvungen att titta närmare och det var visst en “Äldre fjäderharv för traktor med trepunktslyft.”

Nu ösregnar det ute.

God Natt mina vänner <3

Pang, bom… och så fick vi sommarvärme! Jackan for av direkt jag ställde mig i busskuren.

I dag har jag varit på Hjärt- och kärlkirurgin på NUS och träffat den trevligaste läkaren. Det tycker jag inte bara för att han var tvungen att försäkra sig om att jag verkligen var pensionär, eftersom han tyckte jag såg så ung ut, utan för att han var lugn, sympatisk och inlyssnande. Mitt hjärta lät bra, blodtrycket var bra och han hittade pulsen överallt där den skulle vara. Japp, jag mår ganska bra nu.

Såren från rosfebern är helt läkta, men eftersom jag hade haft det så besvärligt, så tyckte han att om jag vill, så kan de operera bort den skadade venen (typ åderbråck) i preventivt syfte. Och det vill jag ju. Jag får antagligen vänta till efter sommaren, men det är okej. Det är inget större ingrepp och jag får åka hem samma dag, men doktorn sa att jag måste se till att ha mat hemma och någon att ringa till om jag behöver hjälp, eftersom jag bor ensam. Det var väl omtänksamt? Sa jag att han var trevlig?

I går när jag var ute och cyklade, såg den ena backen med den stora sprickan ut så här. Ta-daa!

Fint va? Ordentligt lagad med asfalt och inte bara ifylld med grus. Jag dristade mig att åka mitt på och det gick hur fint som helst. Bra där, Umeå kommun!

Ha en fin måndagskväll <3