Och vips blev det töväder och snön är borta. Grått och slaskigt ute och när jag stod vid busshållplatsen nere på Mariedal, fick jag vara uppmärksam på trafiken så att jag inte blev nedstänkt.

I går kväll stod bussarna stilla i några timmar på grund av halkan. I kväll var det också väldigt halt. Jag hade förstås broddarna på, men gick ändå som på äggskal.

Jag var och lyssnade på en sjukhustandläkare, som berättade vad mediciner, autoimmuna sjukdomar m.m. kan ställa till med i munnen. Slemhinna, tandkött, tandemalj, spottkörtlar m.m. kan bli påverkade. Det var intressant och hon var väldigt kunnig.
Saliven är synnerligen viktig. Jag tuggar tuggummi nästan varje dag för att smörja käkarna, men det är också bra för att stimulera salivproduktionen efter en måltid. Och så en annan sak… borsta inte tänderna direkt efter en måltid, utan låt saliven få lite tid att reparera ev. emaljskador maten har förorsakat, i synnerhet om man ätit något syrligt.

I morgon ska jag faktiskt till tandläkaren. Ska bli spännande att se vad han har för planer för mig.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

Någon som läst den här boken? Mina vänner är helt lyriska… de säger att den är mycket speciell.
Jag fick hem den i dag och ska spara den till den långa tågresan norrut. Den finns även i pocket… jag köpte storpocket för att få bekväm storlek på texten. Återkommer förstås med recension.

I dag har jag varit hos min kompis på Mariehem. Vi trixade lite med surfplattan igen… betalade räkningar, fixade pluskonto på Vk m.m. Fikade och pratade… och så blev jag bjuden på middag igen. Renskav med egenplockade kantareller och krossade enbär, samt kokt potatis och sallad. Himmelskt gott.

Är inte så nedstämd i dag. Blodtrycket, som var högt i går på Hälsocentralen, var lite lägre i morse och helt normalt i kväll. Ska följa upp det några dagar nu. Det var nog inte så smart av sköterskan att ta fram blodtrycksmätaren EFTER att vi diskuterat skröplig kropp och halvtaskiga värden. Fast vid närmare eftertanke var mina värden inte så dåliga… de var godkända, men inte så bra som jag hade önskat. Allting är relativt, eller hur?

Nu ska jag koka en kopp kvällsté och gå och lägga mig i tid.

God Natt mina vänner <3

Jag somnade till på soffan och vaknade av ett obehagligt ljud. Mobilen hade laddat ur sig och gav upp ett sista dödsskrik innan den dog. I morse la mobilkameran av, meddelade bara kort att den inte fungerade. Jag har inte kunnat filma direkt i Instagram de senaste dagarna, vilket jag trott berott på det kalla vädret. Så irriterande!
Efter laddningen var skärmen fortfarande svart och jag svor en harang på finska, men kom sen på att mobilen ju hade stängt av sig. När jag fått på den och krånglat med pinkoden… fungerade allt perfekt, till och med kameran. Att jag aldrig kommer ihåg det där gamla rådet jag fick på jobbet… när datorn krånglar, stäng av och slå på. Hade ju kunnat prova det i morse när kameran inte fungerade.

I morse vaknade jag till en rimfrostklädd värld som gnistrade i solskenet. Jag brukar gå från fönster till fönster och ta in allt det vackra. Vilka underbara upplevelser naturen bjuder på utanför mitt fönster!
På väg till Hälsocentralen tog jag några bilder på de vackra björkarna. Från bussen såg jag att oxelträden på Ålidhem fortfarande hade kvar sina bär, som nu hade förvandlats till vackra rimfrostkristallblommor. Hade jag haft tid, hade jag stigit av bussen och tagit nästa.

Besöket på Hälsocentralen gjorde mig lite nedstämd. Jag mår inte alls så bra som jag tror. Infektionen i käken och mitt oregelbundna liv är troligtvis orsaken, så nu måste jag främst ta mina mediciner, äta regelbundet och sova mer och regelbundet, samt prioritera skogen och sjön före TV:n och datorn. Jag sover alldeles för lite och det är tydligen viktigt.
Ok, det där ska nog ordna sig, men jag blev besviken, för jag trodde att mina värden skulle vara bättre.

Sen for jag direkt ner på stan för jag skulle träffa tre f.d. arbetskolleger. Före det hade jag tänkt hinna in på Telia med mobilen (för att kameran inte funkade), men där var det så många före mig i kön, så jag avstod.
Det var jättetrevligt att träffa kollegerna igen och få en liten uppdatering. Eftersom vi var på en pub, beställde jag Fish and chips. Fisken var tyvärr lite degig inuti, men potatisen var supergod.

Ha en lugn tisdagsnatt <3

Ljuset i tunneln. Så tänkte jag när jag tog en extra runda i Vänortsparken på väg till tandläkaren. I dag var det alltså dags att dra ut den dåliga tanden och det var ju tur att jag inte visste då hur det skulle gå.

Det tog en timme… rötterna plockades ut bit för bit och bedövningen tog inte på den infekterade roten. Men jag är en krigare när det gäller och jag fick all uppmuntran både av tandläkaren och tandsköterskan. Sen röntgade vi och kollade att allt hade kommit ut och så sydde han ett vackert korsstygn som håller ihop kanterna. Nu ska det bara läka och i februari kommer jag få en kallelse för kontroll och vidare planering.

Nu har jag värk i hela bihålan, i kinden och käkleden och har mest dåsat på soffan framför TV:n i eftermiddag. Har ätit lite Keldasoppa med sugrör… blev akut sötsugen och sög i mig lite vaniljvisp (det enda söta jag hade hemma). Nu sitter jag här med en stor stark latte på cashewdryck och får snart ta smärtstillande till natten. Jag kör med både alvedon och ibuprofen…

Innan tandläkaren var jag och beställde nya glasögon. Det där med 3 för 1 får man ju ta med en nypa salt… det tillkommer alltid något med glasen, i mitt fall är det prismaslipning. Jag tog de dyra bågarna eftersom de var sköna på näsan och så vill jag förstås se fin ut. Jag ska ju ha dem på mig varje dag.

Min låga amaryllis har nu två blommor och två knoppar. Ska ta en bild i morgon i dagsljus. Ska man vattna den nu när den blommar?

I parken fanns så söta små bollar efter en växt jag inte känner till. De ser både mjuka och tistelaktiga ut. Hade stor lust att plocka med mig ett par kvistar hem…

Ha en lugn tisdagsnatt<3

Hade beställt ett bokpaket. Något för kroppen, något för själen och så ett par julklappsböcker, som jag inte kan visa än.

I morse gick luften formligen ur mig. Jag har ångat på den senaste veckan och inte känt efter, tänkt som i ipren-reklamen att ’så farlig behöver väl smärtan inte vara’, men det håller inte i längden. Jag är inte frisk och det gör mig trött.
Dessutom blev jag väldigt berörd av terrordåden i Paris och i förgår fick jag ett dödsbud från Finland. En kvinna som jag känt hela mitt liv, som har hjälpt mig, hjälpte mamma när hon blev gammal och sjuk, som jag har fått bo hos när jag varit i Finland. De senaste åren har hon varit sjuk och på bott på vårdhem. När jag hälsade på för bara drygt ett par månader sedan, visste jag att det var sista gången vi skulle ses. Just den dagen var hon närvarande och höll min hand. Jag strök hennes kind, kysste henne på pannan och viskade ’Kiitos kaikesta’ (tack för allt) i hennes öra. I kväll måste jag skriva några rader till hennes man…

Jag kände att jag måste ta itu med min hälsa och ringde vårdcentralen för att få reda på röntgenbeskedet. Eftersom jag fått remiss till ÖNH så måste det ju varit något som primärvården inte ansåg sig klara av.
AT hade semester… men jag fick prata med en trevlig sköterska. Han hade inte behörighet att läsa röntgensvaret, men lyckades lyssna på det AT dikterat inför remissen till ÖNH. Infektioner i bihålan och överkäken, samt i en rotspets till en tand. Den tanden som rotfylldes för ett par år sedan och som aldrig riktigt känts bra. Suck! A never ending story.
Jag ringde till ÖNH och där möttes jag av ett meddelande att de har så många sjuka bland personalen att de inte hinner svara. Sen ringde jag tandläkaren och bokade tid för konsultation. På fredag hade han tid. Få se om han får göra något, eller om jag rentav ska byta tandläkare. Jag har varit där flera gånger med tanden och han har sagt att den är bra, att det är bihålan eller käkleden som spökar. Hans företrädare förstörde två tänder för mig, så jag tror jag måste lämna det huset, den kliniken, den stolen…

Jag hade inget studiebesök i kväll, det var flyttat till nästa vecka. Ute var det grått och regnigt, men jag tog en promenad efter bokpaketet. Hade tänkt ta en omväg hem, men det regnade så mycket att jag gick raka vägen. Färgerna i naturen var så milda i det halvdisiga vädret. Väldigt vackert, faktiskt.

Lite scary känns det när torra pinnar börjar knoppas och få gröna blad. Här är en torr blomma, färska blad och knoppar längs hela stjälken. Utveckling i fel ordning… baklänges liksom.

Sen kan jag berätta att jag fixat min mobil själv. Jag ändrade på inställningarna på wi-fi i ’avancerat’. Klickade bort några förbockade funktioner och då slutade den stå och scanna och tugga batteri. Jag frågade killen på Telia om just det och han menade att det inte hade någon betydelse. Nu funkar wi-fi och även övergången till 4G vid behov utan några problem och jag laddar batteriet som vanligt. Känner mig åter en gång som en riktig turgumma. En envis sådan.

Ha en trevlig tisdagskväll<3

Lite så kändes det i morse, när jag skulle ringa sjukvården. Först ringde jag min doktor, som var ledig den här veckan, sen ringde jag tidsbokningen/upplysningen, som kunde se i datorn att en remiss för röntgen gått iväg… så ringde jag röntgen, som sa att remissen skickats vidare till Tandläkarhögskolan, jag ringde NUS växel, som efter ett misslyckat försök till slut kunde koppla mig till röntgen på Tandläkarhögskolan och DÄR fanns jag ju i deras dator. ’Så bra’, sa jag. ’då bokar vi en tid direkt’. Fredag morgon kunde de ta mig. Det blir en CT på bihålorna, inte käkleden. Till det behövs en remiss från en tandläkare. Krångelbyråkrati.

Jag har mest ont i käkleden nu. Tror jag. I går kväll fick jag ett riktigt anfall och smärtlindrade innan jag gick och la mig så jag blev alldeles yr. På natten när jag gick upp, gick jag pang in i väggen. Jag kan bara skratta åt eländet.
Jag har i alla fall bestämt att jag inte åker till Stockholm. Jag måste se till att få en utredning gjord så fort som möjligt, för så här kan jag inte ha det.

Jag hade fått ett paket igen, så det blev en uppfriskande promenad till OKQ8. Sen tog jag en omväg hem.
I paketet fanns ett par skor jag köpt på Tradera. Jag brukar inte köpa skor där, men de här kände jag igen. Ett par Ecco walking-skor i min storlek. Verkar inte alls använda. Jag är så nöjd.

Jag fick dem för ett par hundra, så nu kan jag köpa en stor låda ryska akvarellfärger för pengarna jag ’sparade’. Yippee!

I dag var det bara några plusgrader, men riktigt skönt ute.

Naturens konst

Sen har jag sovit på eftermiddagen och pratat med min kompis i telefon. Lever lite som i limbo.

”Livet är en lång lektion i ödmjukhet”.
(J M Barrie)

Ha en skön tisdagskväll <3

Ibland reagerar man på något rent spontant och i dag fastnade min blick på toaskylten i Utopiagallerian. Jag kände inte riktigt igen mig och blev nästan lite förnärmad.

Jag tycker grafiska skyltar är intressanta, för de ska ju ge upplysning i en avskalad, förenklad form. Och när man förenklar tar man fram det mest karakteristiska… och då beror det ju på vem/vilka som designar skylten. Vad tänker man här om kvinnor? Vad säger formen och det faktum att det inte finns några ben och fötter om dem som designat och godkänt skylten?
Jag är kanske extra känslig nu, men jag fick en klaustrofobisk känsla av att jag helst skulle vara som en sjöjungfru med begränsad rörlighet.

Jag tog mig alltså ner på stan i dag, måste ju bara få komma ut lite. Värken är kvar, fast hanterbar med tabletter. Inga hemska attacker, utan mer molande i käkleden och bihålan. Och så är jag så trött, så trött och tycker att jag sover mycket. Fast det blir bara ett par timmar nu och då när värktabletterna precis kickat in. Doktorn skulle ju höra av sig i fredags, för det ansågs ju vara akut, men jag har inte hört något, så i morgon (tisdag) måste jag väl ringa och kolla om det finns några planer för mig. Tänk att man alltid måste trycka på själv.

Den här veckan har jag inga aktiviteter, så jag kan ta det lugnt. Hoppas förstås att jag blir piggare, så jag kan åka till Stockholm i slutet på veckan. Kommer att bestämma mig i sista minuten.

Ha en lugn måndagskväll <3 

’Every day comes with its own surprises’. Ja, dagen kan bli bra eller dålig, men man måste ta emot den som den kommer.

Gårdagskvällen höll på att göra mig galen med ett par smärtattacker from hell. Provade att kyla ner kinden med is och det fungerade en stund. I morse vaknade jag efter ett par timmars sömn och kände att något inte stod rätt till med en tand. Jag hade legat och pressat som vanligt och kände att tanden längst bak var öm, mycket öm. Jag ringde 1177 och funderade vad som var bäst, tandläkaren eller primärvårdsjouren för starkare värktabletter. Vi bestämde oss för tandläkaren och jag fick tag på jourhavande, som tyckte jag skulle komma. Tanden hade en stor spricka och drogs ut. Det kändes som en stor lättnad för mig. Jag har fortfarande lite värk, men inga attacker än så länge. Peppar, peppar (*tar i trä*). Jag fick lära mig hur jag skall kombinera alvedon och ibumetin för bästa smärtlindring. Och att jag måste smärtlindra mig själv.

Sen tog jag en taxi hem och var alldeles euforisk över att jag inte hade ont. Tills bedövningen släppte. Nu dricker jag vatten och kaffe med sugrör för att inte kontaminera det stora hålet efter tanden. Hade ingen soppa hemma att äta, men gjorde äggröra med en skvätt grädde i, som jag åt med finfördelad kalvsylta. Nu blir det en kopp buljong och kanske finrivet äpple eller päron.

I kväll ska jag lägga mig tidigt och så får vi se vad morgondagen har med sig.

Ha en trevlig lördagskväll <3

P.S. Jag hittade en Varma koppen i skåpet. Kantarellsoppa… mums! Det går ingen nöd på mig.