I dag när jag snubblade ut efter tidningen, fanns det en påse med gamla tidskrifter i brevlådan. Min fina kompis, som vet att jag sover länge, hade åkt förbi med tidningarna och en kram. Dagen började bra.

I kväll ska jag gå på Reumatikerföreningens medlemsmöte. Jag går inte ofta på deras möten, men i kväll ska Pålsboda Toffeln vara där. Jag gick in på deras webshop och de har fina skor till bra priser.
Det kan ju vara svårt att köpa skor på nätet om man har känsliga fötter som jag, men nu får jag förhoppningsvis chansen att både prova ut storlek och känna på lästen. Jag skulle behöva vinterkängor, walkingskor och innesandaler.

Jag går hela vintern i ett par grova lågskor från Ecco. Jag brukar inte frysa om fötterna, men ibland kan jag ju få snö i skorna, så ett par kängor med skaft skulle jag nog behöva. Förr hade jag högskaftade stövlar, men nu får jag nästan panik (klaustrofobi) när jag tar på mig sådana och måste sparka av mig dem direkt. Jag tror att det har med balansen att göra. Fria anklar och vader = bättre kontroll.

Jag får rapportera i morgon om det blev några skor. Hoppas att jag inte beter mig som Marions mamma.

“Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder.”
(Marion 6 år)

Ha en trevlig onsdag <3

I går när jag kom till tvättstugan, stod en tjej där och spelade fiol. Hon ville inte störa grannarna på kvällstid och kvartersgården var upptagen, så hon hade tagit sin tillflykt till tvättstugan.
En lysande idé, tyckte jag, för det var inga skalor hon övade på, utan härlig folkmusik. Synd bara att jag inte hade någon tvätt att vika, utan bara kom dit för att hämta ett par mattor jag tvättat. Jag skulle gärna ha lyssnat mer på henne. Vilken lyx att ha levande musik i tvättstugan.

I dag har jag haft besök av en vän jag träffat genom Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka. Varje höst brukar vi åka på Må Bra-helg till Medlefors Folkhögskola i Skellefteå tillsammans, men i år blev den helgen inställd på grund av för få anmälningar, så vi fick ta vår årliga uppdatering hos mig i stället. Mail och sms i all ära, men inget går upp mot en en tête-a-tête.
Tack för besöket fina M och som sagt, vi väntar inte ett helt år
till nästa gång <3.

(Medleforsen i fjol.)

Dagens korsordsord: Krepera = dö (?); enligt SAOL spricka, gå sönder.
Stickspår = yllekofta
Undre ytor = fotsulor

Ha en bra måndagskväll <3

I natt drömde jag att jag köpte en ny spark och jag njöt alldeles förskräckligt när jag susade iväg på den.

Jag har varit utan spark några vintrar nu sen min senaste fina röda spark blev stulen ur ett låst gemensamt förråd. Jag blev så ledsen att jag inte kom mig för att köpa en ny, men nu pratade jag faktiskt med exet om det och då kom väl lusten att åka spark igen.

Jag bodde nio år i Haparanda och åkte spark överallt på vintern. Jag for över bron till Torneå på finska sidan och handlade mat och jag tog sparken till jobbet på Tornedalsskolan. På vägen dit fanns en ganska stor backe, som jag susade nerför och sedan svängde ganska tvärt ut på en väg. Den svängen förorsakade till slut en trasig menisk i mitt högra knä, som fick opereras bort.

När jag bodde i Luleå, sparkade jag över viken från Björkskatan till Hertsön till Högskolan. Jag hade kvällskurser i finska och när jag skulle hem var det mörkt och öde ute på den snötäckta isen. Då kände jag mig väldigt liten på den oändliga vidden. Men jag var aldrig rädd. Vissa stjärnklara kvällar var helt magiska och ett par gånger fick jag vara med om sprakande norrsken.

I Umeå går det hur bra som helst att åka spark på vintern. Vanligtvis sandas cykelbanorna bara på ena sidan och jag tog alltid sparken till Coop, eller till mina vänner på Berghem. Jag brukade låsa sparken med ett kabellås ex i ett cykelställ eller i en lyktstolpe.

Den sparken som blev stulen var en liten hopfällbar spark med röda metalldelar. I Haparanda hade jag en spark som jag målade grön med rosa små blommor. Den blev stulen en gång, men jag hittade den uppställd på en snöhög.

Nu funderar jag alltså starkt på att köpa en spark. Min dröm sa mig att jag saknar en. Jag är definitivt en cykel- och sparkmänniska.

I kväll är det vattengympa. Yippie!

Ha en skön torsdag <3

I dag kom svaret från mammografienheten. Jag har varit ganska lugn, för jag vet att om det är något, så brukar de ringa.

“Den hälsoundersökning med mammografi du genomgått var normal!” stod det i brevet. “Oops“, tänkte jag, “skämtade jag för mycket om den rosa röntgenapparaten?”. Jag har väl aldrig påstått att undersökningen inte var normal? Men hur var resultatet?

Ja, ni fattar, jag kan inte låta bli att skämta med läkarsvenskan.

För två år sedan när jag fick beskedet från mammografin började brevet så här:
“Dina bröst är normala!” Den bästa inledningen på något brev jag någonsin fått!

I går var jag lite låg. Trött, sömnig, stel i hela kroppen och tung i huvudet. Jag skyllde på influensasprutan och tog det lugnt.

I morse hade livskrafterna återvänt och jag cyklade iväg till Jula för att köpa en gul färgpatron till skrivaren och sedan till Myrorna. Där hade de tagit fram en massa julsaker. Alla tomtar vinkade åt mig och ville följa med hem och de röda dukarna fladdrade förföriskt, men jag var ståndaktig, tills jag hittade en hög fina julkort för 1 kr styck. Jag plockade ut 20 st.

Somliga är oblekt kartong och motiven är inte de allra senaste, vilket jag tycker bara ökar deras charm. 

Min skrivare funkade utan problem i går kväll. Jag tror den blev lite rädd när jag hotade med att åka till återvinningen med den. När den gula färgen tog slut, sa den till ordentligt att den inte tänker skriva ut flera kort innan jag laddar med ny färg. Så ska det vara!

Om en dryg vecka har vi en stor scrapträff, så nu ska jag fortsätta skriva ut kort, så jag har att välja på. Jag har ju flera projekt på gång och vet aldrig vart inspirationen tar mig.
Jag håller också på och redigerar ‘Den långa resan’ för utskrift…

Ha en trevlig onsdagskväll <3