I dag var jag på vårdcentralen och fick en blodtrycksmätare påmonterad som ska mäta mitt blodtryck i 24 timmar. Jag har en manschett runt armen och en dosa hängande i midjan, som blåser upp manschetten varje halvtimme på dagen och varje timme på natten. Jag kan läsa av övertryck och undertryck och puls. Om jag vill.

Jag ger vanligtvis ett intryck av att vara lugn och sansad, men inombords har jag en stress, som resulterar i förhöjt blodtryck. Jag har ätit mediciner i många år och balanserar hela tiden på gränsen till för högt blodtryck. Det är inget farligt, säger min läkare, för det är min “personlighet“. Javisst, jag känner oftast inte av det, men har med åren börjat tycka att det inte skulle vara så charmigt att drabbas av stroke eller hjärtsvikt.

Vid senaste mätningen tyckte jag att trycket var lite för mycket på gränsen och därför ska vi nu kolla under ett helt dygn. Vid den första mätningen på vårdcentralen visade dosan ett tryck som jag sällan varit nere i och när jag har kikat ett par gånger, har det varit mycket bra.

Ska jag lita på dosan? Jag kanske rent av lider av vita-rocken-syndromet som gör att trycket ökar när jag går till distriktssköterskan och mäter.
Å andra sidan har jag i stort sett sovit i två dygn sen jag kom hem och känner mig för övrigt glad och nöjd med livet.

Ja, inte riktigt glad och nöjd, för jag slog sönder mitt fina finska våningskakfat i dag när jag städade.

(Fatet med frukterna på.)

Dammsugarslangen svepte ner det i golvet och det övre fatet gick i tusen vassa bitar. Jag har köpt det på Tradera och det är svårt att få tag på. Så försmädligt!

Ajajaj, nu börjar manschetten klämmas ihop runt armen och det gör ont. Gissa vem som vaknar en gång i timmen i natt? Eller sliter av manschetten för några timmar.

 Ha en fin torsdagskväll!

I dag är det torsdag och vattengympa. Tjohoo!

Ni får stå ut med att jag tjatar om denna vattengympa, men för min kropp och mitt välbefinnande är det den bästa motionen. Jag kan inte springa på land, men i vattnet är det inga problem och jag har äntligen kommit underfund med hur man springer på stället i vattnet. Inte bara ett fjuttigt tåspetsnuddande i botten, utan spark bakåt med studs i hela kroppen. Det känns befriande ända in i själen.

Förra veckan hade vi en vikarie, som körde båda upptempolåtarna två gånger. Ojoj, så vi sprang och hoppade. Det gällde verkligen att se till att behagen höll sig i baddräkten.

När jag sen hastade till bussen, möttes jag av denna kompis högt uppe i backen.

Änderna, som hela vintern haft det bra i det varma spillvattnet från terapibassängen, har nu gått upp ur vattnet och ligger överallt på kanterna till dammen och även på cykelvägen. Cyklisterna får snällt väja för dem. När man kommer gående kommer de springande mot en, i synnerhet om man har en plastkasse i handen, för de är vana att bli matade.

Nu hade den här snyggingen tagit sig upp för backen och sedan följde han med mig ner. Jag hade ju bråttom, så han fick pinna på ordentligt, snubblade på sina egna fötter och stod på näbben ett par gånger. Jag kunde ju inte annat än att slita fram kameran och låta honom posera.

När vi kom ner låg denna tjej och väntade mitt på cykelvägen. 

Se där, hon var mycket mer intressant än jag.

Jag missade bussen, men det var det värt. Det är inte varje dag man blir uppvaktad av en så galant herre, även om det nu var kortvarigt.

I morgon kommer ett nytt avsnitt av "Den långa resan".

Ha en fin torsdag!

På min anslagstavla i köket hänger denna fina brosch.
“All through the long winter I dream of my garden”.

Den hade mitt kära ex med sig från USA för länge sedan.

I många år hade jag en kolonilott och så här års började planeringen för sommarens odlingar. Jag odlade lite potatis, lök för hela vintern, sallad, gröna bönor och mangold. Ibland fick jag en squashplanta av min kompis och ett par år hade jag jordgubbar. Sen sådde jag blandade sommarblommor och ett år sådde jag lin (för blommornas skull). Jag plockade blommorna och hade i vaser hemma, eller så cyklade jag förbi lotten och plockade en bukett när jag var bortbjuden någonstans.

Sen fick jag värk i musklerna och ont i ryggen… fibromyalgi, sa doktorn och föreslog att jag skulle börja odla på balkongen i stället. Jag älskade min kolonilott, men det var inte roligt att inte orka sköta den ordentligt, så jag sa upp den. Kanske, tänkte jag, när jag blir pensionär… Då kan jag ta ett litet arbetspass varje dag.

Jag har inte släppt den tanken.

På min anslagstavla hänger också den här broschen.
“Rör inte min kompis!”

Är det nån som kommer ihåg den? Ett ställningstagande mot rasism, som i dag likaväl skulle kunna användas mot mobbing.

Ha en skön kväll! 

I dag fick jag gratis ansiktsmassage när jag var ute och gick. Små ettriga isflingor piskade kinderna i motvinden. Jag tror det blev både peeling och massage på samma gång. Skönt var det i alla fall.

I går var jag på riktig massage på förmiddagen. Det var flera veckor sen sist, så jag hade en och annan knuta i ryggen att reda upp. Sen fick jag ju prata finska och som alltid hade jag svårt att hitta rätt ord. Vad heter ‘stilleben’ på finska? Hur översätter man ‘lösenord’? Skrivare till datorn heter något nytt.

Finskan lånar inte gärna utländska ord, utan översätter och skapar nya ord. I undantagsfall förfinskar man ett lånord. En gång skulle jag översätta ‘scrapbooking’ och det gick ju inte alls. Jag gick in på hemsidan till en finsk pappershandel och upptäckte att finskan använder ‘skrappailu’ och verbet ‘skrappata’.
Men det är ändå inte så enkelt som i 3:s reklam, när tjejerna översätter ‘jack’ och ‘tack’ med ‘jakkinen’ och ‘takkinen’. Dum reklam för övrigt.

Efter massagen blev jag avspänd och trött i kroppen och lite lessen i själen, så jag åt lunch och kröp sen ner i sängen och sov i 2,5 timmar. Det blev en, som jag brukar säga, återhämtningsdag. När man stannar upp och laddar batterierna. Det enda jag gjorde var att skriva ett blogginlägg och diska undan min tredagarsdisk.

I dag känns det mycket bättre och i morgon ska jag ta fram symaskinen.

God natt mina vänner.

P.S. Stilleben översatte jag med ‘asetelma’; lösenord prövade jag med ‘salasana’ (hemligt ord) och skrivare vet jag heter ‘tulostin’(‘tulos’= resultat). D.S.