Marja

Den långa resan.

Kategori: Människor

Nelson Mandela

Av , , Bli först att kommentera 8

“In my country we go to prison first and then become President.”
(Nelson Mandela)

nelson

En stor man är död. Tack, Nelson Mandela för din kamp och din orubbliga övertygelse. Vi är många som har inspirerats av dig och hämtat styrka för den fortsatta kampen för jämlikhet.

Vila i frid. 

Vid vägens slut.

Av , , 6 kommentarer 12
 
”Så föll ett långsamt regn genom trädgården.

 Och jag gick ut för att stilla en oövervinnerlig törst.”


                                                   Kristian Gidlund


I går lämnade Kristian Gidlund sin kropp och hans tappra kamp är över.

http://ikroppenmin.blogspot.se/

 

Tack Kristian för dina underbara, poetiska texter, för din kärlek och lust till livet och din totala ärlighet. Du har lärt mig så mycket. Jag kommer att sakna dig.

Sov gott i skydd under den stora granen.<3

Ormbäraren.

Av , , Bli först att kommentera 6

Till slut hittade jag hit. Till Finlandshuset, eller Finlandsinstitutet som det numer kallas.

finlandshuset

 

Virpi Pahkinen skulle berätta om sin bok ‘Ormbäraren’ (på finska Käärmeensyöjä = ‘Ormätaren’)

virpi2

Det blev en trevlig stund. Virpi intervjuades av en annan Virpi, som arbetar på finska radion. Det blev ett informellt samtal med utgångspunkt från boken.

Virpi Pahkinen är dansare och koreograf och uppträder över hela världen. I boken berättar hon om sitt liv under åren 2000-2007. Jag köpte boken och fick den signerad. Jag frågade om jag fick ta ett kort medan hon signerade, men som ni ser var hon snabb.

virpi

Jag återkommer med en recension när jag läst boken. Jag ser verkligen fram emot att läsa den.

I boken finns flera fina bilder. Denna bild blir nog min favorit. Ett privat foto, taget 2009 på Röda torget i Moskva.

virpi3

Ha en trevlig måndagskväll <3

Hyllning till Anna Lindh.

Av , , 2 kommentarer 8

I kväll var jag på minneskonserten för Anna Lindh.

anna

Det blev en mycket fin tillställning. Hela Kungsträdgården var full med människor som satt och stod överallt. Jag satte mig i en stentrappa en bit från scenen för att undvika det besvärande höga ljudet från högtalarna och kunde följa allt så mycket bättre på den stora skärmen.

Det var korta tal och sång och många känslor. Mona Sahlins fantastiska tal gick rakt in i mitt hjärta och när Eva Dahlgren avslutade med att sjunga ‘Ängeln i mitt rum’ var jag nog inte den enda som fällde en tår.

eva

 

Ha en fin onsdagskväll <3

En holländsk missionär.

Av , , 6 kommentarer 3

barnmorskanieastend_helgspecial

Tittade ni på serien om barnmorskorna i Londons East End? Jag saknade den i går kväll.

Hon som står längst till höger ’Chummy’ påminner mig om en kvinna jag mötte i London någon gång på 60-talet. En holländsk missionär på väg till Afrika.

Jag skulle vara ensam i London ett par dagar på väg till Dublin och hade hamnat på ett sjaskigt hotell någonstans i periferin. Efter en natt med pengar och pass under kudden och skorna i flyktposition vid sängen, bestämde jag mig för att byta hotell. Via en rumsförmedling fick jag tag i ett rum som jag fick dela med just denna kvinna.

Hon var alltså missionär och allt hon ägde fick plats i en liten bag. Hon ägde två klänningar, en kofta, underkläder, ett nattlinne, rejäla bruna strumpor och bruna promenadskor. Varje lördag tvättade hon vardagsklänningen och tog på sig sin andra klänning över helgen. Varje kväll sköljde hon upp sina underkläder och strumpor. Förutom kläderna hade hon en bibel, en anteckningsbok, en necessär och hårrullar i sin bag. När jag kom in i rummet satt hon med hårrullarna i håret. Antagligen var det även hårtvättardag på lördagar.

Jag hade fått för mig att jag ville besöka London Zoo och hon ville gärna följa med mig dit. Vi tillbringade hela dagen där… jag bjöd henne på lunch och senare på glass. Vi gick runt, men satt mest och pratade och njöt av det soliga vädret.
Jag minns att jag var fascinerad över hennes spartanska liv. Hon ägde precis det hon behövde, inget mer. Jag var inte intresserad av hennes mission och hon berättade inte mer än jag ville veta. Jag förstod att hon var nöjd med sitt liv, det var bekvämt och tryggt att veta vad som förväntades av henne. Att tjäna sitt kall…

Vi hade ingen kontakt efter det. Hon skulle till ett nytt ställe och hade ingen postadress dit. Hon fick min adress, men hörde aldrig av sig. Under alla dessa år har jag tänkt på henne med jämna mellanrum. Med förundran.

Efter några turer till blåbärsskogen har mitt knä pajat. En skarp smärta hindrar mig från att stå upp med rakt ben. Lite böjt går bra. Jag antar att jag har flexat för mycket bakåt med knät när jag har stått framåtböjd och d slitna benytorna har hamnat i fel position mot varandra. Jag tar en vilodag i dag och hoppas att det går över.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Louise Hoffsten i Umeå.

Av , , 2 kommentarer 5

I kväll har jag lyssnat på Louise Hoffsten, denna lilla spröda kvinna, med så mycket kraft och musik i sig. Tack för en svängig konsert på Rådhustorget i Umeå! Det var en upplevelse att få se och höra dig live.

louishoffsten

louishoffsten4

 

God natt mina vänner <3

Tankar på kvällen.

Av , , 8 kommentarer 11

I går kväll tog jag stavarna och gick längs en knagglig stig i skogen nere vid sjön. Jag ville se om det skulle bli några blåbär eller vildhallon. Jag vet att det finns gott om svamp, men har inte hittat några egna ställen än.
Det finns mycket gräspollen i luften nu, vilket jag naturligtvis kände av. Min Bricanyl hade gått ut och eftersom gråbosäsongen snart är här, skickade jag in en begäran i natt om förnyat recept på minavardkontakter.se. I morse hade jag fått ett meddelande att receptet var utskrivet. Rekordsnabb service än en gång. Bara att cykla till Ålidhem och hämta medicinen.

När pollenbesvären är som värst brukar jag också få ont i magen och blir trött och deppig. Det finns inte så mycket att göra annat än att vänta på bättre dagar.

Jag läser Kristian Gidlunds senaste inlägg och gråter. Han får inte längre någon behandling och hans kropp håller på och förgiftas. Jag kan inte låta bli att läsa trots att jag berörs så stark. Jag har varit med om det två gånger i mitt liv. Att sitta bredvid, nämligen, och veta att allt hopp är ute, men att man måste följa med hela vägen till slutet. Mina tankar går till Kristians föräldrar och syskon.

Fast Kristian skriver inte om döden, utan om livet och därför är hans inlägg så väl värda att läsa.

Rätt använt är livet långt nog.”
(Seneca)

Gårkvällens solnedgång. Konstig och lite scary.

solnedgang

solnedgang2

 

Ha en fin tisdagskväll <3

 

Varför blir jag förvånad?

Av , , 8 kommentarer 7

untitledvirpi

 

Aftonbladets reporter Kerstin Nilsson gillade inte Virpi Pahkinens sommarprat i P1 i går. Hon skriver att det är ”… som en välregisserad dansföreställning, den tar oss ut i världen till Beijing och Buenos Aires, till passande, rytmiska toner, men den berör inte, den känns inte, den lämnar inga spår, varken i rymden eller i sanden på stranden, i Sommarsverige.”

Varför blir jag förvånad?
Är det för att Virpi Pahkinen var totalt okänd för Kerstin Nilsson innan programmet? Är det för att Kerstin Nilsson antar att hon även var okänd för många andra? Är det för att Virpi ”sticker ut – på många sätt”?

Jag har sett mer än en TV-dokumentär om Virpi Pahkinen, hon har i flera år arbetat som koreograf på Dramaten, bl.a. under Ingmar Bergmans regi, hon har dansat och hyllats på scener i hela världen. Min högsta önskan är att få se henne dansa live någon gång.
Jag tyckte att hennes sommarprogram blev precis så spännande och exotiskt som jag hade förväntat mig.

Här tänkte jag lägga in ett fint klipp från Youtube av hennes dans, men jag har ingen aning hur jag ska göra. Hjälp!

Ha en skön tisdagskväll <3

 

P.S. Har fått hjälp att få in en länk, tusen tack, … men vill fortfarande veta hur jag kan bädda in själva videon på bloggen.

Edit onsdag: Japp… nu fick jag in videon. Tack Peter på Vk-hjälpen!

Dagens sommarpratare i P1.

Av , , 4 kommentarer 5

Kristian Gidlunds sommarprat i P1 i dag berörde djupt. Sättet han hanterar sitt öde på, imponerar stort.

Mitt i allt kommer ett politiskt brandtal av oväntat slag. Plötsligt blir hans röst stark när han i hårda ord kritiserar dagens Sverige, där kostnadseffektiviseringen styr och människan glöms bort. ”Det är när godheten blundar som ondskan skadar mest”, sa han. Det var ord och inga visor.

Han läste även upp två viktiga inlägg ur sin blogg. Det om vad han vill ska hända när han dör och blir ett med universum.
http://ikroppenmin.blogspot.se/2013/02/varlden-jag-ramnar.html

En del av enmilahalsduken i min famn fick ett bestående minne av stora tårar när han läser brevet till det barn han aldrig kommer att få. http://ikroppenmin.blogspot.se/2012/10/till-mitt-barn-i-drommarna.html  Han säger att han lagt det på brevlådan utan adress, men vet att det kommit fram.

Kristian skriver fortfarande på sin blogg http://ikroppenmin.blogspot.se  Gå gärna in och läs.

Ha en skön söndagskväll <3

En viktig blogg.

Av , , 6 kommentarer 7

Jag sitter och tittar på Babel i TV 2. Duktiga Jessica Gedin får uppbåda all sin professionalitet för att inte bryta ihop när hon intervjuar Kristian Gidlund, som precis kommit ut med sin bok ’I kroppen min’ som baserar sig på hans blogg.

Jag läser regelbundet några bloggar och Kristians blogg är en jag följer med vånda, eftersom jag vet hur den kommer att sluta, men också med största ödmjukhet inför de tankar han förmedlar om livet och döden. Som läsare får man lära sig en hel del.

Kristian är musiker och journalist och hans sätt att skriva är alldeles unikt. Han är sjuk i obotlig cancer och i programmet avslutar han med att säga att han hoppas han får uppleva sommaren i någorlunda hyggligt skick… sen vet han inte.

Dagens Babel kommer i repris flera gånger, närmast onsdag 17/4 kl 22.10 i SVT2. Gå gärna in och läs hans blogg http://ikroppenmin.blogspot.se/ .
Han har precis avslutat en odyssé i USA med ett par av sina bästa vänner.


(Bild lånad från Kristians blogg.)

 Ha en skön söndagskväll <3