MatFrisk på VK

Bli frisk av din mat

Rännskita

Av , , 1 kommentar 1

Sukros, vanligt socker, är en disackarid av en glukos– och en fruktosmolekyl. Sukrosen bearbetas av enzymet amylas till sina beståndsdelar i tunntarmen. Därefter tas de upp via två skilda mekanismer.

Glukos har större värde för kroppen som därför lägger energi på den processen via en Na+-pump. Fruktosen står längre ner på värdeskalan och diffunderar passivt in till blodet. 

  • Det finns för övrigt bara en process i kroppen som direkt kan använda fruktos som energikälla och det bara hos män. Ytterst små mängder, om än livsnödvändigt. Men den fruktosen produceras med glukos som utgångsmaterial. Undrar just hur många som vet vilken användningsområdet är? Gör du det?

Tunntarminnehållet töms alltså aktivt på glukos medan en del av fruktosen, beroende på mängd, sköljs ner i tjocktarmen.

Där uppkommer en "lösande" situation. Fruktosen är hygroskopisk, vattensugande, vilket gör tjocktarmens innehåll vattnigare. När sedans tjocktarmens bakterier börjar producera gaser genom att jäsa fruktos så blir situationen snabbt "explosiv" (diarré).

Därför är t.ex. plommon effektivt mot "långsam tarmaktivitet". Eller, ja, de ger helt enkelt rännskita vid överkonsumtion.

Magsyra och syra/basbalans

Av , , 1 kommentar 1

Ett av de mest välreglerade systemen i kroppen är blodets pH-värde. Det ligger hos friska i ett snävt område med cirka 0.1 pH-enheters variation. pH är "negativa tio-logaritmen av hydroniumjonkoncentrationen i en lösning", neutralt när pH = 7, surt därunder och basisk/alkaliskt däröver. I vardagliga sammanhang räcker skalan från 0 – 14 för att beteckna de flesta förekommande värden. 

Blodets pH ligger i trakten av 7.3 – 7.4, vilket innebär att koncentrationen av de surgörande vätejonerna är cirka hälften jämfört med en neutral lösning. 

Det mest extrema pH hos människan finns i de organ, parietalceller (1), som producerar magsäckens saltsyra. Med hjälp av en energikrävande protonpump höjs den syrabildande jonkoncentrationen från blodets nära neutrala nivå till pH = 0.8, i storleksordningen 3.000.000 (3 miljoner) gånger! Råmaterial för denna process är salt (NaCl), vatten (H2O) och koldioxid (CO2). För att balansera den processen kommer samtidigt  alkaliskt bikarbonat att utsöndras i blodomloppet och höjer dess pH, på engelska kallas det "alkaline tide"(2), en "alkalisk/basisk våg". Detta bikarbonat är lätt alkaliskt, men ur kemisk synvinkel så motbalanserar det syrabildningen. 

När den oerhört koncentrerade saltsyran hamnar i magsäcken så späds den ut till ett pH som ligger i intervallet pH 2 till pH 3, vilket innebär att koncentrationen minskar till cirka 1/50.

En av magsyrans uppgifter är att döda oönskade bakterier och andra organismer som vi äter. Den viktigaste är emellertid att bearbeta födans innehåll av proteiner. Dessa är stora, sammansatta av minst 50 och upp till 27000 aminosyror, sammanrullade som nystan. I den ytterst sura miljön kommer de att rätas ut och utsätter sig då för enzymet pepsin. Pepsinet bryter upp peptidbindningarna så att de olika aminosyrorna frigörs från varandra. 

Hos alla djur är magsyrans koncentration väl anpassat till foderstaten. En animalieätare med snabb maggenomströmning som ex. hunden har ett pH i paritet med människan medan idisslare med flera och stora magar klarar sig med en betydligt vekare blandning.

Faktorer som påverkar syraproduktionen är t.ex. hur mycket, främst protein, vi äter och hur mycket vätska vi dricker. Däremot har dryckens pH tämligen begränsad inverkan, spädningseffekten dominerar. Ju mer vi äter, dricker och späder ut magsyran desto mer måste protonpumpen arbeta för att återställa magsyran, samtidigt bildas bikarbonaterna som hamnar i blodet för vidare transport samtidigt som dess pH stiger.

När magsäcken portionerar ut sitt innehåll via nedre magmunnen till tolvfingertarmen så neutraliseras blandningen med den tidigare insamlade bikarbonaten och producerar återigen vanligt salt, vatten och koldioxid som transporteras vidare via blodet, samt utsöndras via urinen och lungorna. När vi andas ut koldioxid löser sig en mindre del i munnens vätska och bildar lätt sur kolsyra. Med lämpliga reagenspapper kan man då upptäcka att kraftig ansträngning och motsvarande förhöjda ämnesomsättning sänker salivens pH.

Det är alltså helt logiskt och normalt att både urinens och salivens pH varierar något för att kompensera för de miljonfaldiga skillnaderna inne i kroppen!

(1) Parietalceller är kroppens mest energikrävande. Deras innehåll av mitokondrier (cellens "kraftverk") är inte mindre än 35%, högre än för någon annan celltyp.

(2) En ännu kraftigare form av "alkaline tide" som leder till plötslig pH-höjning i blodet uppkommer vid kräkning. Då minskar magsäckens innehåll av magsyra mycket dramatiskt och måste ersättas omgående vilket ger en kraftig produktion av bikarbonat som höjer blodets pH, i svårare fall till direkt farliga nivåer.

Smörbristen har nått Umeå

Av , , Bli först att kommentera 1

 

För två år sedan fanns det ett smörberg i Europa sedan EU köpt in 30 000 ton för att undvika prisdumpning. I dag har berget krympt ihop till en liten kulle. Nu är det akut brist, åtminstone i Sverige. I många livsmedelsaffärer i Umeå har det varit helt tomt i hyllorna periodvis.

Källa: Västerbottens-Kuriren 

Smörbristen har flera förklaringar.

En är ökad efterfrågan, bland annat på grund av ändrade matvanor.

Lightprodukter har blivit mindre populära och fler väljer i stället mejerivaror med högre fethalt. 

De nya matvanorna sprider sig snabbt. Redan på senvintern fick vi läsa statistik som sade att 5-6% av svenskarna åt LCHF-mat och bortåt fjärdedelen åt LCHF-inspirerat och dessa andelar har sannolikt ökat ytterligare fram till nu. LCHF i alla dess schatteringar har nått den kritiska användarmassan när kunskaperna sprider sig på ett naturligt sätt, genom goda erfarenheter.

  • Redan efter första riktiga LCHF-måltiden upptäcker en diabetiker typ 2 att blodsockret beter sig mycket fördelaktigare.
  • Den som har en "orolig mage" (IBS) och byter ut fiberrik mat mot LCHF kommer att märka skillnaden så snart hela tarmkanalen bytt innehåll en gång. Det kan ta lite olika tid beroende på individuella variationer, men kräver sällan mer än tre dagar.
  • Redan efter några dagar minskar hungersuget, man äter spontant mindre och ev. övervikt börjar minska. 

Vi mår helt enkelt bättre på LCHF-mat.