Så slog vädret om. Regn och blåst. Som gjort för att storstäda huset, som det ändå var planlagt i dag. Mellan varven tar man del av de senaste turerna om regeringsbildningen. När både Björklund och Lööf nu har sagt sig vilja förhandla med Löfven, kan det kanske äntligen bli någon fart i processen.

Den, som det verkar, nybildade föreningen ”Kristerssontrogna vänner”, är, som väntat, missnöjda. Epitet som ”liberalsocialist” är ett exempel på det. I det lägret tycks man ju alltså tycka att krav på avskaffande av värnskatten och avreglering av bostadsmarknaden är suspekta socialistiska påfund. Märkligt nog är det bara Jan B som kallas det. Ingen har, vad jag har hört, försökt kleta ner Lööf med det öknamnet.

Hur det nu än slutar sker regeringsbildningen i alla fall på ett fredligt sätt. Annat var det förr. Den 29 november 1229 besegrade Knut Långe Erik den läspe och halte i slaget vid Olustra. Kampen om kungamakten var intensiv under hela medeltiden, trots att ämbetet ifråga var synnerligen otacksamt. Mycket få av kungarna dog en naturlig död.

Det var inte bättre förr.